Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser.

Generationsmålet har beslutats av riksdagen. Till skillnad från miljökvalitetsmålen, som beskriver de miljötillstånd som krävs för en hållbar utveckling, beskriver generationsmålet inriktningen på den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att vi ska nå miljökvalitetsmålen.

Generationsmålet i Miljömålsportalen
Naturvårdsverket om generationsmålet

Generationsmålets sju strecksatser

Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att:

  • ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad
  • den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart
  • människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas
  • kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen
  • en god hushållning sker med naturresurserna
  • andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön
  • konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

Folkhälsomyndigheten har ett ansvar för att generationsmålet nås

Folkhälsomyndigheten har i sin instruktion ett utpekat ansvar för att verka för att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås. Detta ska göras genom att följa upp, utvärdera och sprida kunskap om hur människors hälsa ska utsättas för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som miljöns positiva påverkan på människors hälsa främjas. Vid behov ska Folkhälsomyndigheten även föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling.