Kunskapen om de skadliga effekterna av att använda dopningsmedel har ökat under de senaste 20 åren, men det finns fortsatt stora kunskapsbehov.

Olika dopningspreparat har olika effekter, och effekten beror på hur, av vem och i vilket sammanhang substansen används. Riskerna ökar i samband med högre doser och under hur lång tid som användningen pågår. Vissa av de negativa sidoeffekterna som dopning för med sig förstärks även vid blandmissbruk.

De negativa effekterna som lyfts fram för AAS (anabola androgena steroider) är huvudsakligen kopplade till användningen av dopningsmedel i skadliga doser (vilka är betydligt större än då dopningsmedel används inom medicinsk behandling). De fysiska och medicinska effekterna är bättre kartlagda än de psykiska och sociala. Det finns mer kunskap om de kortsiktiga effekterna av AAS-bruk än långtidseffekterna, och effekterna av en kortare tids användning är bättre kartlagda än effekterna som följer ett längre bruk.