Rökfria miljöer med stöd i lagen

Lyssna

I Sverige finns i dag både frivilliga initiativ till rökfria miljöer och sådana som är reglerade i lagen (2018:2088) om tobak och liknande produkter (LTLP). Här informerar vi om de rökfria miljöer som gäller enligt LTLP.

De rökfria miljöer som regleras i lagen om tobak och liknande produkter är:

Mer om rökfria utomhusmiljöer

Mer om rökfri arbetsmiljö i lagen om tobak och liknande produkter

Lagen gör ett allmänt undantag för privata miljöer och reglerar inte bostäder och andra miljöer för boende som inte är tillfälliga.

Mer om att rökförbudet inte gäller flerbostadshus men frivilliga förbud kan införas

Barn- och ungdomsverksamhet

Inomhusmiljöer

Rökning är förbjuden i lokaler avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom (6 kap. 2 § p.1 LTLP).

Rökförbudet avser huvudsakligen daghem, fritidshem, förskola, grund- och gymnasieskola samt fritidsgårdar.

Förbudet gäller själva lokalen, d.v.s. att lokalen är avsedd för verksamhet för barn eller ungdomar. Således gäller reglerna även då lokalen används för annat syfte på kvällen. Förbudet gäller också då skolverksamhet inte bedrivs, t.ex. vid studiedagar för personal, vid föräldramöten på kvällstid och liknande. Reglerna omfattar alla delar av lokalerna som barn och ungdomar mer regelbundet vistas i eller har anledning att besöka, d.v.s. förutom klassrum även expedition, lärarrum, korridorer och toaletter o.s.v. Reglerna gäller även för de delar av lokalerna som enbart är till för personalen (prop. 1992/93:185 s. 50).

Vem som är huvudman för den berörda verksamheten saknar betydelse. Även daghem som exempelvis drivs av föräldra- eller personalkooperativ omfattas av bestämmelsen.

Utomhusmiljöer

Rökförbudet enligt bestämmelsen gäller även på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem.

Stöd och vägledning för tillsyn av rökförbudet på skolgårdar

Avvikelser och undantag från rökförbudet

  • Reglerna gäller inte lokaler för högskoleverksamhet eller annan vuxenundervisning (prop. 1992/93:185 s. 50). Skulle en högskola eller vuxenutbildning vara samlokaliserad med exempelvis en grund- eller gymnasieskola gäller dock rökförbudet enligt Folkhälsomyndighetens bedömning.
  • Reglerna om rökförbud gäller inte bostäder (6 kap. 4 § LTLP). Det innebär att barnomsorg i privata bostäder faller utanför reglerna om rökfria miljöer (prop. 1992/93:185 s.51).
  • För de delar av lokalerna som enbart är till för personalen finns möjlighet för arbetsgivaren att inrätta separata rökrum för personalen (6 kap. 5 § LTLP). Om arbetsgivaren inrättar ett rökrum eller liknande för personalen måste det placeras så att eleverna inte äger tillträde till dessa lokaler (jfr. prop. 1992/93:185 s. 50). Dock finns det ingen skyldighet att inrätta rökrum.
  • Om det finns särskilda skäl får avvikelse göras från rökförbudet – både inomhus och utomhus (6 kap. 7 § LTLP). Särskilda skäl anknyter till lokalens eller skolgårdens beskaffenhet eller användningssätt eller av omständigheterna i övrigt. Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation. Särskilda skäl i förhållande till skolgårdar anges i förarbetena vara sommarsemestrar eller längre helger (prop. 1993/94:98 s. 27).

Hälso- och sjukvård

Rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård (6 kap. 2 § p. 2 LTLP).

Alla de utrymmen inom hälso- och sjukvården, inklusive tandvården, som används av patienter ska vara rökfria. Det gäller t.ex. mottagnings- och behandlingsrum, vårdsalar, väntrum, dagrum, toaletter, korridorer och hissar. Reglerna gäller också lokaler för patienter i t.ex. privata sjukhem samt mottagningsrum och väntrum hos privattandläkare och privatläkare. Det är tillräckligt att lokalerna är avsedda att användas för hälso- och sjukvård för att de ska omfattas av bestämmelsen (prop. 1992/93:185 s. 51).

Avvikelser från rökförbudet

  • Det finns möjlighet att tillåta rökning om det avsätts rökrum eller andra utrymmen för rökning (6 kap. 5 § LTLP). Dock finns det ingen skyldighet att inrätta rökrum.
  • Det ges även möjlighet till större avvikelser från rökförbudet utifrån lokalens beskaffenhet eller användningssätt eller omständigheterna i övrigt (särskilda skäl). Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation. (prop. 1992/93:185 s. 55).

