Visionen är att vi till nästa generation ska kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Det innebär att påverkan på miljön ska ha minskat till nivåer som är långsiktigt hållbara ur både hälso- och miljöperspektiv. Förändringen mot ett hållbart samhälle måste ske utan att vi bidrar till ökade miljö- och hälsoproblemen utanför våra gränser. Du kan läsa mer om miljömålen på Miljömålsportalen.

Miljökvalitetsmål och människors hälsa

Miljöarbete handlar lika mycket om naturen som om människors hälsa och välbefinnande. I enlighet med generationsmålet krävs en samhällsomställning för att vi ska kunna nå de uppsatta miljökvalitetsmålen. För att denna samhällsomställning ska komma till stånd krävs att kopplingen mellan miljöpåverkan och såväl samhällets planering som individers beteende synliggörs, och det både utifrån hur människan påverkar miljön och hur miljön påverkar oss. Detta ger ökade möjligheter till medvetna val både i samhällsbesluten som i individers vardag. När det kommer till miljöns inverkan på vår hälsa är det också viktigt att belysa att ohälsa är dyrt för samhället.

Hälsoaspekter måste även få utrymme i åtgärdsarbetet så att inte de åtgärder vi gör i syfte att nå miljömålen har en negativ inverkan på hälsa. Ett exempel är en risk för försämrad inomhusmiljö genom ökade fuktskador som ett resultat av energieffektivisering både i dagens nybyggda energieffektiva byggnader och genom åtgärder i befintligt bostadsbestånd.

Av de 16 miljökvalitetsmålen har vissa en tydligare koppling till människors hälsa än andra. Samtliga miljökvalitetsmål är dock relevanta för människors hälsa. Nedan kan du se exempel på hur miljökvalitetsmålen kan kopplas till vår hälsa. Läs mer i underlagsrapporten för generationsmålet som sammanställdes inför fördjupad utvärdering av miljökvalitetsmålen 2012.

Begränsad klimatpåverkan

Extrema väderhändelser som resultat av klimatförändringar leder till ökad frekvens av olyckor, sjukdomar och därtill kopplad psykisk ohälsa. Ändrade odlingsbetingelser leder till påverkan på livsmedelsförsörjning, och ändrade vattenförhållanden påverkar tillgången till och kvaliteten på dricksvatten. Ett mildare klimat med högre nederbörd leder till ökad smittspridning genom förorenade brunnar och översvämmade avlopp, förändrad utbredning av infektionssjukdomar och spridningsmönster för smittobärande djur, förlängd pollensäsong samt ökad risk för giftiga algblomningar.

Frisk luft

Luftföroreningar kan leda till lungsjukdom, hjärt- och kärlsjukdom, cancer, astma och allergi. I målet om frisk luft diskuteras behovet av en minskad biltrafik. Förutom hälsoaspekter kopplade till luftföroreningar i sig, gynnas människors hälsa av minskad trafik även genom minskad bullerstörning och minskad olycksrisk, samt i de fall bilen ersätts av gång- eller cykeltrafik även ökad fysisk aktivitet.

Bara naturlig försurning

Försurning av mark och vatten kan ge ökad rörlighet av farliga ämnen i mark vilket kan leda till försämrad dricksvattenkvalitet och förhöjda halter av farliga ämnen i lokalt producerade livsmedel. Naturmiljön kan även påverkas av försurning vilket inverkar på friluftslivet.

Giftfri miljö

Exponering för farliga ämnen kan leda till förgiftning, cancer, skador på arvsmassan, störning av reproduktions- och hormonsystem och allergier. Kunskapsbristen är idag stor gällande kombinationseffekter, hälsoeffekter av "nya" ämnen och föreningar och exponeringsvägar (exempelvis i inomhusmiljön). Samtidigt visar forskning att ämnen som tidigare bedömts vara ofarliga kan vara giftiga ändå. Barn är särskilt skyddsvärda när det kommer till hälsofarliga ämnen då de oftast inte har möjlighet att välja vilken miljö de vistas i. Flera av kroppens mest komplexa organsystem och funktioner utvecklas kontinuerligt under fosterstadiet och uppväxten, vilket gör foster och barn särskilt känsliga. Det gäller bland annat immunsystemet, nervsystemet, hormonsystemet och reproduktionssystemet. Allt fler studier tyder dessutom på att exponering för toxiska ämnen tidigt i livet kan ge bestående förändringar som visar sig som hälsoeffekter senare i livet. Ett exempel på detta är astma och allergi hos barn och ungdomar.

