För att uppnå ökad sexuell hälsa i gruppen visar studier att breda generella insatser på samhällsnivå behöver kompletteras med insatser som kan nå riskutsatta och risktagande unga. Unga och unga vuxna som behöver riktade insatser i kommun och landsting är:

  • unga med hög konsumtion av alkohol och droger
  • unga som haft en STI under de senaste 12 månaderna
  • unga med tidig sexuell debut (före 15 år)
  • unga som varit utsatta för sexuella handlingar mot sin vilja
  • unga som lever i socioekonomiskt utsatta situationer
  • unga som definierar sig som hbtq-personer
  • unga inom statlig ungdomsvård
  • unga ensamkommande barn som söker asyl
  • unga män

Följer utvecklingen

Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen inom preventionsgruppen genom studier kring kunskap, attityd och beteende (KAB) samt genom epidemiologisk övervakning av hiv och sexuellt överförda infektioner (STI). Dessutom görs fördjupningsstudier inom forskning och utveckling (FoU).

Folkhälsomyndighetens mätningar och KAB-studier är Ungdomsbarometern samt den större studien UngKAB. Även studien Hiv i Sverige ger information om unga och hiv. Både Ungdomsbarometern och UngKAB09 visar att unga över lag har relativt goda kunskaper om hur hiv och STI smittar men att de använder kondom i liten utsträckning. Studierna visar också att unga är mer oroade för oönskade graviditeter än att få en STI.

Folkhälsomyndighetens epidemiologiska övervakning visar att antalet fall av klamydia, de senaste åren, legat på en hög men jämn nivå. Antalet fall av gonorré har ökat de senaste åren. Sammantaget är detta indikatorer på att många unga har ett högt sexuellt risktagande det vill säga oskyddat sex med ny/tillfällig partner.

Under 2015 och 2016 planeras och genomförs uppföljning av Nationell handlingsplan för klamydiaprevention vilken var gällande mellan åren 2009-2014, bland annat genom den nationella enkäten UngKAB15. Uppföljningen syftat till att få ökad kunskap om det arbete som gjorts och utifrån det utveckla framtida insatser.

Förbättringsområden och viktiga perspektiv

Alla aktörer som arbetar med hälsofrämjande insatser ska göra det utifrån ett kunskapsbaserat och normmedvetet arbetssätt. De metoder som används ska så långt det är möjligt vara kvalitetssäkrade. Unga som lever med hiv kan idag leva ett långt och friskt liv samt lever i relationer och få barn. Det är viktigt att öka kunskapen bland unga om hur det är att leva med hiv idag.

Grupper som hälso- och sjukvården och ideella organisationer behöver nå med förebyggande och främjande riktade insatser rörande sexuell hälsa är; hbtq-personer, unga män, unga om social omsorgsvård, unga missbrukare samt nyanlända migranter. Det förebyggande arbetet bör leda till ökad självkänsla, stärkt självinsikt och ökad förmåga att fatta medvetna och ansvarstagande val som rör den egna hälsan och sexualiteten. Arbetet ska också oavsett, kön, könstillhörighet, etnicitet eller funktionsnedsättning skapa förutsättningar för ungas sexuella välbefinnande.