Funktionshinderspolitikens mål

Riksdagen antog 2017 ett nytt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nationella målet för funktionshinderspolitiken är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning i ett samhälle med mångfald som grund. Målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

För att nå det nationella målet ska genomförandet inriktas mot fyra områden. Dessa är:

  • Universell utformning
  • Identifiera och åtgärda hinder i tillgängligheten
  • Individuella stöd och insatser
  • Åtgärda och motverka diskriminering

Strategi för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken

Hösten 2021 fick 28 myndigheter och Folkbildningsrådet uppdraget av regeringen att arbeta med den nya funktionshinderspolitiska strategin. Den nya nationella strategin lägger tyngdpunkten på uppföljning av det nationella målet för funktionshinderspolitiken. Med strategin vill regeringen tydliggöra betydelsen av att varje sektor i samhället tar ansvar för sin del av funktionshinderspolitiken. Därför ska myndigheterna tydligare följa upp utvecklingen inom sina respektive områden.

Folkhälsomyndigheten ingår i samhällsområdet Hälsa, folkhälsa och social välfärd tillsammans med Försäkringskassan, Inspektionen för vård och omsorg och Socialstyrelsen.

Myndigheterna ska rapportera sitt arbete årligen i samband med årsredovisningen. Alla ska lämna en redogörelse utifrån de fyra områdena för genomförande av funktionshinderspolitiken. I redogörelsen ska också beskrivas vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av att det nationella målet ska bidra till ökad jämställdhet och till att barnrättsperspektivet ska beaktas.

Myndigheters arbete för tillgänglighet

Enligt förordning 2001:526 ska Folkhälsomyndigheten och alla andra statliga myndigheter verka för att myndighetens lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Regeringsuppdraget 2011-2016

Under åren 2011-2016 hade Folkhälsomyndigheten ett särskilt uppdrag inom ramen för den dåvarande funktionshinderpolitiska strategin. Folkhälsomyndigheten arbetade då mot två delmål som dels handlade om att följa och rapportera om hälsan och dess bestämningsfaktorer hos personer med funktionsnedsättning och dels om att följa upp hälsofrämjande och förebyggande insatser nationellt, regionalt och lokalt.

De huvudsakliga slutsatserna för delmål 1 var att personer med funktionsnedsättning rapporterade sämre livsvillkor, sämre levnadsvanor och sämre hälsa jämfört med personer utan en funktionsnedsättning. I vissa fall syntes en positiv trend när det gällde utvecklingen av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa för personer med funktionsnedsättning under perioden 2005 till 2015. Gällande delmål 2 var de huvudsakliga slutsatserna att drygt 50 procent av de svarande kommunerna inkluderade personer med funktionsnedsättning i planeringen av det ordinarie folkhälsoarbetet. I vissa delar syntes en positiv utveckling med kommunernas inkludering av personer med funktionsnedsättning i sitt hälsofrämjande folkhälsoarbete. Uppdraget slutrapporterades i mars 2016.

Läs delrapporteringar och slutrapport

Slutrapportering av regeringsuppdrag inom ramen för "En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011–2016" (PDF, 1,7 MB)

Delredovisning 2015 av regeringsuppdraget inom ramen för "En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken" (PDF, 1,1 MB)

Delredovisning 2014 av regeringsuppdraget inom ramen för "En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken" (PDF, 1,7 MB)

Delredovisning 2013 av regeringsuppdraget inom ramen för "En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken" (PDF, 4,7 MB)

Delredovisning 2012 av regeringsuppdraget inom ramen för "En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken" (PDF, 645 kB)

Läs mer