Frågor och svar om tobaksprodukter

Rökförbuden i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter omfattar inte privata bostäder eller andra lokaler för boende. I dessa boenden ingår eventuella altaner eller balkonger. Detta framgår av 6 kap. 4 § lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter.

Den som blir störd av tobaksrök i sin privata bostad bör i första hand kontakta sin hyresvärd alternativt styrelse om man bor i en bostadsrätt. Om rök kommer in i bostaden genom ventilationen eller genom otätheter mellan lägenheter är det möjligt att kontakta den kommunala förvaltningen för miljö- och hälsoskydd för vidare bedömning.

Nej, det finns inget förslag på att balkongrökning ska förbjudas. Regeringen har utrett om fler offentliga miljöer ska vara rökfria, men rökning på balkonger omfattades dock inte av den utredningen då det inte är en offentlig miljö.

Det är regeringen som tar fram nya lagförslag, se information om lagstiftningsprocessen. Du bör därför vända dig till ansvarigt departement, i detta fall Socialdepartementet, för att ställa frågor om ny lagstiftning.

Ett budskap som handlar om de negativa effekter som tobaksprodukter har på människors hälsa eller andra oönskade följder av användningen av dessa, inbegripet varningstexter, kombinerade hälsovarningar, allmänna varningar och informationstexter. (1 kap. 4 § föreskrift HSLF-FS 2016:46)

Det ska inte vara någon punkt som avslutar de hälsovarningar som ska tryckas på förpackningar till tobaksvaror:

• 2 kap. 2 § (Ingen punkt efter den allmänna varningen)
• 2 kap. 3 § (Ingen punkt efter informationstexten)
• 3 kap. 3 § (Ingen punkt efter den allmänna varningen)
• 4 kap. 2 § (Ingen punkt efter hälsovarningen)
• Bilaga I (Inga punkter efter varningstexterna)
• Bilaga II (Ingen punkt efter rökavvänjningsinformationen)
  (föreskrift HSLF-FS 2016:46)

Det beror på vilken typ av tobaksvara det gäller, läs mer här: Märkning och förpackning av tobaksvaror

Det är tillverkare och importörer som är ansvariga att förse förpackningar med hälsovarningar. (3 kap. 1 § st. 2 lagen om tobak och liknande produkter)

Ett budskap som består av en varningstext, en bild och information om rökavvänjning. De kombinerade hälsovarningarna ska finnas på förpackningar till cigaretter, rulltobak och tobak för vattenpipa. (1 kap. 4 § och 2 kap. 1 § föreskrift HSLF-FS 2016:46)

Bildvarningar förstärker budskapet i textvarningen. De nya kombinerade hälsovarningarna ska göra tobaksprodukter och tobaksbruk mindre lockande, särskilt för ungdomar. (Prop. 2015/16:82 s. 38)

De kombinerade hälsovarningarna är uppdelade i tre uppsättningar. Varje uppsättning ska användas ett givet år och växlas på årsbasis. Detta regleras inte i detalj, vilket medför att det är upp till tillverkaren och importören att själv ansvara för att växla uppsättning. Produktionen av förpackningar kan vara styrande i beslutet när bilduppsättningen väl byts under året. Följande medföra att användandet av uppsättningen av de kombinerade hälsovarningarna och dess växling kommer skilja sig åt mellan olika tillverkare och importörer. Det medför att det kan finnas förpackningar för samma tobaksvara på försäljningsställena med kombinerade hälsovarningar från de olika uppsättningarna ute under samma år, även fast tillverkaren och importören har växlat uppsättning i sin produktion. (2 kap. 14 § föreskrift HSLF 2016:46)

En av de viktigaste anledningarna är att upplysa konsumenterna om riskerna med tobaksbruket. (Prop. 2015/16:82 s. 46)

Sluta-Röka-Linjen: 020-84 00 00 www.slutarokalinjen.se (3 kap. 3 § HSLF-FS 2016:46)

Observera att rökavvänjningsinformationen som återfinns i de kombinerade hälsovarningarna under en period kan utformas på annat sätt (2 kap. 13 § b HSLF-FS 2016:77)

För detaljerade regler se: Märkning och förpackning av tobaksvaror

För att förhindra att förpackningarna vilseleder konsumenter, särskilt ungdomar, till exempel genom att skapa ett intryck av att produkten är mindre skadlig än andra produkter regleras vad som får presenteras på förpackningarna. Förpackningar får inte heller vilseleda konsumenterna genom att skapa föreställningar om fördelar i form av viktminskning, sexuell dragningskraft, social status, socialt liv eller personliga egenskaper. (Prop. 2015/16:82 s. 88).

Vid försäljning av löv ska förpackningar med löv endast märkas som en tobaksvara om löven innehåller tobak eller om de saluförs blandat med tobak, det är att anses vara en tobaksvara. Om löven inte är en tobaksvara kan de omfattas av märkningskraven som gäller örtprodukter för rökning. En örtprodukt för rökning är en produkt baserad på växter, örter eller frukter som inte innehåller tobak och kan förbrukas via förbränning. Via länkarna finner du detaljerade regler.

