Texten är ett förtydligande av den tillsynsvägledning och de riktvärden som finns angivna i Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:18 Ventilation [1]. Socialstyrelsens vägledning om ventilation/luftkvalitet överfördes till Folkhälsomyndigheten 2014-01-01. Nedanstående text är en reviderad version av Socialstyrelsens meddelandeblad om ventilation – luftkvalitet.

Ventilationstyper
Luftkvalitet och olägenhet för människors hälsa
Funktionskontroll av ventilationssystem
Riktvärden för luftomsättning
Undersökningar vid bristfällig ventilation
Referenser
Ordförklaringar

Ventilationstyper

Ventilationssystem kan delas in i tre huvudgrupper:

  1. S = Självdragsventilation. Bostadens ventileras passivt utan någon mekanisk fläkt. Ventilationen styrs av temperatur- och tryckskillnader.
  2. F = Frånluftsventilation. Bostadens ventilation drivs av en mekanisk frånluftsfläkt. En köksfläkt med separat imkanal räknas inte som en F-ventilation.
  3. FT = Från- och tilluftsventilation. Ventilationen drivs med mekaniska från- och tilluftsfläktar.
    (Till F- och FT-system kan energisparsystem vara kopplade som anges med en tilläggsbeteckning, värmeväxel (X) eller värmepump (VP, P).)

Luftkvalitet och olägenhet för människors hälsa

Koppling till miljöbalken

Bestämmelser som kan ha betydelse för god luftkvalitet och kontroll av ventilationen finns i miljöbalken (1998:808) 2 kap. 2 § och 3 §, 9 kap. 3 § och 9 §, 26 kap. 19 § [2] och i förordning(1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd i 33 § punkt 1, 2 och 4 [3]. Förelägganden om undersökningar och åtgärder kan göras enligt 26 kap. 9 § eller 22 § i miljöbalken [2].

Helhetsbedömning

En helhetsbedömning behöver göras av byggnadens, rummens eller lokalernas förutsättningar för den aktuella verksamheten och ventilationens funktion. För bostäder är riktvärden för luftflöde och luftombyte avsedda för hela bostaden och inte för varje rum för sig. För förskolor gäller luftflödet för hela förskolan. Men det förutsätts att varje rum och lokal som avses i allmänna rådet om ventilation har en god luftkvalitet och ett luftflöde som är anpassat till hur personbelastningen är i rummet. För skolor och allmänna utrymmen avser luftflödet varje lokal för sig.

Besvär och indikationer

Viktiga indikationer på dålig luftkvalitet är om människor upplever byggnadsrelaterade hälsobesvär, oönskad lukt eller dålig luft. Verksamhetsutövaren har enligt 26 kap. 19 §, miljöbalken [2] ansvaret att kontrollera orsaken till indikationer, se vidare avsnittet om egenkontroll. Är indikationerna kopplade till dålig luftkvalitet behöver verksamhetsutövaren göra en vidare undersökning och därefter kontrollera att resultaten blev det avsedda. Enligt försiktighetsprincipen i 2 kap. 3 §, miljöbalken [2] är verksamhetsutövaren skyldig att vidta försiktighetsmått redan vid en risk för olägenhet för människors hälsa. Miljönämnden bedömer om verksamhetsutövarens egenkontroll, utredning och åtgärder är tillräckliga.

Byggnadsrelaterade hälsobesvär

Exempel på byggnadsrelaterade (inomhusmiljörelaterade) hälsobesvär är luftvägs- och andningsbesvär, irritation av slemhinnor och ögon, huvudvärk, onormal trötthet, koncentrationssvårigheter och infektionskänslighet och hudutslag. De uppkommer vid vistelse i bostaden eller i lokalen och minskar eller försvinner vid vistelse på annan plats. Besvären kan, men behöver inte ha, samband med allergi och annan överkänslighet. Det finns flera olika orsaker till byggnadsrelaterade besvär. Byggnadens ventilationssystem är viktig för en god luftkvalitet inomhus och brister när det gäller byggnadens ventilation kan ge sådana byggnadsrelaterade hälsobesvär [4].

