1. Vart ska man vända sig om man tycker att ljudnivåerna är för höga?
  2. Vilket ansvar har verksamhetsutövaren?
  3. Vilket ansvar har miljönämnden i kommunen?
  4. Hur bindande är Folkhälsomyndighetens riktvärden?
  5. Har Folkhälsomyndigheten regler för bärbara musikspelare?
  6. Vilka hälsorisker förknippas med höga ljudnivåer?
  7. Vilka regler gäller för höga ljudnivåer?
  8. När riskerar du att få hörselskador?
  9. Varför kan inte jag som förälder ta ansvar för mitt barns hörsel när vi går på konsert?
  10. Varför är det olika riktvärden för barn och vuxna?
  11. Är ljudnivåerna på konserter, festivaler och diskotek för höga?
  12. Varför har arrangörer infört 13-årsgräns?

Vart ska man vända sig om man tycker att ljudnivåerna är för höga?

Om du går på en konsert eller annat arrangemang där du tycker att ljudnivån är för hög – säg till direkt. Störst effekt får du troligtvis genom att kontakta både den som håller i arrangemanget och miljönämnden i kommunen. Kommunen är ansvarig för att ta hand om frågor som rör störningar för människors hälsa. De kan hjälpa dig genom att exempelvis kräva att arrangören ska kontrollera att de inte har för höga ljudnivåer.

Vilket ansvar har verksamhetsutövaren?

Den som har en verksamhet där det spelas musik har ansvar för att ljudmiljön och ljudnivåerna inte skadar besökarens hörsel. Verksamhetsutövaren, till exempel den som arrangerar en konsert eller en festival, har ansvar för att kontrollera sin verksamhet enligt 26 kap 19 § miljöbalken. Denna kontroll innebär att det ska finnas rutiner för bullermätningar och andra kontroller, att det ska finnas en tydlig ansvarsfördelning samt att kontrollen ska vara väldokumenterad. Syftet med denna egenkontroll är att förebygga att besökare utsätts för ljudnivåer som kan skada hörseln.

Vilket ansvar har miljönämnden i kommunen?

Den lokala tillsynsmyndigheten ansvarar för den operativa tillsynen. Det innebär att de ska kontrollera att verksamhetsutövaren uppfyller miljöbalkens krav på egenkontroll. Myndigheten kan till exempel förelägga en konsertarrangör att genomföra ljudmätningar eller åtgärder för att sänka ljudnivåerna. Miljönämnden tar även emot klagomål från allmänheten som anser att ljudnivån varit för hög på konserter, i träningslokaler och liknande.

Hur bindande är Folkhälsomyndighetens riktvärden?

Riktvärden är inte rättsligt bindande utan ska betraktas som vägledande. Det är väldigt angeläget att ta hänsyn till gällande riktvärden för höga ljudnivåer, med tanke på de hälsoeffekter som kan uppstå. Om riktvärden överskrids bör tillsynsmyndigheten (i det här fallet kommunen) ställa krav på verksamhetsutövaren att vidta åtgärder för att klara riktvärdena. Man ska då också ta hänsyn till lokala faktorer och särskilda omständigheter i det enskilda fallet.

Har Folkhälsomyndigheten regler för bärbara musikspelare?

Nej, Folkhälsomyndigheten har inga regler för bärbara musikspelare. Folkhälsomyndighetens allmänna råd om höga ljudnivåer kan inte användas i detta sammanhang.

Produktsäkerhetslagen innehåller grundläggande bestämmelser för att varor och tjänster inte kan skada människor. Konsumentverket är tillsynsmyndighet över produktsäkerhetslagen.

Vilka hälsorisker förknippas med höga ljudnivåer?

Den allvarligaste hälsorisken när man utsätts för höga ljudnivåer är försämrad hörsel. Hörselnedsättning kan leda till tinnitus (öronsusningar, pip, tjut). Den huvudsakliga sociala följden av hörselnedsättning är att förmågan att förstå vardagligt tal försämras. Det blir särskilt svårt när miljön är bullrig. Detta gäller även relativt små hörselnedsättningar.

Vilka regler gäller för höga ljudnivåer?

Folkhälsomyndigheten har allmänna råd om höga ljudnivåer. Dessa gäller för lokaler och platser, inomhus och utomhus där hög musik spelas, till exempel konserter, träningslokaler och diskotek. De allmänna råden anger riktvärden för höga ljudnivåer som inte bör överskridas. Riktvärdena är baserade på kunskapsunderlag om risken för hörselskador till följd av höga ljudnivåer från musik.

