Uppdrag initierade av Folkhälsomyndigheten 2016-2021
LyssnaInom regeringsuppdraget för ett långsiktigt, hållbart och kunskapsbaserat ANDT-förebyggande arbete har vi bland annat givit uppdrag till forskare och konsulter för att ta fram kunskap där vi identifierat behov.
Utvecklingsuppdrag ANDT med digitalt fokus
Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet fick i uppdrag att genomföra en kartläggande litteraturöversikt om digitala arbetssätt i insatser med bäring på hälsofrämjande och förebyggande ANDT-arbete.
Institutionen för Lärande, Informatik, Management och Etik (LIME) vid Karolinska Institutet fick i uppdrag att undersöka möjligheter och utmaningar med digitala arbetssätt bland kommuner som i Länsrapportens undersökning för 2020 uppgett att de ställt om till digital verksamhet under covid-19-pandemin.
Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå Universitet fick i uppdrag att undersöka om, och i så fall hur, digitala arbetssätt kan bidra till att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Sju kommuner, med varierande storlek och geografiskt läge intervjuades.
Gullers Grupp fick i uppdrag att undersöka möjligheter och utmaningar med digitala arbetssätt lokalt och regionalt genom att intervjua alkohol- och tobakstillsynshandläggare på länsstyrelser och kommuner, företrädare för ideella ANDT-organisationer samt vårdnadshavare till barn i förskoleålder till och med gymnasieålder.
Fördelning av medel till utvecklingsuppdrag och utvecklingsarbeten med brett fokus för hälsofrämjande och förebyggande lokalt ANDT-arbete
Folkhälsomyndigheten översatte publikationen European prevention curriculum (EUPC), av European Monitoring Centre for Drugs and Drug addiction (EMCDDA). Syftet var att tillgängliggöra kunskap om ANDTS-prevention för samordnare på länsstyrelser och kommuner, men även för andra yrkesverksamma och ideella organisationer inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande arbetet.
Folkhälsomyndigheten har tagit fram illustrationsmaterial och en dialogduk för användning vid workshops med lokala och regionala aktörer i syfte att sprida resultaten från ett omfattande arbete om risk- och skyddsfaktorer för bruk och skador av alkohol och narkotika hos barn och unga vuxna i Norden.
Folkhälsomyndigheten och CAN anordnade fokusspåret ’Att lyckas med ANDTS-prevention’ under konferensen Förebygg.nu som varvade teori och praktik med konkreta verktyg. Sammanlagt deltog 290 deltagare från kommuner, regioner, länsstyrelser, enskilda verksamheter och ideella organisationer.
Folkhälsomyndigheten genomförde en uppdatering av det tidigare utvecklade utbildningsmaterialet om metoden Ansvarsfull alkoholservering som publicerades på Folkhälsomyndighetens webbplats mars 2022.
Sahlgrenska universitetssjukhuset fick i uppdrag att ta fram metoder för analys av drog- och hepatit C-virusinnehåll i sprutor som använts för att injicera droger. Syftet var också att ge en indikation om vilka substanser som injiceras av brukare vid sprututbytet i Göteborg.
RISE (Research Institutes of Sweden) fick i uppdrag att ta fram en metod för att kunna analysera anabola androgena steroider i avloppsvatten.
IHE (Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi) fick i uppdrag att genomföra en beräkning av de samhällsekonomiska kostnaderna för narkotikabruk i Sverige.
Som ett stöd för det lokala och regionala hälsofrämjande och ANDT-förebyggande arbetet fick Gullers i uppdrag att genomföra två undersökningar om kunskap, attityder och beteenden bland unga om cannabis och annan narkotika respektive om snus och andra nikotinprodukter.
Hur ser ungdomar på snus? – Erfarenheter och insikter från ungdomar om snus och snusanvändning
Folkhälsomyndigheten har producerat två filmer som på olika sätt visar arbetet med SMADIT (Samverkan mot Alkohol och Droger I Trafiken) i Västerbotten och i Stockholm. Syftet var att inspirera till att utveckla arbetet regionalt och lokalt genom bland annat stärkt dialog och samverkan inom den nationella myndighetsgruppen på ANDTS-området.
Folkhälsomyndigheten gav i uppdrag till insamlingsstiftelsen World of no sexual abuse (Wonsa) att undersöka om och hur data från en enkät, spridd genom idéburna organisationers sociala medieplattformar, kan öka kunskapen om hur förekomst av sexuellt våld, med eller utan andra barndomstrauman, eventuellt påverkar förekomst av diagnoser relaterade till psykisk hälsa, alkohol- och narkotikaberoende och suicidförsök.
