Termiskt inomhusklimat

Att en människa upplever att det är för kallt inomhus är inte endast kopplat till vilken lufttemperatur det är inomhus. Det termiska klimatet beror också på kalla ytor, drag, kallras, för stora temperaturskillnader mellan olika höjder i rummet och för hög luftfuktighet. Den totala kylpåverkan på människan ska bedömas, det termiska klimatet.

Operativ temperatur

Det är mycket ovanligt att en fastighetsägare har gjort en operativ temperaturmätning eller att de har tillgång till en sådan utrustning. Oftast görs mätningen med vanlig temperaturgivare som ger ett indikativt värde. Det är inte ovanligt att det indikativa värdet felaktigt jämförs med det operativa riktvärdet.

Indikativ temperatur

Enklare temperaturmätningar som görs med vanlig mätutrustning som digital eller analog termometer motsvarar ett indikativt värde enligt tabell 1 i temperaturråden. Visar den indikativa mätningen att det är för låg eller för hög temperatur bör vidare utredning av inomhustemperaturen utföras.

Rimlig tid för kontroll och åtgärder

En fastighetsägare ska så snabbt som möjligt kontrollera det termiska inomhusklimatet vid klagomål. Vid en snabb bedömning är det lämpligt att använda en indikativ mätning. Visar den att temperaturen är för låg eller hög bör vidare utredning utföras snarast.

Rekommenderade värden

I temperaturråden, tabell 2, finns en kolumn med rekommenderade värden förutom riktvärden. Det rekommenderade temperaturintervallet är det temperaturområde där de flesta människor upplever god termisk komfort. Riktvärdena gäller för bedömning av olägenhet för människors hälsa.

Känsliga personer

Enligt miljöbalken ska hänsyn tas till känsliga personer och riktvärdet för känsliga är 20 grader Celsius operativ temperatur. Om en indikativ mätning visar 22 grader bör vidare utredning göras när det gäller känsliga personer. Fastighetsägaren har ansvar att bedöma om en person har behov av ett varmare inomhusklimat. Miljökontoret beslutar om en person hör till en känslig grupp och ett läkarutlåtande är inte nödvändigt för beslutet. Exempel på personer med behov av varmare inomhusklimat är äldre, rörelsehindrade, personer med ledbesvär och reumatism och personer med lägre ämnesomsättning.

Vistelsezonen

Riktvärden för temperatur och bedömning av det termiska klimatet gäller inom hela vistelsezonen som definieras som en meter från ytterväggen, sex decimeter från innerväggen, samt en decimeter från golvet upp till två meter från golvet. Vistelsezonen gäller för varje rum där människor vistas en längre tid. För mycket små lägenheter kan en bedömning behöva göras om vistelsezonen ska vara närmare ytter- och innerväggar. Garderober eller klädkammare m.fl. förvaringsutrymmen ingår inte i vistelsezonen.

Badrum och toalett

Badrum och toaletter kontrolleras normalt inte rutinmässigt beroende på att människor vistas en kort tid i dessa utrymmen. Men det förutsätts att badrum och toaletter inte har lägre temperatur än riktvärdena. I många fall kan det finnas behov av en högre temperatur för att undvika fukt och mögelproblem vilket gäller framförallt för rum med dusch. Dessutom är personer mer utsatta för kyla i dessa utrymmen beroende på att de har lite eller ingen klädsel på sig och att de är blöta.

Mätplats

Att endast ha en mätplats mitt i ett rum är inte tillräckligt för att kontrollera det termiska inomhusklimatet eller när klagomål finns på temperaturen. Mätplatser väljs så att de visar att hela vistelsezonen i ett rum har acceptabelt termiskt klimat. Minst två mätplatser väljs i ytterpunkterna av vistelsezonen på motsatta sidor i rummet, ena punkten längs ytterväggen andra punkten längs innerväggar. Beroende på kalla ytor och var i rummet det upplevs som kallt kan flera mätplatser behövas för att kunna bedöma hela vistelsezonen.