Skyddande ozonskikt/Säker strålmiljö

Exponering för UV-strålning kan leda till hudcancer, vilket är en av de vanligaste cancerformerna i Sverige idag. För att minska riskerna för hudcancer är det viktigt med ett ändrat solbeteende.

Radon är ett radioaktivt ämne som förekommer naturligt i berggrunden och ett av de vanligaste inomhusmiljöproblemen i Sverige. Livslång exponering för radon kan orsaka lungcancer, och näst efter tobak är radonexponering den vanligaste orsaken till denna cancerform. Läs mer om myndighetens arbete med radon här.

De blå målen

Ingen övergödning/Levande sjöar och vattendrag/Grundvatten av god kvalitet/Hav i balans samt levande kust och skärgård/Myllrande våtmarker

Människors hälsa är starkt påverkat av vatten i olika former, både direkt och indirekt. En försämrad dricksvattenkvalitet ger en direkt hälsopåverkan genom exponering för vattenburen smitta, farliga ämnen och organismer. Förekomst av farliga ämnen såsom kvicksilver och organiska ämnen i fisk leder till exponering för farliga ämnen, där vi redan idag har riktlinjer för intag av inhemsk fisk för vissa grupper såsom barn och gravida i syfte att minska den farliga exponeringen.

En negativ inverkan på de hälsofrämjande ekosystemtjänster som de blå målen innefattar ger ändrade förutsättningar för friluftsliv samt för välmående i form av en miljö för avkoppling, återhämtning, möjlighet till naturupplevelser m.m. Till exempel kan giftig algblomning som ett resultat av övergödning påverka möjligheter till rekreation och även orsaka sjukdom.
Vattenmiljön bidrar till reglering av temperaturväxlingar vilket minskar risker för hälsopåverkan av värmeböljor. Våra våtmarker fyller en viktig funktion att reglera vattenflöden och därmed förhindra översvämning vilket kan leda till olyckor och psykisk ohälsa.

Levande skogar

Försämrade förutsättningar för friluftsliv och naturupplevelser kan påverka hälsan negativt.

Ett rikt odlingslandskap

Förutom att ett rikt odlingslandskap ger förutsättningar för friluftsliv och naturupplevelser, kan föroreningar i åkermark ge upphov till exponering för farliga ämnen. Ett exempel är kadmiumexponering via föda, vilket visats ge ökad risk för njurskador och benskörhet i känsliga befolkningsgrupper.

Storslagen fjällmiljö

Försämrade förutsättningar för friluftsliv och naturupplevelser kan påverka hälsan negativt.

God bebyggd miljö

Miljökvalitetsmålet om en God bebyggd miljö innefattar ett flertal områden med hälsopåverkan. Till exempel kan buller ge upphov till hörselskador, tinnitus, koncentrations- och sömnstörningar samt stress och hjärt-kärlsjukdom och radon kan orsaka lungcancer. Inomhusfaktorer såsom temperatur, drag, fukt och mögel kan ge upphov till astma, allergi och irritation medan kemiska ämnen i byggnadsmaterial, inredning, produkter och varor kan leda till exponering för farliga ämnen.

Andra hälsorelaterade faktorer som innefattas av detta miljömål är avstånd till grönyta, vilket vid för stort avstånd från bostaden ger försämrad möjlighet till fysisk aktivitet och vistelse i grönområden som bland annat kopplas till förmågan att återhämta sig från stress. I den fysiska planeringen leder dåligt planerad lokaltrafik och bilberoende boendemiljöer till minskad fysisk aktivitet, ökad exponering för buller och luftföroreningar, minskad trafiksäkerhet och trygghet i närmiljön. En lokaltrafik bättre anpassad för gång- och cykeltrafik istället för bil ger dessutom bättre förutsättningar för barn att anamma goda levnadsvanor med mer rörlighet.

Ett rikt växt- och djurliv

Försämrade förutsättningar för friluftsliv och naturupplevelser kan påverka hälsan negativt.