Bostäder och inrättningar med särskild service eller vård

Rökning är förbjuden i lokaler som är avsedda för gemensamt bruk i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård (6 kap. 2 § p. 3 LTLP). Med lokaler menas inomhusmiljöer.

Exempel på sådana lokaler är sällskapsrum, motionslokaler och andra typer av samlingsrum. Reglerna omfattar t.ex. lokaler i servicehus, gruppbostäder för äldre och handikappade samt behandlingshem och liknande (prop. 1992/93:185 s. 51).

Avvikelser och undantag från rökförbudet

  • Egna rum i olika former för äldre i bostäder och inrättningar med särskild service eller vård omfattas inte av regleringen. De utgör sådana privata miljöer som faller utanför bestämmelserna om rökfria miljöer (prop. 1992/93:185 s. 51).
  • Regleringen i denna del gäller inte gemensamma utrymmen i lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård. För sådana lokaler gäller reglerna för lokaler som är avsedda för hälso- och sjukvård (6 kap. 2 § p. 2).
  • Det finns möjlighet att tillåta rökning om det avsätts rökrum eller andra utrymmen för rökning (6 kap. 5 § LTLP). Dock finns det ingen skyldighet att inrätta rökrum.
  • Det ges även möjlighet till större avvikelser från rökförbudet utifrån lokalens beskaffenhet eller användningssätt eller omständigheterna i övrigt (särskilda skäl). Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation (prop. 1992/93:185 s. 55).

Kollektivtrafik

Inomhusmiljöer

Rökning är förbjuden på färdmedel i inrikes kollektivtrafik och i lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med sådana färdmedel (6 kap. 2 § p. 4 LTLP).

Med kollektivtrafik avses trafik för personbefordran som tillhandahålls allmänheten mot ersättning. Som exempel på färdmedel som omfattas av reglerna kan nämnas bussar, tåg, spårvagnar, tunnelbana, flygplan och fartyg i linjetrafik, så kallade turistbussar och turistbåtar, bilar och bussar i färdtjänst samt taxi i allmänhet (prop. 1992/93:185 s. 52).

Exempel på lokaler och andra utrymmen som är avsedda att användas av den som reser med kollektivtrafik är väntsalar, biljetthallar, korridorer, hissar m.m. Även exempelvis tunnelbaneperronger insprängda i bergrum hör hit (prop. 1992/93:185 s. 52).

Utomhusmiljöer

Det rökförbud som tidigare bara gällde lokaler och andra utrymmen avsedda för dem som reser med kollektivtrafik har utökats till att också gälla utomhusmiljöer i anslutning till de miljöerna.

Rökförbudet i dessa utomhusmiljöer.

Avvikelser och undantag från rökförbudet

  • Reglerna omfattar inte utrikestrafik (prop. 1992/93:185 s. 25).
  • Lagen ger vissa möjlighet till undantag från rökförbudet – dock inte i utomhusområdena!
    Rökförbudet i utomhusmiljöer.
  • Särskilda rökutrymmen kan inrättas på färdmedel, dock bör detta endast kunna bli aktuellt på vissa färdmedel såsom tåg och båtar.
  • Undantag från rökförbudet kan också förekomma i lokaler och andra utrymmen genom att det avsätts rökrum eller andra utrymmen för rökning (6 kap. 5 § LTLP). Dock finns det ingen skyldighet att inrätta rökrum.
  • Om det finns särskilda skäl kan också större avvikelser göras från rökförbudet utifrån lokalens beskaffenhet, användningssätt eller omständigheterna i övrigt. Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation (prop. 1992/93:185 s. 55).

Restauranger och andra serveringsställen

Rökförbudet gäller alla restauranger och andra serveringsställen (6 kap. 2 § p. 5 LTLP).

Inomhusmiljöer

Regleringen i lagen gäller alla serveringsställen som i näringsverksamhet serverar mat eller dryck, och där möjlighet ges till förtäring på stället. Det krävs inte att serveringsställena ska ha servering vid borden; även barer, pubar, diskotek och liknande omfattas. Exempel på andra serveringsställen är kaféer, konditorier och kantiner (serveringsställen vid militärförläggningar) (prop. 2003/04:65 s. 18 och s. 28).

