Nyanlända barns hälsa och levnadsförhållanden i Sverige

Hur mår nyanlända barn i Sverige?

Som en del av regeringsuppdraget om Skolbarns hälsovanor 2017/18 har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Röda Korsets högskola genomfört en kartläggning av nyanlända barns och ungas hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden.

Mer än 2 500 barn och unga i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien deltog i enkätstudien. Samtliga barn hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och varit mottagna i en kommun i upp till 4 års tid när undersökningen gjordes.

Resultaten presenteras i rapporten: Hur mår nyanlända barn i Sverige? Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien.

Genväg till Publikationer

Film: Resultaten från studien

Av dem som besvarat enkäten så uppgav nästan alla, över 95 procent, att de mår bra och majoriteten, över 70 procent, att de är tillfreds med livet. De allra flesta, 90 procent, uppgav också att de har det bra i skolan och att de tycker att det är viktigt att det går bra i skolan.

Många, nästan 70 procent, uppgav också att skolarbetet ofta eller väldigt ofta är svårt och vart fjärde barn att de haft det svårt med språket sedan de kom till Sverige.

Över 85 procent av barnen uppgav att de bor tillsammans med båda eller någon av sina föräldrar och ett eller flera av sina syskon. Över 90 procent kände sig trygga där de bor.

Samtidigt förekommer upplevelser av mobbning i skolan. Totalt 15 procent av både flickor och pojkar uppgav att de ibland, ofta eller alltid blivit retade eller mobbade av andra elever den senaste veckan. Dessutom uppgav vart femte barn att de ibland, ofta eller väldigt ofta hade känt sig illa behandlat på grund av sin bakgrund.

Om studien

Folkhälsomyndigheten och Röda Korsets högskola genomförde studien som är en av de mest omfattande som gjorts om hälsa och levnadsförhållanden bland nyanlända barn och unga i ett höginkomstland. Enkäten besvarades av 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien. Samtliga barn hade beviljats uppehållstillstånd i Sverige och varit mottagna i en kommun i upp till 4 års tid när undersökningen gjordes. Ungefär 20 procent av barnen som besvarade enkäten hade anlänt till Sverige som ensamkommande.

Enkäten innehöll frågor om bl.a. självskattat allmänt hälsotillstånd, hälsorelaterad livskvalitet, psykiska och somatiska besvär, post-migratorisk stress, trivsel och svårigheter i skolmiljön, skolarbetet, relationer i kamratgruppen samt resiliens (det vill säga resurser för återhämtning). Dessutom fanns frågor om t.ex. skolform och familjesituation.

Läs mer

Röda Korsets högskola (rkh.se)