Vilket ansvar har Folkhälsomyndigheten i flyktingfrågan?

Folkhälsomyndighetens ansvar är att ge stöd till landsting, regioner och kommuner när det gäller till exempel smittrisker, hälsoundersökningar och vägledning om hälsoskyddstillsyn av boenden. Folkhälsomyndigheten samverkar med andra myndigheter på nationell, regional och kommunal nivå för att de asylsökande i landet ska få ett bra mottagande.

Vad är risken för ökad smittspridning med anledning av det stora antalet människor på flykt som kommer till Sverige?

Folkhälsomyndigheten har gjort en bedömning om tillströmningen av flyktingar utgör en risk för smittspridning av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Myndighetens samlade riskbedömning för smittspridning värderas till låg för relevanta sjukdomar. De nuvarande flyktingströmmarna utgör alltså låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen av situationen noggrant både i Sverige och via internationella nätverk.

Läs mer i rapporten Människor på flykt, en riskbedömning av smittspridning (PDF, 279 kB)

Vilket vaccinationsskydd har de flyktingar som kommer från Syrien?

Vaccinationsprogrammen i Syrien erbjuder samma grundskydd som de svenska vaccinationsprogrammen. Fram till 2010 då kriget bröt ut hade Syrien en väl fungerande sjukvård och en relativt hög vaccintäckning. Det är alltså främst yngre barn som kan ha ett sämre vaccinskydd på grund av bristande hälso- och sjukvård i nuvarande krigssituation och som bör erbjudas vaccination så snart som möjligt. Barn som kommer via flyktingläger har ofta vaccinerats där.

Hur är risken att utsättas för smitta för dem som bor på asylboenden?

För asylsökande flyktingar som bor på asylboende kan risken för smittspridning av infektionssjukdomar vara högre på boendet. Ovaccinerade barn som har nära kontakt kan till exempel smittas av mässling. Det är därför viktigt att vaccinationer och andra preventiva åtgärder genomförs så snart som möjligt och att man är uppmärksam på symtom som kan tyda på smittspridning.

Vilket ansvar har Folkhälsomyndigheten för boenden för asylsökande?

Folkhälsomyndigheten är nationell tillsynsvägledande myndighet när det gäller miljöbalkens regler om hälsoskydd för inomhusmiljö, hygien och objektburen smitta. Det innebär att myndigheten ansvarar för att vägleda kommunernas miljö- och hälsoskyddsnämnder om de regler som finns om inomhusmiljön i bostäder och lokaler för allmänna ändamål. Här ingår också alla boenden som Migrationsverket erbjuder asylsökande. Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning om miljöbalkens regler om inomhusmiljön i Migrationsverkets asylboenden. Folkhälsomyndigheten utför ingen operativ tillsyn, det gör kommunerna.

Vägledning om Migrationsverkets asylboenden

Vilket vaccinationsskydd bör vårdpersonal som möter flyktingar i sitt arbete ha?

Det är arbetsgivaren som ansvarar för vård- och omsorgspersonal och som både värderar vilka risker som arbetet innebär och ser till att personalen har det skydd som krävs. Förutom grundskydd enligt det nationella vaccinationsprogrammet så kan vaccination mot bland annat hepatit B ingå. Vaccination mot tuberkulos är i de flesta fall inte motiverad eftersom vaccinet har dåligt dokumenterad effekt på vuxna och risken för smitta vid tillfälliga kontakter är liten.

Vad är det som gäller för asylsökande och papperslösas rätt till hälsoundersökning?

Landstingen ska erbjuda en hälsoundersökning till alla asylsökande och papperslösa, både vuxna och barn. Med papperslös avses här personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, om vistelsen inte är tillfällig.

Förutsättningen för att landstingen ska erbjuda en hälsoundersökning är att det inte är uppenbart att den inte behövs – exempelvis om en person kommer att lämna Sverige inom kort och det därför inte går att följa upp undersökningen.

Bestämmelserna om landstingens skyldigheter att erbjuda vård till asylsökande och papperslösa finns i Lagen (2008:344) om hälso- och sjukvård åt asylsökande m.fl. och Lagen (2013:407) om hälso- och sjukvård till vissa utlänningar som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd. Bestämmelser om hälsoundersökningar finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:11) om hälsoundersökningar av asylsökande m.fl. Bestämmelsen om landstingens skyldighet att erbjuda omedelbar vård finns i 4 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

Varför utförs hälsoundersökning av asylsökande och hur går en sådan till?

Alla asylsökande ska enligt lag erbjudas en hälsoundersökning av landstinget. Hälsoundersökningen är frivillig och tolk ska anlitas vid behov. Hälsoundersökningen erbjuds för att uppmärksamma eventuell ohälsa och behov av smittskyddsåtgärder samt för att informera om möjligheten att få del av hälso- och sjukvård och tandvård. I undersökningen ingår individuellt hälsosamtal och vid behov provtagning och kroppsundersökning. Om det framkommer ytterligare vårdbehov som den undersökande vårdgivaren inte kan tillgodose, ska personen remitteras till en annan vårdgivare för vidare medicinsk bedömning eller behandling.

Vad gäller för asylsökandes och papperslösas rätt till hälso- och sjukvård?

Landstingens skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård är olika omfattande beroende på vilka personer det gäller. Skyldigheten gäller bland annat asylsökande och så kallade papperslösa. Med papperslös avses här personer som vistas i Sverige utan nödvändiga tillstånd, om vistelsen inte är tillfällig.

Asylsökande barn och papperslösa barn under 18 år ska erbjudas fullständig hälso- och sjukvård och tandvård, det vill säga vård av samma omfattning som personer som är bosatta här får.

Vuxna asylsökande och papperslösa ska erbjudas hälso- och sjukvård och tandvård som inte kan anstå. Med det menas vård som inte kan vänta utan att det bedöms kunna medföra allvarliga följder för patienten. Dessa personer ska även erbjudas mödrahälsovård, vård vid abort och preventivmedelsrådgivning.

Alla personer, även de som vistas i landet tillfälligt, ska erbjudas omedelbar (akut) vård.