Vid radonmätningar bör Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar för bostäder följas. Normalt behövs en så kallad långtidsmätning göras under minst två månader för att kunna bedöma att en bostad ligger under riktvärdet på 200 Bq/m3 som årsmedelvärde. De korttidsmätningar som ibland görs kan inte jämföras med ett årsmedelvärde.

För förskolor och skolor gäller Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivning för arbetsplatser. Socialstyrelsen tog tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten även fram en kompletterande metodbeskrivning för skolor och förskolor.

Kompletterande metodbeskrivning för skolor och förskolor (PDF, 48 kB)

Hållpunkter vid mätning

  • kontrollera om det har gjorts radonmätningar tidigare och om de i så fall fortfarande är relevanta, samt om upplägget av tidigare mätningar är lämpligt att återupprepa
  • gör mätningarna där människor vistas mest och där man kan misstänka att riskerna för förhöjda radonhalter är som störst
  • huset eller lokalerna ska användas i normal omfattning under mätperioden
  • ventilationen ska om inte speciella skäl finns användas normalt och frånluftsfläktar ska användas som vanligt under mätperioden
  • uppvärmningen och temperaturen inomhus ska vara normal för perioden
  • undersök om det finns blå lättbetong i huset
  • om radonhalten är över riktvärdet bör man ta reda på om dricksvattnet kan bidra till förhöjd radonhalt (endast om man inte har kommunalt vatten).
  • ta reda på om det inom en snar framtid planeras några ändringar av huset som kan påverka radonhalten. Vänta i så fall med mätningarna tills ändringarna är gjorda.

Platser att mäta på

I en enplansvilla är det lämpligt att mäta i minst två rum, förslagsvis i ett sovrum och i vardagsrummet. I en tvåplansvilla är det lämpligt att mäta i minst två rum – ett i bottenplanet och ett på övervåningen.

I flerbostadshus är det lämpligt att göra mätningar i sovrum och vardagsrum i de lägenheter som bedöms som mest utsatta. Främst gäller det lägenheter med direkt markkontakt och lägenheter högre upp i byggnaden som på grund av byggnadens konstruktion eller ventilation kan misstänkas få för höga radonhalter. Mätningar i tjugo procent av lägenhetsbeståndet per våningsplan brukar ge tillräcklig grund för att bedöma radonsituationen. I markplanet bör alla lägenheter mätas.

När det gäller skolor och förskolor är det lämpligt att mäta i de lokaler som kan misstänkas ha de högsta radonhalterna och som eleverna eller förskolebarnen tillbringar den största tiden av dagen i. Det gäller främst lokaler i bottenplanet, källarplanet eller lokaler med markkontakt. Om blå lättbetong förekommer i huset är det lämpligt att mäta i alla lokaler som ansluter till den blå lättbetongen.

Kalibrera utrustning

När man ska bedöma en radonmätning är det viktigt att kontrollera om mätutrustningen är kalibrerad. Kalibreringen ska göras innan utrustningen tas i bruk och efter reparationer eller modifieringar som kan påverka systemets egenskaper. Kalibrering ska göras minst en gång om året av ett laboratorium som Strålsäkerhetsmyndigheten kan upplysa om.

Om man som miljöförvaltning uppmanar allmänheten att utföra radonmätningar är det bra att informera om att mätningarna bör vara kalibrerade enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metodbeskrivningar.

Riktvärden

Folkhälsomyndigheten har ett riktvärde på 200 Becquerel per kubikmeter luft (Bq/m3) för radon i inomhusluft. Riktvärdet gäller för bostäder, förskolor, skolor och andra allmänna lokaler.

För större dricksvattenanläggningar, till exempel kommunala vattenverk, gäller Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten med ett gränsvärde på 100 Bq/l för tjänligt vatten.

Boverkets byggregler anger ett gränsvärde för radon i nyproducerade hus. Arbetsmiljöverket har satt ett gränsvärde för radon på arbetsplatser.