Förorenad tilluft

Indikatorn förorenad tilluft avser när det redan är känt att tilluften är förorenad. Att göra mätningar för att leta efter luftföroreningar i tilluften rekommenderas inte som ett första steg vid indikation om dålig luftkvalitet, utan görs senare i en utredning när misstanke finns om vissa föroreningar. Förorenad tilluft kan bero på olämplig placering av luftintaget, mikrobiologisk växt, kemiska reaktioner, smuts eller dåligt fungerande värmeväxlare i tilluftssystemet.

Egenkontroll

Alla verksamhetsutövare ska enligt 26 kap. 19 §, miljöbalken [2], ha ett kontrollsystem för att förebygga olägenhet för människors hälsa, vilket bl.a. inkluderar rutiner för kontroll av luftkvalitet inomhus och ventilationens funktion. För anmälningspliktiga verksamheter enligt 38 §, förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd [4] gäller dessutom kraven enligt förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [5].

Bedömning av kontrollprogram

Verksamhetsutövaren avgör själv hur egenkontrollen ska vara upplagd. Miljönämnden bedömer om egenkontrollen uppfyller kraven enligt miljöbalken och om den sker rutinmässigt och kan fånga upp brister som upptäcks via besiktningar eller klagomål.

Dokumentation

Är verksamheten anmälningspliktig enligt förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd [3] ska egenkontrollen vara dokumenterad enligt 5§, förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll [5]. För andra verksamheter behöver egenkontrollen inte vara dokumenterad enligt 26 kap. 19§, miljöbalken [2], men miljönämnden kan enligt samma paragraf kräva att verksamhetsutövaren lämnar förslag på egenkontrollprogram eller förbättrande åtgärder.

Funktionskontroll av ventilationssystem

Vid tillsyn av en byggnads ventilationssystem och verksamhetsutövarens egenkontroll är det lämpligt att kontrollera om funktionen hos ventilationssystemet har kontrollerats enligt plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap. 1 § [6], så kallad obligatorisk ventilationskontroll, OVK, och om redovisade felaktigheter har åtgärdats. Enligt plan- och byggförordning (2011:338) 5 kap. 1-7 §§ [6] ska alla byggnader förutom en- eller tvåbostadshus genomgå en inledande och återkommande OVK som ska vara dokumenterad. Den kommunala byggnadsnämnden har tillsynsansvaret enligt plan- och byggförordning (2011:338) 8 kap. 2 § [6]. Besiktningsintervallen finns angivna i 3 §, Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter [7].

Funktionskontroll vart tredje år

  • Skolor, förskolor och vårdlokaler med S-, F- och FT-system.
  • Flerbostadshus och kontorsbyggnader med FT-system.

Funktionskontroll vart sjätte år

  • Flerbostadshus och kontorsbyggnader med S- och F-system.

Besiktningsintervallen påverkas inte om värmeväxlare eller värmepumpar är kopplade till ventilationssystemet.

OVK är inte alltid tillräcklig

En godkänd OVK ger inte ett entydigt svar på hur luftkvaliteten är i en bostad eller lokal när det finns indikation på dålig luftkvalitet. Protokollet beskriver endast hur ventilationssystemet fungerar enligt de funktionskrav som fanns när systemet installerades. Verksamheten i lokalen kan ha förändrats efter den senaste besiktningen. En OVK kan därför behöva kompletteras med undersökningar av ventilationens funktion i bostäder eller lokaler. Undersökningar av ventilationen kan föreläggas enligt 26 kap. 22 § miljöbalken [2]. Om inte OVK gjorts enligt besiktningsintervallen eller om åtgärder inte vidtagits enligt OVK-protokollet anmäls det till byggnadsnämnden för vidare åtgärd.

