Nationella befolkningsstudier

Narkotikabruk har betraktats som ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige sedan slutet på 1960-talet. Sedan dess har narkotikaanvändningen undersökts systematiskt. Narkotikabruk medför ökade risker för skador ur både ett medicinskt och ett socialt perspektiv. Det finns även systematiska skillnader mellan olika grupper i samhället, i både användningen av narkotika och dess konsekvenser.

Några återkommande undersökningar är Folkhälsomyndighetens Hälsa på lika villkor och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningens (CAN) studie om bruket av alkohol, narkotika och tobak i Sverige och konsekvenserna för brukare och närstående. Även skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor undersöks årligen av CAN.

Hälsa på lika villkor frågar om narkotikabruk

Folkhälsomyndigheten genomför sedan 2004 den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, som sedan 2016 genomförs vartannat år. Under år 2021 gjordes en extra omgång av undersökningen med anledning av den pågående covid-19 pandemin.

Hälsa på lika villkor

I enkäten finns en fråga om cannabisbruk som gör det möjligt att undersöka användningen och förändringen över tid. Sedan 2014 frågar vi även om användning av annan narkotika än cannabis.

Cannabis är den vanligaste drogen att använda i Sverige och 2022 var det 2,5 procent av befolkningen 16–84 år som uppgav att de använt cannabis någon gång under de senaste 12 månaderna. Det var totalt 1,4 procent som uppgav att de använt annan narkotika än cannabis under de senaste 12 månaderna.

Andelen som använt cannabis under de senaste 12 månaderna var högre bland män än kvinnor, och högre bland unga än äldre.

Figur 1. Andelen i befolkningen (16–84 år) som använt cannabis under de senaste 12 månaderna.

Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor 2022.

Studie om narkotikabruket i Sverige och konsekvenserna för brukare och närstående

CAN genomförde 2017 en undersökning i samarbete med Karolinska institutet, som följer upp studien ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i befolkningen från 2013. Under 2021 genomförde CAN en ny datainsamling inom ramen för undersökningen Vanor och möjliga konsekvenser. Resultaten publicerades i följande två rapporter:

• Användning och beroendeproblem av alkohol, narkotika och tobak – En studie med fokus på år 2021 i Sverige (can.se)
• Utsatthet för andras användning av alkohol, narkotika och tobak – En studie om negativa konsekvenser och att söka hjälp för det (can.se)

I undersökningen 2021 rapporterade totalt 7,8 procent av befolkningen att de använt minst ett narkotikaklassat preparat och/eller läkemedel under de senaste 12 månaderna, jämfört med 8,6 procent år 2017. Merparten av dessa (3,1 procent) hade använt cannabis, vilket gör det till den vanligaste substansen. År 2017 var motsvarande andel 3,6 procent. Näst vanligast var icke förskriven användning av smärtstillande läkemedel som 2,8 procent av befolkningen hade använt de senaste 12 månaderna år 2021, jämfört med 3,7 procent år 2017. 2,5 procent av befolkningen hade använt icke förskrivna sömn-/lugnande läkemedel år 2021. År 2017 var motsvarande andel 2,4 procent.

Gällande övrig narkotika där kokain, ecstasy, amfetamin, hallucinogener och opiater inkluderas, hade 1,6 procent uppgett att de använt någon av dessa preparat de senaste 12 månaderna år 2021, jämfört med 1,7 procent år 2017. Av de efterfrågade preparaten var kokain det preparat som flest personer hade använt (1,0 procent). År 2017 var motsvarande andel 0,9 procent.

Mellan 2017 och 2021 minskade andelen som under de senaste 12 månaderna påverkats negativt av personer i sin närhet som använt narkotika och/eller icke-förskrivna narkotikaklassade läkemedel från 4,9 till 3,8 procent. Det innebär att nivån ligger på ungefär samma nivå som 2013. Minskningen mellan 2017 och 2021 gäller främst bland kvinnor, där nedgången var signifikant.

Narkotikabruk bland unga

Även skolungdomars alkohol-, narkotika-, tobaks- och sniffningsvanor undersöks årligen av CAN.

Narkotikabruk bland unga