Folkhälsomyndighetens allmänna råd ger stöd för tillämpningen av 9 kapitlet 3 § och 26 kapitlet 19 § i miljöbalken. Miljöbalken är avsedd att skydda människors hälsa och ska förhindra att olägenheter för människors hälsa uppkommer. Som olägenhet för människors hälsa räknas en störning som kan påverka hälsan menligt och som inte är helt ringa eller tillfällig.

När riskerar du att få hörselskador?

Höga ljudnivåer kan leda till en tillfällig eller permanent skada. Risken för hörselskada ökar med ljudstyrkan den tid en person exponeras för ljudets karaktär.

Utsätter man sig under en längre tid, återkommande för höga ljudnivåer kan man gradvis utveckla en hörselskada. Man kan få en omedelbar, permanent skada om man utsätter sig för enstaka mycket kraftiga ljud.

Risken för hörselskador är låg vid ljudnivåer från musik under 100 dBA om ljudet varar i maximalt fyra-fem timmar per vecka och att övrig bullerexponering är lägre än 85 dBA. Ljudnivåerna vid konserter, diskotek och liknande överskrider ofta 100 dBA. Sådana ljudnivåer kan alltså vid återkommande exponering vara hörselskadande.

Hur känsliga vi är för ljud är väldigt individuellt och orsaken till känsligheten varierar. Därför finns det personer som riskerar hörselskador även vid lägre ljudnivåer än riktvärdena.

Varför kan inte jag som förälder ta ansvar för mitt barns hörsel när vi går på konsert?

Många undrar varför man som förälder inte själv får ta ansvar för sitt barns hörsel på en konsert, till exempel genom att sätta på barnet hörselskydd. Avsikten med Folkhälsomyndighetens allmänna råd är att skydda hörseln hos alla barn – oavsett om de har föräldrar som är medvetna om hur man skyddar sig mot höga ljud eller inte. Det är arrangörens ansvar att ljudmiljön och ljudnivåerna inte skadar besökarens hörsel. Detta ansvar ligger enligt lagstiftningen inte på kunden eller besökaren. Enligt lag (miljöbalken) är det därför inte möjligt för en arrangör att lägga över ansvaret på besökaren.

Varför är det olika riktvärden för barn och vuxna?

Barn betraktas som en särskild riskgrupp vad gäller hörselskador. Barn har inte heller lika stor kunskap som vuxna om hur buller kan påverka dem. Det gör att deras beteende och bristande skyddsinstinkter blir en risk i sig. Dessutom väljer barn inte alltid sin miljö själva, vilket innebär att de kanske vistas i miljöer utan att veta om att de kommer att exponeras för höga ljudnivåer.

Är ljudnivåerna på konserter, festivaler och diskotek för höga?

Ljudnivåerna på konserter, festivaler och diskotek kan vara mycket höga. Socialstyrelsens undersökning från 2005 visade att 42 procent av de undersökta festivalerna och konserterna överskred riktvärdena. För diskotek överskred 12 procent riktvärdena. Att besöka musikevenemang är alltså förknippat med en risk att utsättas för hörselskadande ljud.

Varför har arrangörer infört 13-årsgräns?

Åldersgränser har införts av flera arrangörer efter 2005 då Socialstyrelsen skärpte riktvärdena för höga ljudnivåer vid evenemang som är öppna för barn. I nuvarande Folkhälsomyndighetens allmänna råd står att det bör vara lägre ljudnivåer där barn under 13 år har tillträde. Detta eftersom barn är mer känsliga än vuxna vad gäller hörselskador. Socialstyrelsen införde alltså inte en generell 13-årsgräns på konserter. Förutom att införa 13-årsgräns kan arrangören välja att sänka ljudnivån så att alla som vill kan besöka arrangemanget. Vissa verksamhetsutövare har kommit överens med tillsynsmyndigheten (kommunen) om att barn får vistas inom vissa markerade områden där ljudnivån inte är lika hög.

Det är arrangörernas skyldighet att inte tillåta barn på arrangemang där ljudnivån kommer att vara för hög. Om en verksamhetsutövare vill att barn under 13 år ska kunna besöka ett arrangemang måste denne anpassa ljudnivån efter det.