Detaljerade regler om märkning av övriga tobaksvaror för rökning

Detaljerade regler om märkning av örtprodukter för rökning

Sedan den 20 maj 2016 är det förbjudet att ange halten av tjära, nikotin och kolmonoxid på förpackningar med tobaksvaror eller örtprodukter för rökning. Samma regel gäller tobaksförpackningar i hela EU.

Skälet till att förbudet infördes är att informationen om halten av tjära, nikotin och kolmonoxid på cigarettförpackningar fick en del konsumenter att tro att vissa cigaretter var mindre skadliga än andra. Borttagandet av denna information på förpackningen var inte avsett att antyda att dessa ämnen ändrats eller tagits bort ur cigaretterna. Dock kvarstår kravet på att cigaretter inte får avge mer än 10 mg tjära per cigarett, 1 mg nikotin per cigarett, 10 mg kolmonoxid per cigarett.

Det kommer även fortsättningsvis att gå att ta reda på vad tobaksvarorna innehåller, dock inte på förpackningen, utan det kommer framöver att istället gå att hitta på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Märkning av hälsovarningar på förpackningar till andra tobaksvaror för rökning, dit bl.a. cigariller räknas, regleras främst i 3 kap. Folkhälsomyndighetens föreskrifter (HSLF-FS 2016:46) om utformning av hälsovarningar och hälsovarningars placering på förpackning av tobaksvaror. I 2 § talas dels om allmänna hälsovarningar och i 3 § att i den allmänna varning som anges i 2 § ska en hänvisning till rökavvänjningsinformationen enligt bilaga 2 till föreskriften ingå. I 12 § anges bl.a. att de hälsovarningar som avses i kapitlet ska vara tryckta med typsnittet Helvetica med fet stil och tryckta i svart på vit bakgrund. Detta innebär vad gäller cigariller att också rökavvänjningsinformationen ska vara tryckt i svart på vit bakgrund.

Folkhälsomyndighet har inte meddelat vissa tobaksbolag dispens från kraven och har inte heller den möjligheten. Vid ett möte med branschen i maj 2016 meddelade Folkhälsomyndigheten att man inte tänkte genomföra några planerade operativa tillsynsaktiviteter under 2016 på grund av den korta ställtiden tillverkare och importörer hade fått för att märka sin produkter enligt de nya reglerna. Detta kan ha tolkats som att en dispens medgetts, men så är inte fallet.

För att myndigheten ska säkerställa att tobaksvarorna följer regleringen av tillsatser. Ett av Folkhälsomyndighetens uppdrag är att följa utvecklingen av produkterna på den svenska marknaden (2 kap. 2 § lagen om tobak och liknande produkter).

För att förbättra informationen till konsumenterna finns det krav i tobaksförordningen på myndigheten att offentliggöra de uppgifter som tillverkare och importörer skickar in till oss. Uppgifterna innehåller information om vilka tillsatser och dess mängd som finns i respektive rapporterad tobaksvara. (2 kap. 1 § förordningen om tobak och liknande produkter)

EU-CEG är en gemensam teknisk lösning som Europeiska kommissionen utformat för att underlätta inrapportering av ingredienser i bland annat tobaksvaror och örtprodukter för rökning.

Europeiska kommissionen har tagit fram en webbsida med information om EU-CEG.

All rapportering ska ske via EU-CEG. (1 kap. 5 § föreskrift HSLF-FS 2016:45)
För detaljerade regler se Ingrediensrapportering för tobaksvaror.

Alla uppgifter som inkommer via EU-CEG kommer att lagras i ett datalagringsutrymme som tillhandahålls av Europeiska kommissionen. Det är endast behöriga personer på Folkhälsomyndigheten som har tillgång till uppgifterna (2 kap. 2 § förordningen om tobak och liknande produkter).

Beroende på vilken typ av rapportering det handlar om så skiljer sig rapporteringstidpunkten. (2 kap. 1, 4–6 och 11 §§, 3 kap. 1–2 §§ föreskrift HSLF-FS 2016:45)

För detaljerade regler se Ingrediensrapportering för tobaksvaror

För detaljerade regler se Nya tobaksvaror

Tiden behövs för att Folkhälsomyndigheten ska kunna kontrollera att de lämnade uppgifterna stämmer, och fastställa vilka uppgifter som ska offentliggöras på myndighetens webbplats. Myndigheten kan också behöva kontakta den som lämnat uppgifterna om det finns oklarheter i rapporteringen.

Ja, även tobaksvaror som tillhandhålls under en begränsad tidsperiod omfattas av rapporteringsskyldigheten i tobakslagen. Alla tobaksvaror, förutom de som berörs av 2 kap. 3 § lagen om tobak och liknande produkter, ska rapporteras in till Folkhälsomyndigheten senast åtta veckor innan lansering. Vid rapporteringen är det möjligt att ange det datum tobaksvaran kommer att återkallas och försäljningsvolymen.

