Hälsogeografi och GIS

Hälsogeografi är en metod för att visuellt visa olika slags information och data om hälsa kopplat till en geografisk plats. Studier visar att hälsa och förutsättningar för hälsa är ojämnt fördelad och då kan hälsogeografi vara en metod för att kartlägga och visa på dessa skillnader.

Hälsogeografi handlar om hur hälsa, och förutsättningar för hälsa, är fördelad geografiskt, det rumsliga perspektivet. Men geografin ger också ett annat perspektiv nämligen sammanhanget, olika företeelser i landskapet och deras inbördes samband.

Geografiska informationssystem (GIS)

Geografiska informationssystem, GIS, är ett verktyg för presentation och analys av data som till exempel kan ha med hälsorelaterade faktorer att göra. Resultatet av en sådan presentation eller analys kan utgöra ett underlag i ett välfärdsbokslut eller i en hälsokonsekvensbedömning som en vägledning till var insatser skall göras. Presentation med hjälp av kartor ger dessutom lättillgänglig information som stimulerar till diskussion. GIS kan också vara en länk mellan folkhälsoplanerare och de som arbetar med fysisk planering. GIS används ofta av planerare som arbetar med frågor som till exempel trygghet, säkerhet och tillgänglighet.

Internationellt är hälso-GIS främst ett verktyg för att studera befolkningens egenskaper (exempelvis socioekonomi, utbildning, etc. som bestämningsfaktorer för hälsa), tillgången till hälsoservice och den rumsliga fördelningen av hälsa. Men det finns även andra sätt att använda GIS som verktyg i folkhälsosammanhang, t.ex. att visualisera tillgängligheten till målpunkter som gynnar hälsan eller att få invånare mer delaktiga i utformningen av utomhusmiljöerna i närområdet.

Tillgänglighet

Avstånd till olika målpunkter har betydelse för hur ofta dessa blir besökta. Målpunkterna kan exempelvis vara vårdcentraler, grönområden eller livsmedelsbutiker. Finns det exempelvis ett attraktivt grönområde i närheten av bostaden och man har möjlighet att besöka detta, främjas fysisk aktivitet samt avkoppling. Att ha nära till en livsmedelsbutik är extra bra för äldre som inte har tillgång bil eller kanske har svårt för att gå. Butiken ger de äldre en anledning att komma ut, röra på sig och samtidigt träffa andra människor.

Livsmiljö, trygghet, säkerhet

Goda livsmiljöer är bland annat rena miljöer där människor inte blir utsatta för luftföroreningar, där alla kan ta sig fram utan att vara orolig för att falla eller bli utsatta för överfall. Var dessa miljöer finns i förhållande till människors bostäder, verksamheter av olika slag och där människor rör sig är värdefullt att känna till.

Delaktighet

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa.

Att få vara med och påverka utformningen av sin närmiljö kan också ge ett ökat intresse för närområdet hos de som bor i området. Det kan även ge planerare tillgång till kunskap om lokala förhållanden som var barn tycker om att leka, var de upplever obehag, samlingsplatser, med mer. Detta är värdefull kunskap som de annars inte skulle ha kännedom om.

Att få vara med och påverka kan göras genom barnkartor som man får rita i och som också innehåller frågor om utemiljön. Med en karta som underlag kan trygghetsvandringar genomföras och utrustade med en karta, GPS och kamera kan ungdomar få associera kring plats och hälsa i sitt närområde. Dessa aktiviteter bidrar i slutänden till bättre beslutsunderlag för politiker.

Exempel

Barnkartor i GIS

Delaktighet i planeringen

Ungdomar inventerar lekplatser

Medborgardialog

Stadsrumsanalyser med socialt fokus

Luftföroreningar

Säkra skolvägar

Cancerincidens

Ojämlikhet och spel

Gå till toppen av sidan