Tidigare utvecklingsuppdrag
Syftet med uppdraget är att översätta och kulturanpassa manual och material samt att implementera och genomföra en pilotstudie av Good Behavior Game (GBG) i svenska förhållanden. GBG omnämns i rapporten "Att förebygga missbruk av alkohol, droger och spel hos barn och unga" från SBU (2015) som en metod som har viss evidens för en ANDT-förebyggande effekt. Vidare lyfts metoden i EMCDDA:s databas för preventiva metoder där en utvärdering som har genomförts i Holland visar på lovande resultat. Metoden har inte implementerats i Sverige tidigare.
Projektansvar: Karolinska Institutet, sektionen för psykologi vid institutionen för klinisk neurovetenskap
Ramboll har kartlagt vad som utvärderats och vilka slutsatser som kan dras av fyra olika satsningar som initierades från nationell nivå och syftade till att utveckla en struktur för det ANDT-förebyggande arbetet på lokal nivå. ANDT-satsningarna genomfördes under perioden 2002 och 2010 och omfattade totalt 63 svenska kommuner. Kartläggningen visar bland annat att:
- de komponenter och arbetssätt som levt kvar i störst utsträckning är kopplade till hur det ANDT-förebyggande arbetet i kommunerna organiseras. Här lyfts särskilt samordningsfunktion och styrgrupper.
- kommunerna har utvecklat strukturer för samverkan, både internt i kommunen och med andra samarbetspartners som exempelvis Polismyndigheten.
- ett tydligt karaktärsdrag i kommuner där många delar från satsningen fortfarande lever kvar är att det funnits en politisk prioritering och vilja att fortsätta arbeta i enlighet med satsningen.
- en förutsättning för ett aktivt ANDT-arbete är att det finns en samordningstjänst med ett tydligt uppdrag och mandat att driva arbetet.
De fyra satsningarna i kartläggningen:
- Sex försökskommuner (år 2003-2007)
- Tre gånger tre (år 2006-2009)
- Småkommunsatsningen – Små kommuners förebyggande arbete mot alkohol och narkotika (år 2006-2010)
- LUMA – Lokalt Utvecklingsarbete Med Ambitioner (år 2009-2011)
Projektansvar: Ramboll
År 2014 instiftades en ny lag som gjorde det möjligt för kommuner att genomföra kontrollköp av folköl, tobak och receptfria läkemedel. Syftet med den nya lagen var att kontrollera näringsidkarens regelefterlevnad vad det gäller försäljning av varor med åldersbegränsning (folköl, tobak och receptfria läkemedel) d.v.s. förvissa sig att kunden uppnått 18 år. Denna utvärdering ska följa kommunernas arbete med tillsynsmetoden kontrollköp, samt skatta en eventuell effekt på handlarnas regelefterlevnad vid köp av tobak och folköl. Även själva implementeringsprocessen i kommunerna ska utvärderas för att öka förståelse för de enskilda komponenters betydelse för utfallet, dvs. ID-kontroll vid köp av folköl och tobak.
Metoden var tänkt att utvärderas med en kvasiexperimentell design omfattande en för- och eftermätning. Förmätningen visar att cirka en fjärdedel av handlarna inte genomför ålderskontroll vid köp av folköl och tobak. Arbetet fick dock avbrytas i förtid då flera av kommunerna drog sig ur projektet med anledning av konsekvenserna för deras arbete av den nya tobakslagen och pandemin. Ingen eftermätning har därför genomförts.
Projektansvar: Karolinska institutet i samarbete med STAD
En effekt- och hälsoekonomisk utvärdering av det tobaksförebyggande programmet Tobaksfri Duo. Programmets mål är att minska ungas tobaksbruk. Programmet utförs i lokalsamhället med skolan som nav och engagerar ungdomarna själva, samt vuxna i deras närmiljö. Under skolår fem eller sex inbjuds eleverna att delta i interventionen som pågår till och med att de avslutar skolår nio. Tobaksfri duo startade i Västerbotten 1993. Sedan dess har verksamheten vuxit och spridits och i dag finns Tobaksfri duo i stora delar av Sverige – totalt i 80 kommuner. Utvärderingsprojektet kallas Topas (TObaksPreventivt Arbete i Skolan).
Projektansvar: Umeå universitet i samarbete med Karolinska institutet