Några faktorer som påverkar radonhalten inomhus är:

  • mängden markluft som läcker in i huset genom sprickor och andra otätheter i grund, i golv, i väggar eller vid rör- och ledningsgenomföringar
  • hur mycket blå lättbetong som finns i byggnaden och var i byggnaden den finns
  • hur mycket radon som kan avges från vatten till inomhusluften
  • hur effektiv ventilationen är i byggnaden.

Mark

Nästan all mark innehåller radon som utgör en risk för förhöjda radonhalter inomhus. Den vanligaste orsaken till förhöjda halter inomhus är att markradon kommer in i huset via otätheter. Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus, kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset, särskilt om marken är luftgenomsläpplig och husets grund otät. Inomhus kan radonhalten då bli hög. Hus byggda på rullstensåsar eller på annan luftgenomsläpplig mark är speciellt utsatta.

Många kommuner har kartor som visar områden med hög, normal eller låg risk för radon. Det avgörande för radonhalten inomhus är hur huset är byggt och husets status, inte i vilket riskområde huset ligger.

Byggnadsmaterial

Det byggnadsmaterial som kan utgöra en risk för att riktvärdet inomhus överskrids är alunskifferbaserad gasbetong så kallad blå lättbetong eller blåbetong. Annan lättbetong är inte något problem. Blå lättbetong tillverkades under perioden 1929-1973 och slutade att användas som byggnadsmaterial 1975.

Boverkets byggregler BBR 20, föreskrifter och allmänna råd (PDF, )

Dricksvatten

Det är framför allt bergborrade brunnar som kan ha förhöjda radonhalter i vattnet. Grävda brunnar är normalt inte ett problem. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls. Radonhalten i brunnsvattnet varierar mycket mellan näraliggande brunnar inom samma markriskområde. Det gör att man inte kan dra några slutsatser om radonhalten i närliggande brunnar utan enda sättet är att mäta varje brunn.

När radonhaltigt vatten används i hushållet, till exempel när man duschar, badar eller diskar, avgår radon till inomhusluften. Det innebär en hälsorisk. Att dricka radonhaltigt vatten är däremot inte någon hälsorisk.

Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Radon i vatten. Broschyr från Strålsäkerhetsmyndigheten

Förekomst i bostäder

Cirka 400 000 bostäder i Sverige beräknas ha radonhalter över Folkhälsomyndighetens riktvärde 200 Becquerel per kubikmeter luft. Det innebär att uppskattningsvis 10 procent av befolkningen är utsatt för radonhalter i bostaden som överstiger riktvärdet.

Förekomst i skolor och förskolor

Under 2006 - 2007 genomförde Socialstyrelsen ett nationellt tillsynsprojekt om radon i skolor och förskolor. Syftet var att få ett underlag för bedömning om miljökvalitetsmålet "God Bebyggd Miljö, delmål om radon i skolor och förskolor skulle kunna nås år 2010. Socialstyrelsens bedömning efter detta projekt var att de deltagande kommunerna hade goda förutsättningar att nå delmålet. I projektet deltog 145 kommuner. I 56 av de 145 kommunerna hade alla mätta skolor halter under riktvärdet 200 Bq/m3. I de övriga deltagande kommunerna behövde radonhalterna sänkas i totalt 394 skolor.

När det gäller förskolor klarade samtliga förskolor i 80 av kommunerna riktvärdet. Åtgärder för att minska radonhalten behövde göras i sammanlagt 218 förskolor i 65 kommuner.