I april 2013 gav regeringen Folkhälsomyndigheten (dåvarande Statens folkhälsoinstitut) i uppdrag att analysera vilken betydelse det har för folkhälsan och för hälso- och sjukvården att allt fler skaffar sig en högre utbildning, samtidigt som det finns grupper som ligger kvar med en låg utbildningsnivå.

I uppdraget ingick att undersöka hur sammansättningen av grupper med låg utbildning förändras över tid samt att utreda vilka insatser som kan stödja grupper med låg utbildningsnivå till en god hälsa. Uppdraget genomfördes i samverkan med Socialstyrelsen och slutredovisades den 30 september 2015.

Rapport: Uppdrag att analysera utvecklingen av utbildningsnivåerna i befolkningen ur ett folkhälso- respektive hälso- och sjukvårdsperspektiv (PDF, 375 kB)

Regeringsbeslut (PDF, 305 kB)

Den 1 oktober 2015 anordnade Folkhälsomyndigheten ett seminarium där de resultat som framkom i uppdraget presenterades och diskuterades. Målgrupp var alla som har behov av kunskap om sociala skillnader i hälsa.

Se dokumentation från seminariet Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?

Underlagsrapporter

Deluppgift 6, underlagsrapport: Finns det effektiva metoder som är särskilt lämpade för att främja hälsa eller förebygga ohälsa bland individer med låg utbildningsnivå? (PDF, 725 kB)

Delredovisning i oktober 2014

Uppdraget delredovisades den 15 oktober 2014. Folkhälsomyndigheten redovisar där resultat från en genomförd systematisk litteraturöversikt om kausala samband (”verkliga” orsakssamband) från utbildning till hälsa. Litteraturöversikten utvidgades till en så kallad metaanalys, som väger samman resultaten från de funna studierna.

Resultaten tyder sammantaget på att det kan vara svårt att markant förbättra hälsan bland de individer som har den kortaste utbildningen enbart med hjälp av förlängd skolgång, även om vissa effekter kan finnas.

Delredovisning av regeringsuppdraget (PDF, 547 kB)

Bakgrund

Bakgrunden till uppdraget är bland annat det starka samband mellan utbildning och hälsa som finns på befolkningsnivå och den pågående utvecklingen mot en allt högre andel av befolkningen med eftergymnasial utbildning och en allt lägre med enbart förgymnasial.

Befolkningen i åldern 35‑79 år efter högsta uppnådda utbildningsnivå, perioden 1992‑2012. Ur ”Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014”, Folkhälsomyndigheten. Källa: Utbildningsregistret, SCB.Utbildningsnivå 1992‑2012

Förväntad återstående medellivslängd vid 30 års ålder efter utbildningsnivå, perioden 1992‑2012. Ur ”Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014”, Folkhälsomyndigheten. Källa: SCB.Diagram: utvecklingen av livslängd mellan grupper med olika utbildning

Andel personer i åldern 30‑74 år som uppger gott allmäntillstånd efter utbildningsnivå, perioden 1980‑2012. Ur ”Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014”, Folkhälsomyndigheten. Källa: ULF-undersökningarna, SCB.Diagram: gott hälsotillstånd i olika utbildningsgrupper