Här presenteras ett urval av resultaten gällande användningen av cigaretter, snus och e-cigaretter i den Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, från 2018. Hälsa på lika villkor är en undersökning om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor som genomförs i åldrarna 16-84 år. Med hjälp av de webbaserade verktygen och statistikdatabaserna Indikatorlabbet, Folkhälsodata och FolkhälsoStudio kan du själv ta fram mer statistik. Daglig tobaksrökning är även en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer.

Här kan du läsa mer om indikatorn daglig rökning

Daglig rökning har minskat i Sverige

Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige under de senaste åren. År 2018 uppgav sju procent att de röker dagligen jämfört med nio procent år 2016. För kvinnorna ses en minskning med tre procentenheter (från 10 till sju procent) mellan 2016 och 2018, medan minskningen för män (från åtta till sju procent) inte kan säkerställas statistiskt. Ingen skillnad i daglig rökning ses mellan kvinnor och män 2018 (figur 1).

Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på kön.

Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Skillnader i daglig rökning kvarstår mellan olika grupper i befolkningen

Andelen som röker dagligen har minskat i Sverige men skillnader ses fortfarande mellan olika grupper baserat på till exempel utbildnings- och inkomstnivå och sysselsättning. Bland personer med förgymnasial utbildning ser vi ingen förändring i andelen som röker dagligen sen 2016 (14 procent), medan gruppen med eftergymnasial utbildning har minskat från fem till fyra procent (figur 2). En större andel som uppgav daglig rökning ses även bland personer med sjukpenning eller annan aktivitetsersättning (16 procent), personer som söker arbete (13 procent) och bland personer med lägre inkomst (12 procent).

Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 25-84 år* som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå.

Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 25-84 år* som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

*År 2009 och bakåt inkluderas endast personer upp till 74 år.

Minskning i daglig rökning bland de yngsta

Lägst andel daglig rökning, fem procent, ses i de två yngsta åldersgrupperna (16-29 och 30-44 år) år 2018. De senaste två åren har en minskning skett i den yngsta åldersgruppen, från åtta till fem procent (figur 3).

Figur 3. Andel (procent) personer åldern 16-84 år som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på ålder.

Figur 3. Andel (procent) personer åldern 16-84 år som uppgav daglig tobaksrökning under perioden 2004-2018, uppdelat på ålder.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Ingen förändring i daglig snusanvändning

Andelen som snusar varje dag skiljer sig åt mellan kvinnor och män. År 2018 uppgav 18 procent av männen och fyra procent av kvinnorna att de snusar dagligen. För både män och kvinnor är andelen som använder snus varje dag oförändrad sen 2016. Den dagliga snusanvändningen har varit relativt oförändrad sedan 2006 (figur 4).

Figur 4. Andel (procent) personer i åldern som uppgav daglig användning av snus under perioden 2004-2018, uppdelat på kön.

Figur 4. Andel (procent) personer i åldern som uppgav daglig användning av snus under perioden 2004-2018, uppdelat på kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Störst andel daglig snusanvändning bland personer födda i Sverige

En större andel som använder snus dagligen ses bland personer födda i Sverige (13 procent) jämfört med personer från övriga Norden (sju procent), övriga Europa (tre procent) och övriga världen (tre procent).

Personer med eftergymnasial utbildning uppgav en lägre andel daglig snusanvändning (nio procent) än personer med förgymnasial (12 procent) och gymnasial utbildning (14 procent) år 2018 (figur 5). En högre andel personer i gruppen med högst inkomst snusade dagligen (12 procent) jämfört med personer med lägst inkomst (åtta procent).

Figur 5. Andel (procent) personer i åldern 25-84 år* som uppgav daglig snusanvändning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå.

Figur 5. Andel (procent) personer i åldern 25-84 år* som uppgav daglig snusanvändning under perioden 2004-2018, uppdelat på utbildningsnivå.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

*År 2009 och bakåt inkluderas endast personer upp till 74 år.

Lägst andel daglig snusanvändning bland de äldsta

Den äldsta åldersgruppen (65-84 år) hade den lägsta andelen daglig snusanvändning år 2018, sju procent. I den yngsta åldersgruppen (16-29 år) uppgav 10 procent att de använde snus varje dag (figur 6).

Figur 6. Andel (procent) personer som uppgav daglig användning av snus under perioden 2004-2018, uppdelat på ålder.

Figur 6. Andel (procent) personer som uppgav daglig användning av snus under perioden 2004-2018, uppdelat på ålder.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Dagligt tobaksbruk betydligt vanligare bland män än bland kvinnor

År 2018 uppgav en fjärdedel av männen och en tiondel av kvinnorna att de använder tobak varje dag (cigaretter, snus eller båda). Kvinnornas totala tobaksanvändning har minskat sen 2016, från 14 till 11 procent enheter (figur 7).

Figur 7. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav daglig användning av cigaretter, snus eller båda 2004-2018, uppdelat på kön.

Figur 7. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav daglig användning av cigaretter, snus eller båda 2004-2018, uppdelat på kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Rökning ibland nästan lika vanligt som daglig rökning

År 2018 uppgav sex procent att de rökte ibland. En högre andel i den yngsta åldersgruppen, 11 procent, rökte ibland jämfört med övriga åldersgrupper (figur 8). Inga skillnader ses i andelen som röker ibland uppdelat på kön, utbildnings- eller inkomstnivå.

Figur 8. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav rökning ibland år 2018, uppdelat på ålder.

Figur 8. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav rökning ibland år 2018, uppdelat på ålder.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Snusning ibland vanligare bland yngre kvinnor

Tre procent uppgav att de snusade ibland, fyra procent av männen och två procent av kvinnorna. En högre andel kvinnor i den yngsta åldersgruppen, sex procent, snusade ibland jämfört med övriga åldersgrupper (figur 9). Inga skillnader ses i andelen som snusar ibland uppdelat på utbildnings- eller inkomstnivå.

Figur 9. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav snusning ibland år 2018, uppdelat på ålder och kön.

Figur 9. Andel (procent) personer i åldern 16-84 år som uppgav snusning ibland år 2018, uppdelat på ålder och kön.

Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", 2018, Folkhälsomyndigheten.

Användning av e-cigaretter

E-cigarettsanvändning undersöktes för första gången i enkäten år 2018. Omkring två procent uppgav att de använder e-cigaretter antingen dagligen eller ibland (både med och utan nikotin). Av dessa uppgav en procent daglig användning och en procent användning ibland. En något högre andel i de yngsta åldersgrupperna uppgav e-cigarettsanvändning jämfört med de äldsta.

En större andel uppgav att de använde e-cigaretter med nikotin än utan.