Om kraven för återkallelse av tobaksvara och årlig rapportering av marknadsundersökningar, studier, rapporter om försäljningsvolymer m.m. uppfylls vid inrapporteringen behöver ni inte rapportera detta vid ett senare skede. Observera att om ni gör ändringar av varan under denna tidsperiod ska det rapporteras enligt gällande regler (2 kap. 3 § lagen om tobak och liknande produkter och 2 kap. 1, 5 och 11 §§ HSLF-FS 2016:45).

Av föreskrifter och allmänna råd framgår att delar, exempelvis filter, papper, förpackningar och kapslar, till cigaretter och rulltobak som säljs eller på annat sätt erbjuds konsumenter i Sverige inte får innehålla smaktillsatser eller eventuella tekniska detaljer som möjliggör ändring av cigaretternas eller rulltobakens doft, smak eller rökintensitet. ( 8 § och allmänna råd Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2016:42) om karakteristisk smak i cigaretter, rulltobak och dess delar samt tillsatser i vissa tobaksvaror).

För mer information se Tillsatser i tobaksvaror (ej snus).

Nej, filter, papper och kapslar till cigaretter och rulltobak får inte innehålla nikotin eller tobak. (9 § föreskrift HSLF-FS 2016:42).

För mer information se Tillsatser i tobaksvaror (ej snus).

Detaljhandlare som ska sälja tobaksvaror måste ansöka om tillstånd hos kommunen. (5 kap. 1 § lagen om tobak och liknande produkter).

För mer information se Försäljning av tobaksvaror till konsumenter.

Försäljaren ska kontrollera att förpackningar har korrekt hälsovarning, annars får tobaksvarorna inte säljas till konsumenter. (3 kap. 1 § st. 3 lagen om tobak och liknande produkter)

För mer information se Försäljning av tobaksvaror till konsumenter.

Kommunen kan i sin tillsyn meddela förelägganden eller förbud mot den som säljer en produkt som inte uppfyller kraven i lagen (2018:2088)om tobak och liknande produkter, förordningen (2019:233) om tobak och liknande produkter eller myndighetens föreskrifter. I beslut om föreläggande eller förbud får tillsynsmyndigheten sätta ut vite. (7 kap. 9 § lagen om tobak och liknande produkter)

För mer information se Försäljning av tobaksvaror till konsumenter.

Ja, det är endast de tobaksvaror som tillverkare och importörer har lämnat ingrediensrapport över till Folkhälsomyndigheten som får tillhandahållas konsumenter i Sverige. (2 kap. 3-4 och 6 §§ samt 11 kap. 3-4 §§ lagen om tobak och liknande produkter)

För mer information se Försäljning av tobaksvaror till konsumenter.

Det går att kontrollera genom de uppgifter om tobaksvaror som kommer att publiceras på myndighetens webbplats. (2 kap. 1 § förordningen om tobak och liknande produkter)

Detta är en ny typ av försäljningsform som kan liknas vid både butiks-, automat- och e-handelsförsäljning. Bestämmelser om åldersgräns och ålderskontroll i tobakslagen avser all tobaksförsäljning, dock exemplifieras inte i detalj alla typer av försäljningsformer. Lagstiftarens syfte med införandet av berörda bestämmelser är att säkerställa upprätthållandet av försäljningsförbudet till personer under 18 år. Det sker genom att förtydliga ansvaret för att organisera försäljningen så att personer under 18 år inte ska kunna köpa tobak och att ålderskontroll ska ske oavsett försäljningsform. Hur detta i praktiken ska organiseras kan ske på olika sätt utifrån olika försäljningsformer och ska framkomma i näringsidkarens egenkontrollprogram. Det är kommunen som gör en bedömning i det enskilda fallet utifrån lagens krav om de anser att näringsidkaren uppfyller de ställda kraven i tobakslagen. (5 kap. 18-19 §§ lagen om tobak och liknande produkter)

Uppgifter om kostnader för marknadsföring ska lämnas in på samma sätt som i dag, d.v.s. via e-post eller brev.

Folkhälsomyndigheten får ta ut avgifter för sin tillsyn över att tillverkare och importörer av tobaksvaror följer 2 kap. 1, 2 och 6 §§ lagen om tobak och liknande produkter. Folkhälsomyndigheten får också ta ut avgifter av tillverkare och importörer av elektroniska cigaretter eller påfyllningsbehållare för att ta emot, lagra, hantera och analysera de uppgifter som enligt 2 kap. 7 § lagen om tobak och liknande produkter lämnas till myndigheten.

Folkhälsomyndigheten har utfärdat föreskrifter som behövs för verkställigheten av bestämmelserna om avgifterna. Föreskrifterna trädde i kraft den 26 mars 2018.

Här hittar du information om avgifter för tobaksvaror.