Ett friskare Sverige syftade till att ge inspiration och kunskap för att äta bra och röra på sig genom att uppmärksamma konkreta exempel från hela landet. Uppdragets genomförande skedde på samma sätt som tidigare år i samverkan med kommuner, landsting/regioner, idéburna och ideella organisationer samt privata aktörer. Totalt arrangerades 2800 aktiviteter över hela landet och 1 000 olika arrangörer bidrog till att uppmärksamma betydelsen av goda matvanor och fysisk aktivitet.

Den officiella invigningen av Ett friskare Sverige skedde på träffpunkten Hörnan i Huskvarna av barn- och äldreminister Maria Larsson och Statens folkhälsoinstituts generaldirektör Sarah Wamala. Vid invigningen uppmärksammades också EU:s Äldreår. Under temadagen Måltidens dag den 18 oktober deltog även HKH Prins Daniel och socialminister Göran Hägglund vid ett arrangemang på Lindeparkens gymnasiesärskola i Enskede. Ett flertal debattartiklar och pressmeddelanden publicerades under veckan både av medverkande arrangörer och av Folkhälsoinstitutet. Ett friskare Sverige fick under en fyraveckorsperiod ca 825 medieträffar.

Slutredovisning av uppdrag att samordna en uppmärksamhetsvecka på området goda matvanor och fysisk aktivitet – Ett friskare Sverige 2012

Slutredovisningen består av tre rapporter, varav två är oberoende utvärderingar av ändamålsenligheten med uppmärksamhetsveckorna 2010, 2011 och 2012. Återrapportering från Statens folkhälsoinstitut innehåller bl.a. en beskrivning av arrangerade aktiviteter över landet och en beskrivning av de kunskaps- och kommunikationsstöd som användes 2012.

Den första av de två oberoende rapporterna belyser ändamålsenligheten med uppdraget, dvs. en bedömning om uppmärksamhetsveckorna varit framgångsrika och hur Statens folkhälsoinstitut som samordnare har lyckats med uppdragen. Utvärderingskonsult för denna rapport har varit PA Consulting Group AB.

Den andra oberoende rapporten har studerat huruvida informationsinsatser liknande Ett friskare Sverige bidrar till ökad kunskap och medvetenhet hos allmänheten om nyttan med goda matvanor och fysisk aktivitet. Detta utifrån att studera aktuell forskning i relation till hur uppdraget genomförts med hjälp av en dokument- och intervjustudie. Utvärderingskonsult för den här delen har varit HR Statistik AB.

Några slutsatser från de två oberoende utvärderingarna är:

  • Uppmärksamhetsveckorna bedöms, utifrån använda resurser, ha genererat god medial uppmärksamhet och ett brett utbud av aktiviteter har erbjudits allmänheten och de prioriterade målgrupperna.
  • Sociala skillnader i hälsa har särskilt lyfts fram under alla tre åren, men att denna satsning inte haft något betydande genomslag när det gäller arrangörernas hänsyn till sådana skillnader i sina genomförda aktiviteter.
  • Uppdragen bedöms ha utförts kostnadseffektivt samt med en organisationsstruktur som varit effektiv för att uppnå syftet.
  • Det finns ett visst vetenskapligt stöd för att liknande informationsinsatser som uppmärksamhetsveckorna, med de strategier som använts, har viss effekt på medvetenhet och kunskap hos allmänheten.
  • Det föreligger vetenskapligt stöd för att medvetna strategier, såsom exempelvis teoribaserade kampanjer som använder folkhälsovetenskaplig teori samt kommunikationsstrategiska kunskaper för att utforma en insats, har större möjlighet att ge effekt.
  • Avslutningsvis bör det noteras att det saknas evidens för att insatser som Ett friskare Sverige medför beteendeförändringar, som till exempel hälsosammare matvanor eller ökad fysisk aktivitet.