Riktvärden för luftomsättning

Riktvärden för luftomsättning anges i Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:18 Ventilation [1].

Uteluftsflöde

Med uteluftsflöde menas att tilluften kommer från uteluften och att över- eller återluft inte ingår i uteluftsflödet.

Bostäder

Uteluftsflödet bör enligt FoHMFS 2014:18 [1] vara minst 0,35 liter per sekund och kvadratmeter golvarea (l/s m2) i bostäder. Det totala uteluftsflödet bör dock inte understiga 4 liter per sekund och person (l/s person). I de fall som 0,35 l/s m2 inte räcker till för antalet människor används istället 4 l/s och person som riktvärde.

Skolor och förskolor

Uteluftsflödet bör enligt FoHMFS 2014:18 [1] vara minst 7 l/s och person + minst 0,35 l/s per m2 golvarea i skolor och förskolor. Detta gäller vid stillasittande sysselsättning. Tillägget är till för att ta hand om föroreningar som kommer från byggnaden, inredningen, apparater eller maskiner i lokalen. En bedömning behöver göras om det beroende på aktivitet och verksamhet i lokalen behövs högre luftflöden.

Idrottshallar, gym, allmänna lokaler m.m.

Luftflödet behöver anpassas till aktivitet och antalet personer. För att bedöma behovet av uteluftsflöde för t ex. idrottshallar, gym eller allmänna lokaler hänvisar Boverket till Byggvägledning, Ventilation 7 [8]. I idrottshallar bör luftflödet vara minst 7 l/s och person + 0,35 l/s m2 golvarea och 30 personer per 100 m2. Detta ger ett uteluftflöde om minst 10 l/s och person, gärna 15 l/s och person i idrottshallar. För åskådarplatser läggs det till 150 personer per 100 m2. I byggvägledningen finns det också personangivelser för allmänna lokaler.

Luftomsättning

Luftomsättning (specifikt luftflöde) är hur mycket av rummets luftvolym som byts ut med uteluft per tidsenhet, uttryckt som rumsvolym per timme (rv/t). Vid beräkning av luftomsättningen ska endast uteluftsflödet användas, inte åter- eller överluft. Luftomsättning ska inte förväxlas med luftväxling som även kan inkludera över- och återluft. Hur luftomsättningen fungerar i praktiken beror på hur tillflödesluften fördelar sig och hur mycket använd luft som evakueras via frånluftsflödet.

Bostäder

Luftomsättningen bör enligt FoHMFS 2014:18 [1] vara minst 0,5 rumsvolymer per timme (rv/t) i bostäder. I Boverkets föreskrifter (BFS 2014:3, BBR 21) om ändring i verkets byggregler (BFS 2011:6) [9] anges inget gränsvärde för luftomsättning utan endast ett uteluftsflöde på 0,35 l/sekund m2. I FoHMFS 2014:18 [1] finns ingen avgränsning för rumsvolymen vilket innebär att luftomsättningen kan bli för låg med ett uteluftsflöde på 0,35 l/sekund m2 i bostäder med högre takhöjd. I de fallen följer man riktvärdet för luftombyte på 0,5 rumsvolymer per timme om problem med luftkvaliteten finns i bostaden.

Skolor, förskolor, idrottshallar, allmänna lokaler m.m.

Något riktvärde finns inte för luftomsättning för skolor, förskolor, idrottshallar med mera, men uteluftsflödena måste anpassas till belastningen, se vidare ovan om uteluftsflöden.

