Målsättningen med Folkhälsomyndighetens arbete med höga ljudnivåer är att barn, ungdomar och vuxna ska kunna uppleva och njuta av musik utan att riskera hörselskador eller andra negativa hälsoeffekter.

Exponering för höga ljudnivåer

På 24 procent av de platser där levande eller inspelad musik framfördes 2005 överskreds Socialstyrelsens riktvärden. Det visade Socialstyrelsens tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik. Om man bara tittar på festivaler och konserter överskred 42 procent riktvärdena.

En uppföljning av projektet visar att många miljöförvaltningar prioriterar att arbeta med problemen kring höga ljudnivåer. 88 procent av de tillfrågade miljöförvaltningarna uppger att de prioriterar att arbeta med höga ljudnivåer från musik.

Hörselskadande buller från hög musik drabbar framför allt unga. Endast 15 procent av personer i åldern 18–28 år använder öronproppar vid musikevenemang och 41 procent har upplevt öronsusningar efter att ha lyssnat på hög musik, jämfört med 26 procent i hela befolkningen. Sådana öronsusningar går oftast över, men eftersom de är ett symtom på överexponering av någon form bör de beaktas vid riskbedömning.

Barn och höga ljud

Många barn och ungdomar lyssnar mycket på musik och undersökningar visar att många tonåringar som går på konserter tycker att ljudnivån är för hög. Det finns forskning om barns hörsel som visar att barn är extra känsliga för höga ljud. Barn har normalt inte heller lika stor kunskap som vuxna om hur buller påverkar dem. De har därför inte samma förutsättningar att skydda sig och betraktas därför som en särskild riskgrupp vad gäller hörselskador.

I de allmänna råden för höga ljudnivåer finns ett lägre riktvärde för barn under 13 år. Detta ska inte tolkas som att Folkhälsomyndigheten har en 13-årsgräns på konserter, utan det är konsertarrangörens ansvar att ha en ljudnivå som inte skadar publikens hörsel. Konsertarrangören kan hålla en lägre nivå för alla.

Enligt miljöbalken är det inte möjligt för en arrangör att lägga över ansvaret för barnens hörsel på föräldrarna. Även om föräldrarna förser barnet med hörselskydd på en konsert har arrangören ansvar för att ljudnivån inte är för hög.

Stöd i tillsynsarbetet med höga ljud

Det finns en mätmetod för hur man ska mäta höga ljudnivåer från musik. Mätmetoden är uppdelad i två delar, en för tillsyn och en för egenkontroll. Till båda delarna finns ett kalkylblad för att förenkla vid beräkningen av ljudnivån. Metoden har utvecklats av Sveriges tekniska forskningsinstitut och uppdaterades december 2014.

Mätmetod för höga ljudnivåer, tillsyn (PDF, 1,8 MB)

Beräkning av ljudnivåer, tillsyn (Excel-dokument, 48 kB)

Mätmetod för höga ljudnivåer, egenkontroll (PDF, 1,8 MB)

Beräkning av ljudnivåer, egenkontroll (Excel-dokument, 52 kB)

Förenklad metod för mätning och beräkning

Det finns också en snabbguide som underlättar mätning och beräkning av höga ljudnivåer för både verksamhetsutövare (egenkontroll) och för miljökontor (tillsyn).

Snabbguide för tillsyn av höga ljudnivåer (PDF, 304 kB)

Snabbguide för egenkontroll av höga ljudnivåer (PDF, 312 kB)

Kalkylblad för beräkning och mätning av höga ljudnivåer (Excel-dokument, 406 kB)

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om höga ljudnivåer (FoHMFS 2014:15) gäller för lokaler och platser, såväl inom- som utomhus, där man spelar hög musik. Exempelvis diskotek, konsert- och träningslokaler.

Handboken Buller – höga ljudnivåer och buller inomhus

Handboken Buller – höga ljudnivåer och buller inomhus är ett verktyg för de myndigheter som har tillsyn enligt miljöbalken. I boken finns råd i den praktiska tillsynen, vad man bör tänka på vid utredning av bullerfrågor samt mätmetoder.

Allmänna råd om höga ljudnivåer (FoHMFS 2014:15)

Höga ljudnivåer från musik – Ett nationellt tillsynsprojekt

Hur gick det sen? - en uppföljning av Socialstyrelsens nationella tillsynsprojekt om höga ljudnivåer från musik

Kontrollera ljudnivån - undvik hörselskador

Miljöhälsorapport 2009

Miljöhälsorapport 2013