Hälsorisker

Hästar förekommer oftast i jordbruksmiljöer. Det blir dock allt vanligare att hästverksamheter förekommer i mer stadslika miljöer där fler människor kan komma i kontakt med hästarna. Risken för olägenhet för människors hälsa, orsakad av lukt, flugor och allergen kan då komma att öka.

I Sverige är 5-10 % av befolkningen allergisk mot hästar. Andelen är väsentligt högre bland personer med astma, speciellt bland barn. Merparten av dem som är sensibiliserade mot häst har inte haft någon direktkontakt med hästar. Det finns inga gränsvärden för sensibilisering eller för astmatiska/allergiska reaktioner orsakade av hästallergen utan det varierar från individ till individ.

Hästallergen finns även där hästar inte vistas. Allergenerna förekommer ofta i bostäder där ingen har eller har haft direkt hästkontakt. I skolor är hästallergen vanligt och mängden korrelerar med antal elever och personal som har direkt hästkontakt. Halten i förskolor tycks vara något lägre än i skolor. Hästallergen finns också i butiker och i allmänna transportmedel. Halterna är högre på landsbygd än i städer. Denna indirekta exponering för häst i den allmänna miljön kan troligtvis ge upphov till sensibilisering, men det finns knappast några studier om hälsobesvär kopplade till sådan indirekt exponering.

Skyddsavstånd för hästverksamheter

Folkhälsomyndigheten rekommenderar ett skyddsavstånd på 200 meter mellan hästverksamheter som stall, hästhagar, paddock och bebyggelse. Detta avstånd ska ses som utgångspunkt för vidare utredning i varje enskilt fall, vid planärenden eller placering av bebyggelse eller hästverksamheter samt vid klagomålsärenden.

I den kunskapssammanställning som gjorts framgår att halten hästallergen utomhus minskar relativt snabbt med avståndet från hästverksamheter men i vindriktningen och i öppen terräng kan låga halter påvisas längre bort från källan. Förhöjda halter har återkommande uppmätts på 100 – 200 m avstånd, men mer sällan längre bort.
Finns ett avskiljande skyddande skogsområde eller kulle mellan hästverksamheten och bebyggelsen kan ett kortare skyddsavstånd än 200 m vara tillräckligt för att halten hästallergen ska vara låg. Omvänt gäller att ett avstånd längre än 200 meter kan behövas om bebyggelse ligger i vindriktningen och att skyddande kulle/topografi eller växtlighet saknas.

Det finns även andra störande aspekter förknippade med hästverksamheter som kan ge upphov till olägenhet för människors hälsa enligt miljöbalken. Det rör sig om lukt från hästar, lukt från gödselhanteringen och problem med flugor.

Åtgärder mot hästallergen och lukt från häst

Halterna av hästallergen som sprids kan minskas till exempel med följande åtgärder:

  • Ha skyddande vegetation och eller topografi (kulle, höjd, berg) mellan hästverksamheter och bebyggelse.
  • Om möjligt undvika att placera bostäder i den förhärskande vindriktningen från hästverksamheter.
  • Om stallbyggnaden har mekanisk ventilation kan frånluften filtreras och allergen avskiljas.
  • Det finns möjligheter till dusch och förvaring av ridkläder i ridskolor/stall för att minska risken att allergen förs ut till allmänna lokaler och kollektivtrafik.
  • Se till att ridvägar och hästhagar i möjligaste mån är åtskilda från annan bostadsbebyggelse.

Lukt från gödsel och problem med flugor kan minskas genom att:

  • Gödselstaden placeras under tak eller inomhus.
  • Att regelbundet samla in gödsel i hästhagen och förvara i övertäckt gödselstad, övertäckning med spån.
  • Ventilation/frånluftdon från stall placeras där inte människor vistas eller bostäder finns.
  • Separera hästhagar och ridvägar från bostäder.

Lagstiftning

De allmänna hänsynsreglerna finns i 2 kap. miljöbalken. Hänsynsreglerna omfattar alla som driver en verksamhet eller avser att driva en verksamhet eller vidta en åtgärd som inte är av försumbar betydelse i det enskilda fallet.

De allmänna hänsynsreglerna omfattas bland annat av krav på kunskap, skyddsåtgärder och försiktighetsmått (försiktighetsprincipen), produktvalsprincipen, hushållnings- och kretsloppsprincipen, och lokaliseringsprincipen. De angivna kraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. I bedömningen ska man ta särskild hänsyn till nyttan av skyddsåtgärder och försiktighetsmått jämfört med kostnaden för sådana åtgärder - göra en rimlighetsavvägning. Nedan tas de hänsynsregler upp som bedöms ha störst betydelse vid hästhållning.

Försiktighetsprincipen 2 kap 3 § miljöbalken

Alla som driver en verksamhet eller avser att driva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Vid hästhållning kan försiktighetsprincipen enligt miljöbalken innebära att verksamheten i sin helhet planeras och drivs så att omgivningens exponering för allergen, lukt och flugor minimeras. Det kan gälla allt ifrån var hästhagar är placerade och val av ridväg till tekniska faciliteter som stallventilation samt gödselförvaring.

Lokalisering, val av plats 2 kap 6 § MB

Verksamheter och åtgärder som tar mark- eller vattenområden i anspråk ska välja en lokalisering som är lämplig med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. För att undvika olägenheter för människors hälsa på grund av hästhållning är det viktigt att verksamheten lokaliseras rätt från början. Det är inte bara viktigt för omgivningens exponering för olika typer av störningar, utan även av värde för hästhållaren. En olämplig lokalisering kan leda till att tillsynsmyndigheten i efterhand kan ställa krav på att åtgärder vidtas eller förbjuda hästhållningen.

Kunskapskravet 2 kap 2 § MB

Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd ska skaffa sig den kunskap som behövs för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Omfattningen av kunskapskravet beror på verksamhetens art eller omfattning. Hästhållning kan medföra olägenheter för omgivningen genom att orsaka allergiska reaktioner, på grund av lukt och flugor. Hästhållaren bör därför ha den kunskap som behövs för att minimera hästhållningens påverkan på omgivningen. Det förutsätter kunskap om vilka konsekvenser för hälsan hästar och hästhållning kan ha.

Tidigare domar

I dag finns flera domar från mark- och miljödomstolen som tillåter kortare avstånd mellan hästverksamheter och bostadshus. Två domar från mark- och miljööverdomstolen finns där avstånd ner till 20 meter mellan hästverksamhet och bostad har ansetts vara godtagbart. Motiveringen från överdomstolen i de två domarna M 4048-2007 och M 8448-2007 överensstämmer och de huvudsakliga domskälen var att:

  • Området har lantlig karaktär.
  • Området är utpräglad landsbygdsmiljö.
  • Det finns ytterligare en hästgård i området.
  • Visst inslag av ljud och lukt från hästar får anses som ett naturligt inslag i området.

Domarna från mark- och miljööverdomstolen klargör att i lantlig- /jordbruksmiljö får lukt från hästar och gödsel anses som ett naturligt inslag. I motiveringen tar dessa domar inte upp risken för hästallergi eller sensibilisering för hästallergen.