Ihållande perioder av värme under sommaren kan orsaka både hälsoproblem och ökad dödlighet. Det gäller särskilt under de perioder när värmen är hög under hela dygnet. När nätterna är varma hinner kroppen inte återhämta sig och det kan vara svårt att få ned temperaturen inomhus.

Vid värme regleras temperaturen i kroppen genom att blodcirkulationen i de ytliga blodkärlen ökas varpå dessa vidgas, och genom att svettningen ökar. Sådan temperaturreglering medför en påfrestning på hjärtat samt vätske- och saltförluster.

Värmens negativa effekter på hälsan omfattar ett vitt spektra från relativt milda symtom såsom uttorkning och nedsatt allmäntillstånd, till mer allvarliga symtom såsom värmeslag och hjärtinfarkt. De negativa hälsoeffekterna av värme uppstår ofta redan samma dag eller efter en till två dagar efter att höga temperaturer noterats.

Hälsoeffekter av höga temperaturer – kunskapssammanställning

Kunskapssammanställningen beskriver vilka de sårbara grupperna är och ger exempel på åtgärder.

Riskgrupper

Ihållande värme kan medföra olika stora risker för olika individer beroende på deras hälsotillstånd. Grupper med nedsatt förmåga att reglera kroppstemperaturen eller att reagera på risker är särskilt sårbara. Riskgrupperna vid värmebölja är:

  • Äldre
  • Kroniskt sjuka
  • Personer med funktionsnedsättning
  • Små barn och gravida
  • Personer som tar medicin.

Förebyggande insatser bör riktas mot de grupper som har den största sårbarheten.

Nationell vägledning till handlingsplaner

Förebyggande insatser kan minska ohälsotal och dödlighet som orsakas av värmeböljor Folkhälsomyndigheten driver under åren 2015-2017 ett utvecklingsprojekt som syftar till att stärka samhällets förmåga att hantera negativa hälsoeffekter till följd av värmeböljor.

Folkhälsomyndigheten har inom ramen för projektet tagit fram en vägledning som stöd för organisationers arbete med att utveckla handlingsplaner för värmeböljor. Vägledningen är skriven för kommuner, landsting, regioner och privata aktörer som ansvarar för vård och omsorg. Vägledningen lämnar exempel på hur man kan arbeta för att ta fram handlingsplaner samt viktiga aspekter att tänka på i framtagandet.

Att hantera hälsoeffekter av värmeböljor - Vägledning till handlingsplaner

Vägledningen är skriven för kommuner, landsting, regioner och privata aktörer som ger vård och omsorg till befolkningen och särskilt till de grupper som är sårbara för negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Informationsmaterial kopplat till värmeböljor

Som stöd i arbetet har Folkhälsomyndigheten tagit fram informationsmaterial som kan användas av kommuner, landsting, regioner och privata aktörer i deras arbete för att minska hälsoriskerna kopplat till värmeböljor.

Målgruppsanpassade råd

Råd om vad man ska tänka på och hur man ska agera finns målgruppsanpassade:

Planera vård och omsorg inför värmebölja
(för chefer och arbetsledare för särskilda boenden, hemsjukvård och i primärvård)

Råd vid värmeböljor. Särskilda råd till läkare, sjuksköterskor och annan legitimerad personal

Råd vid värmeböljor till personal inom vård och omsorg

Råd vid värmeböljor Till dig, dina vänner och anhöriga

Broschyrer

Två korta broschyrer med information om risker och praktiska råd vid värmeböljor finns framtagna.

Hantera värmeböljor – information om risker och praktiska råd till personal inom vård och omsorg

När det blir för varmt – råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja

Film: Råd vid värmeböljor – till dig, dina vänner och anhöriga

Se textad version av filmen Råd vid värmeböljor – till dig, dina vänner och anhöriga

Film: Råd vid värmeböljor – till vård- och omsorgspersonal

Se textad version filmen Råd vid värmeböljor – till vård- och omsorgspersonal

Webbutbildning

En webbutbildning finns framtagen som riktar sig till vårdpersonal.

Hantera värmeböljor i vård och omsorg – testa vad du kan och lär dig mer!

Bildbank

En bildbank med bilder som kan användas för att illustrera olika råd vid värmeböljor.

Tidigare rapport

Värmeböljor och dödlighet bland sårbara grupper – en svensk studie (2010)