Mätningar

På varje mätplats görs minst två temperaturmätningar på 0,6 meter och 1 meter över golvet. Komplettering behövs oftast för att kontrollera den vertikala temperaturskillnaden över golvet mellan 0,1 meter och 1,1 meter på samma mätpunkt.

Väder

Det är viktigt att kontrollmätningar inomhus görs under väderförhållanden som inte skiljer sig för mycket mot de väderförhållanden som klagomålet gäller. Det kan gälla utetemperatur, vind, solsken, fuktighet. Speciellt kan vind ha stor negativ påverkan på inomhusklimatet.

Speciellt utsatta rum

Hörnrum med två eller fler ytterväggar är speciellt utsatt för vind och kyla. Rum med innertak gränsande mot kallvind eller direkt mot yttertak kan ha problem med kalla takytor. Rum i markplan där golvet ligger direkt på betongplatta eller krypgrund kan ha problem med låg golvtemperatur. Är byggnaden inte tillräckligt vindtät eller tillräckligt isolerad avspeglas det på för låga temperaturer lokalt.

Mätosäkerhet

Temperaturer som ligger i närheten av riktvärdena behöver kontrolleras närmre. Temperaturgivare förutsätts vara rutinmässigt kalibrerade som säkerställer givarens resultat och det bör framgå i protokollet när kalibreringen har gjorts och det på rätt sätt.

Alla temperaturgivare har ett intervall för mätosäkerhet oavsett om de är kalibrerade eller inte. Intervallet varierar mellan olika temperaturgivare och intervallet för mätosäkerheten behöver anges i mätprotokollet för bedöma om riktvärden underskrids eller inte. Ett exempel är en mätosäkerhet på plus eller minus 0,3 grader som innebär att temperaturen behöver vara minst 0,3 grader över gällande temperatur för att vara säker på att temperaturen inte är för låg.

Värmekamera

Används en värmekamera för att visa yttemperaturer är det extra viktigt att vara medveten om hur stort intervallet för mätosäkerhet är och hur tydligt temperaturskillnader syns med kameran. Värmekamera är en bra indikatorer för att bedöma förekomst av kalla ytor, köldbryggor och om det är dåligt isolerat.

Drag

Människan är känslig för luftrörelser. Luftrörelsen ska inte vara mer än 0,15 m/sekund vid normal lufttemperatur. Långsammare luftrörelser kan vara ett problem om det sker med lägre temperaturer än den omgivande luften. Drag kan komma från tilluftsventiler, otätheter främst i fönstren och balkongdörr men även i ytterdörr och väggar. Täta kalla väggytor och fönster kan orsaka kallras som kan upplevas som drag.

Kalla ytor

Kalla ytor stjäl värme från människor, s.k. strålningstemperatur, och kan innebära att det är för kallt även om lufttemperaturen inomhus är över riktvärdena. Kontroll bör göras med en speciell mätare för yttemperatur på utsatta ytor där den boende upplever det som extra kallt på golv, väggar, tak, eller dörrar som går direkt ut eller till trapphus. Det är viktigt att vara uppmärksam på köldbryggor i golv, väggar och tak. För en snabb hantering är det bästa att direkt mäta yttemperaturen. Ett indikativt alternativ kan vara att lägga eller hålla en mätkropp mot ytan men sannolikt ger det ett något högre värde än den faktiska yttemperaturen. En operativ mätning tar till viss del hänsyn till kalla ytor men det tar oftast för lång tid innan en sådan kan genomföras.

Värmesystem

För att ge ett acceptabelt termiskt inneklimat och motverka kallras från fönster, drag från otätheter eller kall luft från tilluftsdon behöver värmeelementen/radiatorerna ha tillräcklig värmeavgivning. Radiatorns värmande yta är anpassad till värmebehovet i rummet. Är det för liten yta på radiatorn som värms upp blir också värmeavgivningen från radiatorn för låg och problem kan uppstå med det termiska inomhusklimatet.

