Rökförbud på uteserveringar

Sedan den 1 juni 2005 har det varit förbjudet att röka i restauranger och på andra serveringsställen - utom när servering har skett utomhus. I och med den nya lagen är det också förbjudet att röka på uteserveringar. Hädanefter gäller alltså ett rökförbud i alla serveringsmiljöer (prop. 2017/18:156 s. 93 och s. 202). Möjligheter finns dock fortfarande att tillåta rökning i separata rum som särskilt avsatts för rökning (se 6 kap. 6 § LTLP).

6 kap 2 § p 5 LTLP,

Rökning är förbjuden..//.. 5. i restauranger och på andra serveringsställen

Vad menas med ett serveringsställe

Regleringen i lagen gäller alla serveringsställen som i näringsverksamhet serverar mat eller dryck, och där möjlighet ges till förtäring på stället. Det krävs inte att serveringsställena ska ha servering vid borden; även barer, pubar, diskotek och liknande omfattas. Exempel på andra serveringsställen är kaféer, konditorier och kantiner (serveringsställen vid militärförläggningar) (prop. 2003/04:65 s. 18 och s. 28). I enlighet med detta bör rökförbud gälla även på uteserveringar i anslutning till sådana serveringsställen.

I inomhusmiljöer räknas inte endast det eller de rum i vilka själva serveringen av mat eller dryck sker till serveringsstället, utan även biutrymmen hör till serveringsstället, såsom vestibuler, foajéer, separata rum med dansgolv, korridorer, trappor, hissar, toaletter och liknande (prop. 2003/04:65 s. 28). Det är oklart om biytor till rena uteserveringar ska bedömas på motsvarande sätt. Klart är i alla fall att det inte finns någon möjlighet att tillåta rökning på en del av en uteservering, oavsett hur serveringsmiljön är utformad (prop. 2017/18:156 s. 202).

Serveringsställen kan även vara lokaler av mer tillfälligt slag, exempelvis tält och liknande utrymmen med väggar och tak. Det saknar således betydelse om installationen är fast eller provisorisk (prop. 2003/04:65 s. 18). Motsvarande bör gälla för rena uteserveringar.

Även de ställen som inte har servering som huvudverksamhet utgör serveringsställen. Om ett bageri främst säljer varor som inte skall konsumeras i bageriet, men har några bord vid vilka förtäring kan ske, utgör det ett serveringsställe (prop. 2003/04:65 s. 28). Folkhälsomyndigheten bedömer att motsvarande bör gälla om bageriet ställer ut bord utanför sin lokal där förtäring kan ske. Det är dock oklart om samma resonemang kan användas generellt för alla situationer där ställen tillhandahåller viss förtäring och möjlighet finns – både för kunder och andra - att sitta utanför deras lokal. En bedömning måste göras i varje enskilt fall om ett sådant arrangemang omfattas av rökförbudet på serveringsställen.

Rökförbudets gränser

Uteserveringar är ofta avgränsade genom staket eller liknande. I de fallen gäller rökförbudet inom det avgränsade området. I de fall uteserveringens område inte är klart avgränsat med staket eller liknande får man tänka sig att gränserna bestäms av de bord och stolar som ställts ut för gästerna inom den yta som disponeras av serveringsstället (och motsvarande).

Området utanför avgränsningen

Vad gäller området närmast utanför staketet/avgränsningen saknas resonemang i förarbetena som specifikt tar sikte på denna yta. Det konstateras bara att ett rökförbud på uteserveringar av naturliga skäl inte kan garantera att gäster och personal inte exponeras för rök som kommer från rökning utanför serveringsstället (prop. 2017/18:156 s. 93 och s. 96). Utifrån detta är det enligt Folkhälsomyndighetens bedömning rimligt att tänka sig att rökförbudet slutar vid avgränsningen. Eftersom området utanför avgränsningen inte omfattas av rökförbudet i lagen måste det alltså bygga på frivillighet att hålla det rökfritt - både från ägarens och allmänhetens sida.

Det finns ingen skyldighet för den ansvarige att informera om var rökning får ske (prop 2017/18:156 s. 100).

Dela med e-post

Gå till toppen av sidan