Serveringsställen kan även vara lokaler av mer tillfälligt slag, exempelvis tält och liknande utrymmen med väggar och tak. Det saknar således betydelse om installationen är fast eller provisorisk (prop. 2003/04:65 s. 18). Motsvarande bör gälla för rena uteserveringar.

Även biutrymmen dit besökarna har tillträde, exempelvis garderob, hall, trappor, separata rum med dansgolv, hissar, toaletter m.m. omfattas av rökförbudet (prop. 2003/04:65 s. 28).

Också restauranger och serveringsställen som abonneras eller på annat sätt används eller hyrs ut till slutna sällskap omfattas av rökförbudet. (prop. 2003/04:65 s. 28).

Rökförbudet gäller även för serveringsställen som inte har servering som huvudverksamhet men där det finns enstaka platser där man kan äta eller dricka. Om ett bageri främst säljer varor som inte skall konsumeras i bageriet, men har några bord vid vilka förtäring kan ske, utgör det ett serveringsställe (prop. 2003/04:65 s. 28).

Utomhusmiljöer

I och med den nya lagen är det förbjudet att röka även på uteserveringar. Hädanefter gäller därmed rökförbud på alla serveringsställen.

Rökförbudet på uteserveringar.

Avvikelser och undantag från rökförbudet

  • Reglering gäller inte för lokaler som endast säljer färdiglagad mat för avhämtning. För sådana lokaler gäller istället rökförbudet i lokaler dit allmänheten har tillträde (prop. 2003/04:65, s. 28).
  • Rökning får tillåtas inomhus i restauranger och på andra serveringsställen i separata rum som särskilt avsatts för rökning (mer om det nedan). På uteserveringar får däremot inga avvikelser göras från rökförbudet oavsett hur serveringsmiljön är utformad (prop. 2017/18:156 s. 202).

Rökrum på restauranger och andra serveringsställen

Rökning får tillåtas i separata rum som särskilt har avsatts för rökning. Ett rökrum får endast utgöra en mindre del av serveringsställets yta. Rökrummen ska vara belägna så att besökare inte behöver passera genom dem för att nå andra delar av lokalen. Någon servering eller annan verksamhet får inte bedrivas i dessa rum när rökning pågår. Mat eller dryck får inte föras in i rökrummet (6 kap. 6 § LTLP).

Således uppfyller inte så kallade rökburar de krav som gäller rökrum på serveringsställen. Det är inte heller tillåtet att inrätta rökrum i t.ex. en foajé eller en passage. Med annan verksamhet avses spel eller annan underhållning vilket inte får anordnas i rökrummen. Arbetstagare ska endast tillfälligtvis behöva vistas i rummen när rökning pågår, t.ex. för att tömma askkoppar eller kontrollera ordningen (prop. 2003/04:65 s. 29–30).

Rökrummen bör inte utgöra hela avdelningar på serveringsstället. Avsikten är att rökrummen endast ska användas vid rökning. Rökrummens yta bör därtill inte överstiga 25 procent av den del av serveringsställets yta till vilken gästerna har tillträde. Rökrummen bör dock inte heller vara alltför små (prop. 2003/04:65 s. 23).

Utformning av rökrum

Rökrummen ska vara så utformade och ventilerade att rök inte sprids till övriga delar av serveringsstället (5 kap. 1 § förordningen [2019:223] om tobak och liknande produkter).

Allmän sammankomst och offentlig tillställning inomhus

Rökning är förbjuden när en allmän sammankomst eller en offentlig tillställning som avses i 2 kap. 1–2 §§ ordningslagen (1993:1617) anordnas - och då också i de lokaler som är avsedda att användas av den som deltar i sammankomsten eller tillställningen (6 kap. 2 § p.6 LTLP). De lokaler som avses är andra lokaler än de som räknas upp i 6 kap, 2 § 1-5 LTLP.

Allmän sammankomst

Med allmänna sammankomster avses exempelvis möten som hålls för överläggningar, opinionsyttringar eller upplysningar i allmän eller enskild angelägenhet eller att mötet hålls för bildning eller religionsutövning. Till allmän sammankomst räknas också teaterföreställningar, konserter, biografföreställningar ( 2 kap. 1–2 §§ ordningslagen 1993:1617).

Offentlig tillställning

Med offentlig tillställning avses exempelvis tävlingar och uppvisningar i sport, idrott och flygning samt marknader och mässor (2 kap. 3 § ordningslagen).

