Internationellt är hälso-GIS främst ett verktyg för att studera befolkningens egenskaper (exempelvis socioekonomi, utbildning, etc. som bestämningsfaktorer för hälsa), tillgången till hälsoservice och den rumsliga fördelningen av hälsa. Men det finns även andra sätt att använda GIS som verktyg i folkhälsosammanhang, t.ex. att visualisera tillgängligheten till målpunkter som gynnar hälsan eller att få invånare mer delaktiga i utformningen av utomhusmiljöerna i närområdet.

Tillgänglighet

Avstånd till olika målpunkter har betydelse för hur ofta dessa blir besökta. Målpunkterna kan exempelvis vara vårdcentraler, grönområden eller livsmedelsbutiker. Finns det exempelvis ett attraktivt grönområde i närheten av bostaden och man har möjlighet att besöka detta, främjas fysisk aktivitet samt avkoppling. Att ha nära till en livsmedelsbutik är extra bra för äldre som inte har tillgång till bil eller kanske har svårt för att gå. Butiken ger de äldre en anledning att komma ut, röra på sig och samtidigt träffa andra människor.

Livsmiljö, trygghet, säkerhet

Goda livsmiljöer är bland annat miljöer där människor inte blir utsatta för luftföroreningar, där alla kan ta sig fram utan att vara orolig för att falla eller bli utsatta för överfall. Var dessa miljöer finns i förhållande till människors bostäder, verksamheter av olika slag och där människor rör sig är värdefullt att känna till.

Delaktighet

Delaktighet och inflytande i samhället är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjligheter att påverka den egna livssituationen har ett starkt samband med hälsa. Att få vara med och påverka utformningen av sin närmiljö kan också ge ett ökat intresse för närområdet. Det kan även ge planerare tillgång till kunskap om lokala förhållanden som var barn tycker om att leka, var de upplever obehag, samlingsplatser, med mer.

Exempel

Ungdomar inventerar lekplatser

Stadsrumsanalyser med socialt fokus

Luftföroreningar

Säkra skolvägar