Luftfuktighet

Ventilationen i en byggnad är bland annat nödvändig för att ventilera ut fukt. I Världshälsoorganisationens publikation Indoor Air Quality Guidelines: Dampness and mould [10] beskrivs kopplingen mellan fukt och hälsorisker. Om luftfuktigheten är mer än 3 gram per kubikmeter luft (Absolut fuktighet, AF) jämfört med AF utomhus tyder det på att ventilationens funktion är för dålig för att kunna ta hand om fukttillskottet inomhus. Tillfälligt kan skillnaden vara över 3 g/m3, till exempel i våtutrymmen eller kök. Riktvärdet är satt för att undvika risk för bristfällig luftkvalitet beroende på kemiska reaktioner eller biologisk aktivitet. Vanligtvis mäts luftfuktighet som relativ fuktighet (RF) vilket anger hur mycket vatten luften innehåller vid en temperatur jämfört med hur mycket luften maximalt kan innehålla vid samma temperatur, uttryckt i procent. Det går inte att direkt jämföra RF ute och inne som med AF men det ger en indikation på fuktbelastningen. Den absoluta fuktigheten kan räknas fram från RF-värdet och temperaturen. I Fukthandbok. Praktik och teori [11] finns vidare information om relativ fuktighet. I Boverkets rapport Så mår våra hus [12] redovisades att inomhusvärdet för RF under uppvärmningssäsongen pendlade mellan 20–40 % med ett snitt runt 30 %, vilket kan betraktas som normala värden inomhus. Under sensommaren och början på hösten kan dock RF inomhus tidvis stiga helt naturligt till över 70 % när utomhusluften är varm och fuktig.

Våtutrymmen och köksfläkt

Det finns inga riktvärden för luftflöden i våtutrymmen som badrum, toalett och tvättrum eller för köksfläkt med imkanal. Det är dock viktigt att luftflödet anpassas till belastningen. I de fall där det finns möjlighet till manuell forcering av luftflödet är det viktigt att bostadens eller lokalens ventilation inte påverkas negativt under forceringen.

Lufthastighet

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:17 Temperatur inomhus [13] rekommenderas att lufthastigheten inte bör överstiga 0,15 m/s. Stora flöden från tilluftsdon kan ge dragproblem för dem som vistas i närheten av donet.

Koldioxid

En koldioxidhalt över 1000 ppm (0,1 volymprocent) kan indikera att ventilationens funktion inte är tillräcklig för att ventilera ut föroreningar i luften och att ytterligare kontroller och åtgärder behövs. Koldioxiden används som en indikator eftersom människan är den största källan till koldioxid inomhus. Som indikator fungerar koldioxidhalten bäst i stora lokaler som skolor och idrottshallar med många personer eller i små rum. Utomhushalten av koldioxid är 300–400 ppm och inomhus brukar halten vara 600–800 ppm i väl ventilerade bostäder eller lokaler. En människa andas ut runt 15 liter koldioxid per timme vid sängläge, 20 liter vid stillasittande arbete och vid motion runt 120liter per timme. Det indikerade värdet på 1000 ppm är inte gräns för hälsopåverkan av koldioxid. Människans andningsfrekvens börjar påverkas vid en koldioxidhalt över 20 000 ppm och med ökad halt ökar risken för huvudvärk och sedan för medvetslöshet. En koldioxidhalt över 100 000 ppm är dödlig.

Tabell 1. Sammanställning av värden när det kan finnas risk för olägenhet för människors hälsa

ParameterBostäderSkola, förskola, idrottshallarAllmänna lokaler
Uteluftsflöde < 0,35 l/m2 s eller < 4 l/s person < 7 l/s person + 0,35 l/m2 s < 7 l/s person + 0,35 l/m2 s
Luftomsättning < 0,5 rv/t Se luftflöde Se luftflöde
Fuktskillnad, inne-ute* > 3 g/m3 > 3 g/m3 > 3 g/m3
Lufthastighet** > 0,15 m/s > 0,15 m/s > 0,15 m/s
Koldioxid*** > 1000 ppm > 1000 ppm

* Fuktmängden är högre inomhus
** Från Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:17 Temperatur inomhus
*** Indikation på för låga uteluftsflöden och behov av ytterligare kontroller

Undersökningar vid bristfällig ventilation

Kondens

Kondens på fönsters insida kan vara en indikator på låg luftomsättning om huset har dåligt isolerade fönster. Även kondens under längre tid på väggar eller innertak i våtutrymmen eller på kalla ytor kan vara en indikator på att ventilationen inte fungerar på rätt sätt. Kondens kan förekomma även om utetemperaturen är över -5 grader C men blir tydligare vid lägre temperatur. Vid mycket låga utomhustemperaturer kan det bli kondens utan att det behöver bero på dålig ventilation.