Gemensamma regler

För att en sammankomst eller tillställning ska anses vara en allmän sammankomst eller offentlig tillställning krävs att den anordnas för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till den (2 kap. 1–3 § ordningslagen).

Endast tillställningar och sammankomster som anordnas inomhus omfattas av reglerna.

Om en offentlig tillställning eller en allmän sammankomst anordnas i en byggnad som samtidigt används för ett annat ändamål, gäller reglerna endast de delar av byggnaden som tas i anspråk för tillställningen eller sammankomsten. Förutom själva lokalerna där sammankomsten eller tillställningen hålls, omfattar rökförbudet också vestibuler, foajéer, korridorer, trappor, hissar, toaletter och liknande i anslutning till lokalerna (prop. 1992/93:185 s. 52–53).

Avvikelser och undantag från rökförbudet

Till skillnad från de andra rökförbuden i LTLP - som i princip gäller alltid - gäller detta rökförbud endast under den tid då sammankomsten eller tillställningen pågår (prop. 1992/93:185 s. 52).

Lagen ger viss möjlighet till undantag från rökförbudet (6 kap. 5 och 7 §§).

Det finns möjlighet att tillåta rökning om det avsätts rökrum eller andra utrymmen för rökning. Dock finns det ingen skyldighet att inrätta rökrum.

Det ges även möjlighet till större avvikelser från rökförbudet än så utifrån lokalens beskaffenhet eller användningssätt eller omständigheterna i övrigt (särskilda skäl). Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation (prop. 1992/93:185 s. 55).

Andra lokaler som allmänheten har tillträde till

Rökning är även förbjuden i andra lokaler än de som redogjorts för under rubrikerna ovan om allmänheten har tillträde till dessa (6 kap. 2 § p. 7 LTLP).

Med sådana lokaler avses lokaler som är öppna för alla medborgare till skillnad från en särskild krets av personer. Exempel på sådana lokaler är expeditioner och mottagningsrum hos statliga och kommunala myndigheter, postkontor, banklokaler, butiker och serviceinrättningar som frisersalonger m.m. och inomhustorg (prop. 1992/93:185 s. 53).

Avvikelser och undantag från rökförbudet

Reglerna avser inte lokaler som enbart är tillgängliga för en sluten krets av personer, såsom t.ex. medlemmarna i en förening eller särskilt inbjudna (prop. 1992/93:185 s. 55).

Det finns möjlighet att tillåta rökning om det avsätts rökrum eller andra utrymmen för rökning (6 kap. 5 § LTLP). Dock finns det ingen skyldighet att inrätta rökrum.

Det ges även i 6 kap. 7 § LTLP möjlighet till större avvikelser från rökförbudet än så utifrån lokalens beskaffenhet eller användningssätt eller omständigheterna i övrigt (särskilda skäl). Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation (prop. 1992/93:185 s. 55).

Hotell och andra tillfälliga bostäder

I hotell och andra inrättningar där tillfällig bostad yrkesmässigt erbjuds ska ett visst antal av de rum eller liknande som upplåts vara rökfria (6 kap. 3 § LTLP).

Till hotell och andra inrättningar räknas också motell och pensionat. Reglerna avser endast de rum som upplåts. För vestibuler, trappor och hissar m.m. gäller normalt de regler som omfattar lokaler dit allmänheten har tillträde, dvs. rökförbud enligt 6 kap. 2 § p. 7, med möjligheter till särskilt avsatta rum eller utrymmen där rökning får ske (prop. 1992/93:185 s. 54).

När det gäller lägenhetshotell och liknande bör upplåtelser för kortare tid än en månad normalt anses som tillfälliga och omfattas således av reglerna (prop. 1992/93:185 s. 54).

Antalet rum som ska omfattas av rökförbudet avgörs av den enskilde hotellägaren eller motsvarande (prop. 1992/93:185 s. 26).

Avvikelser och undantag från rökförbudet

Bestämmelsen avser inte sovkupéer på tåg och andra utrymmen som upplåts för tillfällig bostad på färdmedel i inrikes kollektivtrafik. Där råder rökförbud enligt reglerna för kollektivtrafik (dvs. 6 kap. 2 § p. 4).

Lagen ger viss möjlighet till undantag från rökförbudet om det finns särskilda skäl utifrån lokalens beskaffenhet eller användningssätt eller omständigheterna i övrigt (särskilda skäl). Särskilda skäl som knyter till lokalens beskaffenhet kan finnas när det gäller stora, öppna utrymmen med god ventilation (prop. 1992/93:185 s. 55).