Nu publicerar Folkhälsomyndigheten rapporten "Ungdomar och sexualitet 2014/2015" från Ungdomsbarometern. Undersökningen är en internetbaserad enkätundersökning som genomfördes under hösten 2014 och frågorna om sexualitet besvarades av 3165 personer i åldrarna 15–24 år som uppgivit att de haft samlag. Skillnader i respondentantal beror på att frågedelarna ligger i olika delar av undersökningen och programmering ("splits"). Undersökningen delas slumpmässigt upp för att begränsa antal frågorna per respondent. Vissa delar av de frågeställningar som behandlas i Ungdomsbarometern har tidigare behandlats av bland andra Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor i andra studier, där data insamlats genom slumpmässiga urval. Resultaten för identiska frågeställningar i dessa undersökningar har visat på marginella skillnader med Ungdomsbarometerns resultat.
Debutålder och sexuell identitet
Årets mätning visar bland annat att unga tjejer är mer nöjda med sitt sexliv än unga killar samt att åldern för första samlaget ligger relativt stabilt över tid på 16,3 år. Andelen tjejer, i åldern 15-19 år, som identifierar sig som bisexuella uppgår till 9 procent vilket kan jämföras med 5 procent av killar i samma ålder. Vidare visar studien att 85 procent av den totala gruppen identifierar sig som heterosexuella.
Alkohol och antal partners
En övervägande majoritet av ungdomarna hade inte druckit alkohol vid sitt senaste samlag, men var tionde kille uppger att de druckit ganska mycket och var klart påverkade av alkohol vid senaste samlaget. Rapporten visar också att killar oftare än tjejer, anger att de har haft en tillfällig partner vid sitt senaste samlag. Vidare kan man se att tjejer i åldern 15-19 år, uppger att de har haft något fler sexpartners än killar i samma ålder.
Könssjukdomar och att testa sig
Ungdomar är överlag är mer oroade för en graviditet än för att få sexuellt överförda infektioner. Sammantaget ser ungdomar risken att smittas av sexuellt överförda infektioner som ganska liten. Vad gäller klamydia så visar de två senaste årens mätningar att andelen unga som svarar "ingen risk" har ökat betydligt. Nästan hälften av ungdomarna ser inte någon risk att smittas av klamydia. Ungdomsbarometern visar också att en större andel i åldern 20-24 år, och främst killar, inte vet vart de ska vända sig för att testa sig för könssjukdomar.
Kondomanvändning
Cirka fyra av tio ungdomar svarar att de sällan eller aldrig ser till att kondom används. Fler äldre killar svarar att de inte kan tänka sig att avstå från sex om det saknas kondom medan yngre killar är de flitigaste kondomanvändarna. Ungdomsbarometern visar på ett generellt minskat kondomanvändande de senaste åren. Ungdomars benägenhet att använda kondom avtar med ålder.
Kunskapskällor om sexualitet och samlevnad
Främst får ungdomar information om preventivmedel och sexuellt överförda infektioner via internet (vanligare bland killar) eller ungdomsmottagningen (vanligare bland tjejer). Killar får därmed i betydligt mindre utsträckning personlig information i dialogform riktad enbart till dem.
Betydelsen av internet har stadigt ökat och är nu tillsammans med ungdomsmottagningarna och skolan den klart främsta källorna. Andelen som rankar skolan högt har minskat över tid men 2014 vände utvecklingen och andelen som har svarat "skolan" ökade igen och är åter på andra plats. Två av tre killar mellan 15-19 år anger skolan som viktig källa. Detta trots att det totalt bara en av fem som bedömer skolans sex- och samlevnadsundervisning som bra eller mycket bra. Var tredje ung pratar helst om sin egen sexualitet med sina kompisar, var fjärde med sin partner och var tionde med sin mamma. Om man inte vill prata sexualitet med någon eller om man saknar någon att prata med efterfrågades inte.
Kränkande eller diskriminerande upplevelser
Drygt två av tre har aldrig upplevt att de har blivit diskriminerade eller kränkta. Tjejer men även yngre killar känner sig i högre utsträckning diskriminerade eller kränkta. För tjejer såväl de yngre som de äldre hade kön och ålder den starkaste kopplingen till upplevelse av diskriminering. Två av tre tjejer 20-24 år hade känt sig diskriminerade eller kränkta av den anledningen. Killar känner sig i högre utsträckning kränkta eller diskriminerade på grund av sin etniska tillhörighet, hudfärg, könsidentitet eller sexuella läggning. Den absolut vanligaste platsen där kränkningen eller diskrimineringen skedde var i grundskolan (åk F-9). Bland tjejer 20-24 år uppger var femte också gymnasiet, universitet, arbetsplats, sociala medier och barer. Knappt 5 procent uppger att de, som de upplever det, varit utsatta för hatbrott. Barer, nattklubbar och på gatan toppar listan för platser där ungdomar, och då framför allt tjejer, känner sig otrygga och osäkra. På de allra flesta platserna som listas känner sig tjejer i högre grad otrygga och osäkra än vad killarna gör. Var femte tjej 20-24 år upplevde grundskolan som otrygg och osäker.
Ungas hälsa och livssituation
På en tiogradig skala, där 10 motsvarade det bästa liv man kan tänka sig, angav runt 80 procent av ungdomar mellan 6 och 10. En tredjedel, befinner sig mellan 8-10. Killarna förefaller något nöjdare med sina liv än tjejerna.
Tjejer anger även betydligt oftare, än killar, att de under de senaste 6 månaderna haft olika typer av besvär som huvudvärk, ont i magen eller ryggen. De har också i högre utsträckning "känt sig nere", varit nervösa eller arga och irriterade.
Läs mer
Ladda ner hela rapporten (PDF, 872 kB)
Folkhälsomyndighetens arbete med sexualitet och hälsa bland unga.
Folkhälsomyndighetens sjukdomsfakta om klamydia
Folkhälsomyndighetens enkätstudie om Hälsa och Sexualitet UngKAB15