Hälsofarliga ämnen

Hälsofarliga ämnen är ämnen som kan innebära en risk för olägenhet för människors hälsa. Exempel på sådana ämnen kan vara partiklar och kemiska ämnen, till exempel från fuktskador, målning, golvpolish, nytt bohag med mera. Om det kan antas att det finns hälsofarliga ämnen i inomhusluften är det i första hand källan till föroreningen som ska åtgärdas. Det är dock viktigt att ventilationen fungerar som avsett och att luftflödena inte är för låga så att ventilationen klarar av att ventilera ut föroreningarna. I Socialstyrelsens rapporter om Partiklar i inomhusmiljön [14] och Kemiska ämnen [15] beskrivs dessa faktorer närmare.

Legionärsjuka, pontiacfeber eller luftfuktarfeber

Om förekomst av legionärssjuka, pontiacfeber eller luftfuktarfeber sätts i samband med inomhusmiljön är det vanligen inte kopplat till ventilationssystemet utan snarare till varmvattensystemet, bassäng- eller poolvattnet eller luftfuktare i tilluftssystemet. Kontroll av ventilationssystemet görs först när andra smittvägar är uteslutna. Riskmiljöer är där vatten kan finnas i tilluftskanaler, främst FT-system, värmeväxlare och luftkonditioneringssystem.

Kontroll av ventilation

Man kan kontrollera att:

  • Tilluftens temperatur är högre eller lika med inomhusluftens temperatur när utomhustemperaturen är lägre än inomhustemperaturen. Tilluften behöver oftast ha lägre temperatur än inomhusluften för ett fungerande luftombyte. Används tilluften som luftburen värme behöver luftomsättningen vara löst tekniskt på annat sätt.
  • Tillufts- eller frånluftsdon är igensatta eller har försämrad funktion.
  • Luftfilter i tilluftssystemet är smutsiga.
  • Kulvert, trummor eller ventilationsrör för tilluft och värmeväxlare är förorenade.
  • Självdragets från- och tilluftsdon är fria och fungerar. Vid självdrag är mätning av luftomsättningen endast meningsfull när temperaturen utomhus är minst cirka 10 grader kallare än temperaturen inomhus.

Reducerat eller avstängt luftflöde

Om luftflöden reduceras eller stängs av när rum och lokaler står tomma är det viktigt att se till att luftkvaliteten är god när rum och lokaler används igen. Verksamhetsutövaren behöver kontrollera hur lång tid luftflödena behöver vara på och hur mycket flöde som behövs för att åter få en god luftkvalitet. I Boverkets föreskrifter om ändring i Boverkets byggregler (BFS 2014:13) – föreskrifter och allmänna råd [9] är kravet att luftflödet ska vara minst 0,1 l/s m2 för bostäder med reducerad ventilation.

Referenser

1. Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:18 Ventilation.

2. Miljöbalk (1998:808).

3. Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

4. Sundell J, Levin H, Nazaroff WW, Cain WS, Fisk WJ, Grimsrud DT, m.fl. Ventilation rates and health: multidisciplinary review of the scientific literature. Indoor Air 2011;21(3):191-204.

5. Förordning (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll.

6. Plan- och byggförordning (2011:338).

7. Boverkets föreskrifter och allmänna råd (BFS 2011:16) om funktionskontroll av ventilationssystem och certifiering av sakkunniga funktionskontrollanter.

8. Byggvägledning 7, Ventilation. ISBN 9789173332729, Svensk Byggtjänst, 2008.

9. Boverkets föreskrifter (BFS 2014:3, BBR 21) om ändring i verkets byggregler (BFS 2011:6) – föreskrifter och allmänna råd.

