En god miljö främjar hälsan

Folkhälsomyndighetens kärnverksamhet är folkhälsa, med utgångspunkt i de folkhälsopolitiska målområdena. Målområdena grupperar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga de faktorer i människors livsvillkor och levnadsvanor som har störst betydelse för hälsan. Ungefär hälften av dessa knyter an till miljökvalitetsmålen – det vill säga måluppfyllelse av miljömålen är en förutsättning för att nå det övergripande målet för folkhälsan.

Vår miljö, både natur- och kulturmiljöer och den byggda miljön, bidrar med viktiga ekosystemtjänster som kan förebygga hälsohot och främja människors hälsa genom att ge möjlighet till fysisk aktivitet, friluftsliv, rekreation, stimulans, välbefinnande och avkoppling. Miljöns negativa inverkan på vår hälsa kan ske genom fysisk skada, sjukdom och ohälsa, men även indirekt som ett resultat av försämrad livskvalitet.

En god miljö som säkerställer en god hälsa handlar om tillgång till säkra miljöer utan störningar som exempelvis buller och luftföroreningar, och om miljöer, vatten och livsmedel med låg förekomst av hälsofarliga ämnen.

Kopplingar mellan miljömålen och folkhälsa

För en del miljömål, till exempel Frisk luft, Giftfri miljö, Grundvatten av god kvalitet och God bebyggd miljö, är kopplingen till folkhälsa tydlig – dessa mål handlar om faktorer som är avgörande för människans överlevnad. Likaså är kopplingen mellan folkhälsans målområde 5 om miljöer och produkter och miljökvalitetsmålen relativt självklar eftersom målen är desamma – en god miljö utan negativ inverkan på människors hälsa.

Målområdet om skydd mot smittspridning kopplar an till miljömålet om Begränsad klimatförändring, då klimatförändring kan leda till ändrade spridningsmönster för smittobärande djur. Ökad nederbörd kan även leda till ökad smittspridning genom förorenade brunnar och översvämmade avlopp. Skydd mot smittspridning handlar även om arbetet med antibiotikaresistens vilket kopplar an till miljökvalitetsmålet om en Giftfri miljö.

Målområdet om matvanor och livsmedel kopplar an till ett flertal miljökvalitetsmål – förutom Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö som nämnts ovan, förutsätter en trygg livsmedelsförsörjning även bland annat Frisk luft, Grundvatten av god kvalitet, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Levande sjöar och vattendrag samt ett Hav i balans.

Folkhälsans målområde om fysisk aktivitet har tydliga kopplingar till God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan och Frisk luft där det hälsofrämjande arbetet inkluderar åtgärder för att minska fysisk inaktivitet i samverkan med lokala aktörer. Anläggning av fler cykelvägar, ökad tillgång till grönområden i närmiljön samt skapande av bullerfria omgivningar är några exempel som nämns. Boendemiljön anses vara en viktig faktor för medborgares delaktighet och inflytande i samhället, ytterligare ett målområde, både vad gäller kultur, miljö och demokrati där faktorer som avstånd och tillgänglighet är betydande.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för friluftsmål 9 om Friluftsliv för god folkhälsa. I sju av miljökvalitetsmålen står det uttryckligen i preciseringarna för målen att värden för friluftslivet ska värnas och bibehållas. Dessa är Levande sjöar och vattendrag, Hav i balans samt levande kust och skärgård, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Ett rikt odlingslandskap, Storslagen fjällmiljö och Ett rikt växt- och djurliv. Även måluppfyllelse för övriga miljökvalitetsmål är kopplat till möjligheten att utöva friluftsliv, även om detta inte uttrycks i målformuleringarna eller preciseringarna.

Folkhälsomyndigheten verkar för att miljön inte ska påverka hälsan negativt

Inom Sveriges miljömålsarbete har Folkhälsomyndigheten till uppgift att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås. Detta görs genom att följa upp, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva påverkan på människors hälsa främjas. Vid behov ska myndigheten även föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling. Folkhälsomyndigheten deltar aktivt i Sveriges arbete med miljömålen på nationell nivå som samordnas av Naturvårdsverket. Myndigheten arbetar även med hälsofrågor kopplat till miljömålen i samverkan med andra aktörer inom exempelvis buller, samhällsplanering, kemikalier och strålning.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för rapportering av miljörelaterad hälsa i Sverige. Inom detta uppdrag genomför Folkhälsomyndigheten vart fjärde år en enkät med frågor kring människors miljörelaterade hälsa. Enkätsvaren sammanställs i en miljöhälsorapport. Myndigheten följer även Sveriges utveckling av miljörelaterade hälsoindikatorer inom ramen för Parmadeklarationen.

Folkhälsomyndigheten är även verksam inom Sveriges hälsorelaterade miljöövervakning (HÄMI), ett programområde inom Naturvårdsverkets miljöövervakning. Programmet syftar till att följa trender i människors exponering för buller och föroreningar. Samtliga rapporter från HÄMIs verksamhet återfinns på IMMs webbplats. Varje år arrangeras HÄMI-dagarna, en mötesplats för myndigheter, akademi, miljömedicinska enheter, landsting, länsstyrelser och kommuner där nya resultat presenteras och framtida utformning av den hälsorelaterade miljöövervakningen diskuteras.