Vid projektering av värmesystemet har varmvattnets temperatur anpassats mot den yta som varmvattnet ska värma upp som i sin tur är anpassat till rummets värmebehov. Det innebär att desto mindre yta som värms upp desto hetare måste vattnet vara för att ge samma värmeavgivning. Omvänt innebär det att desto större yta som värms upp desto lägre vattentemperatur behövs för att ge ett acceptabelt termiskt inomhusklimat.

Dålig värmefördelning på varmvattensradiatorers yta kan bero på att luft finns i radiatorn som behöver luftas ut. Att endast den övre delen av radiatorn är varm kan bero på att det med åren har samlats smuts i radiatorn som gör att det varma vattnet inte fördelas jämt över hela radiatorns yta. Värmesystemets funktion behöver därför kontrolleras vid klagomål.

Golvvärme

Golvvärme innebär att en mycket stor yta värms upp och yttemperaturen behöver inte vara mycket över rumstemperaturen. Men kalla fönster, dörrar och väggar kan ge kallras eftersom värmeavgivningen lokalt vid dessa platser är för låg för att motverka kallras. Ännu större kan problemet vara om det finns otätheter eller tilluftsventiler som ger drag med kall luft.

Termostat

I många fall har värmeregleringen ändrats genom att termostater har installerats centralt eller lokalt. Var en termostat är placerad och hur regleringen av värmesystemet sker måste vara rutinmässigt kontrollerat så att systemet ger ett acceptabelt termiskt klimat. Vid klagomål ska fastighetsägaren kunna visa med tillräckliga temperaturmätningar att termostatens funktion ger ett acceptabelt termiskt klimat. Även ska det framgå tydligt om viss möblering och gardinanvändning kan påverka termostatens funktion negativt och att de boende är informerade om det.

I vissa fall sker regleringen av värmesystemet med termostater som känner av utomhustemperaturen. Det är även här viktigt att det är säkerställt att det termiska inomhusklimatet är acceptabelt under de väderförhållanden som påverkar termostatens känselkropp, som vind, solsken, hög luftfuktighet, dimma, regn och förändringar av utomhustemperaturen.

Kondens och fukt

Kondens på fönstrets innerruta eller på andra kalla ytor indikerar att det är för låg temperatur inomhus eller att det är brister i värmesystemets funktion i lägenheten. Det kan också indikera att det är för dålig ventilation. För hög luftfuktighet kyler en kropp. Är det kallt ute och det tar över ett dygn för textilier att torka, t.ex. handdukar, indikerar det att det är för låg temperatur eller för dålig ventilation.

Ventilation

Det kan vara problem med ventilationens funktion som gör att inomhustemperaturen upplevs som för låg. Kall luft kan komma in via tilluftsdon, speciellt känsligt är självdragsventilation när det är dålig funktion på radiatorer. För lågt lufttryck inomhus kan innebära att kall luft sugs in via springor, otätheter eller tilluftsdon. Det kan bero på att för lite tilluft kommer in eller att för mycket frånluft sugs ut beroende på ventilationstyp. För dåligt luftombyte medför förhöjd luftfuktighet som i sin tur kan upplevas som kylande. Se vidare vägledning om ventilation.

Ersättning för ökade elkostnad

Frågor om ersättning för ökade elkostnader som drabbar den boende när centralvärmen kompletteras med extra värmekällor ligger utanför miljönämndens ansvar. Det är en fråga som regleras via hyresrättslagstiftningen i jordabalken eller bostadsrättslagen. Den boende måste själv lösa frågan med fastighetsägaren eller gå vidare och kontakta hyresnämnden för vidare bedömning om ersättning. Miljöbalken kan inte användas för att ställa ersättningskrav för den boende.

Energibesparing

Fastighetsägare kan peka på att från EU och regeringen finns krav på att se över en byggnads energianvändning. Det innebär dock inte att miljöbalkens regler för inomhusklimat har förändrats på något sätt. Energibesparingar är eftersträvansvärda men får inte innebära ett oacceptabelt termiska inomhusklimat.