10. WHO Guidelines for indoor air quality: Dampness and mould. ISBN 9789289041683. WHO Köpenhamn, 2009.

11. Fukthandbok. Praktik och teori. Art. nr. 6436003, ISBN 9789173331562,Svensk Byggtjänst, 2006.

12. Så mår våra hus, Boverkets redovisning av regeringsuppdrag beträffande byggnaders tekniska utformning m.m., ISBN 9789186342289. Boverket, 2009.

13. Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:17 Temperatur inomhus.

14. Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång, 2006, artikelnummer: 2006-123-1, www.socialstyrelsen.se.

15. Kemiska ämnen i inomhusmiljön, 2006, artikelnummer: 2006-123-38, www.socialstyrelsen.se.

Ordförklaring

Absolut luftfuktighet (AF) - Den mängd vatten som luften innehåller per luftvolym till exempel g/m3.

Avluftsflöde - Frånluft som går ut från rum eller lokaler till uteluften.

Frånluft - Luft som bortförs från bostad eller lokal som avluft, överluft eller som luft till återluft.

Frånluftsdon - Ventilationsöppning som tillåter inomhusluft att flöda ut.

God luftkvalitet - Luft som inte påverkar människor negativt.

Don - Sammanfattande betäckning på ventiler, galler, luftspridare med mera.

Fuktighet - Se Absolut fuktighet och Relativ fuktighet.

Imkanal - Separat frånluftskanal från kök, kokvrå eller kokskåp.

Inneluft - Luft inne i en bostad, rum eller lokal.

Luftintag -Don för intag av uteluft (uteluftsdon).

Luftomsättning - Luftflöde uttryckt som antal rumsvolymer per timme (rv/t). Luftomsättningen räknas fram genom att dividera ett rums totala uteluftsflöde i kubikmeter per timme med rummets volym i kubikmeter.

Luftväxling - Luftmängd som per tidsenhet tillförs och bortförs från ett rum eller lokal. Luftväxlingen är summan av tillförd uteluft, överluft och återluft. Den kan anges som kubikmeter luft per timme (m3/t), kubikmeter luft per timme och kvadratmeter golvyta (m3/t m2) eller kubikmeter luft per timme och person (m3/t person).

Relativ luftfuktighet (RF, RH) - Hur mycket vatten luften innehåller i procent av vad luften maximalt kan innehålla vid den temperaturen.

Specifikt luftflöde - Se luftomsättning.

Stillasittande verksamhet - Beteckning för en lugn aktivitet utan någon större pulsförhöjning.

Tilluft - Luft som tillförs en bostad eller lokal. Tilluft kan vara uteluft, återluft eller överluft eller blandning av de olika flödena.

Tilluftsdon - Ventilationsöppning som tillåter luft att flöda till inomhusluften.

Uteluft - Luft som kommer från utomhusluft.

Uteluftsflöde - Tilluftsflöde med endast uteluft som kommer in till bostad, rum eller lokaler.

Ventilationens funktion - Hur ventilationssystemet fungerar så att luftomsättning, ventilationsflöden och funktion ger en luftkvalitet inomhus som inte innebär en olägenhet för människors hälsa.

Ventilationsdon - Se Don.

Ventilationseffektivitet - Beskriver hur bra ventilationen minskar luftföroreningar. Definieras som kvoten mellan koncentrationen i frånluften och medelkoncentrationen i rummet, uttryckt i procent.

Ventilationssystem - Ett tekniskt system för att tillföra frisk luft till inomhusluften och att förorenad luft byts ut.

Återluft - Använd luft som återförs till rum eller lokal, till skillnad från uteluft.

Överluft (Överföringsluft) - Luft som överförs från ett rum eller en lokal till annat rum eller lokal.

Överluftsdon - Ventilationsöppning som tillåter luft flöda mellan rum och lokaler.