I april 2017 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att kartlägga narkotikavanorna bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Syftet var att öka kunskapen för att kunna utveckla det förebyggande arbetet och erbjuda bättre vård och behandling. Kartläggningen gjordes i samråd med Socialstyrelsen och bestod av fyra delstudier.

Kartläggningen visar att det inte går att säga generellt att narkotikaanvändning är vanligare bland ensamkommande unga. Men på en del orter finns uttalade problem, och några av de aktörer som intervjuats betraktar utvecklingen som oroande. I registerstudien såg vi även att den grupp ensamkommande som kom till Sverige före 2015 i högre grad hade vårdats för substansbruk än övriga ungdomar.

Ensamkommande unga är en mycket heterogen grupp med olika förutsättningar och behov. Men generellt har gruppen fler riskfaktorer för psykisk ohälsa och social utsatthet än barn och ungdomar som kommit tillsammans med sina föräldrar. Det kan i sin tur öka risken för narkotikaanvändning. De största riskfaktorerna för att börja använda narkotika är en lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg bas, enligt intervjusvaren.

Det är viktigt att kunskapsstöd och förebyggande arbete genomförs där ensamkommande barn och unga befinner sig, inte minst med tanke på att de saknar föräldrastöd. Man behöver också ta hänsyn till de svårigheter som en osäker livssituation och språkbarriärer innebär.

Redovisning av uppdraget

Redovisning av regeringsuppdraget (PDF, 296 kB)

De fyra delstudier som ingår i kartläggningen är:

En webbenkät till socialtjänsten (PDF, 323 kB) i landets alla kommuner samt stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm

En tvärsnittsstudie (PDF, 840 kB) baserad på uppgifter som finns om ensamkommande barn och unga i databasen IKMDOK

En nationell registerstudie (PDF, 417 kB) baserad på data från Socialstyrelsen, Migrationsverket och Statistiska centralbyrån (SCB)

Fokusgruppsintervjuer (PDF, 210 kB) i Göteborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall. med representanter från beroendemottagningar, HVB-hem, ideella organisationer, länsstyrelser, SIS, socialtjänsten och polismyndigheten.

Läs mer

Faktablad: Ensamkommandes utsatthet kan leda till ökat narkotikabruk