Innehåll

Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:19 om städning, gäller i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet. Nedanstående vägledning gäller för skolor.

Om miljöbalken – regler och ansvar

Skolor är anmälningspliktiga verksamheter

Skolor är anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken och rektor är ansvarig för att verksamheten och inomhusmiljön i lokalerna där verksamheten bedrivs är så bra att barnens hälsa inte påverkas negativt när de är i lokalerna.

Dokumenterad egenkontroll

Alla anmälningspliktiga verksamheter, inklusive skolor, ska enligt förordningen (SFS 1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ha dokumenterad egenkontroll. Det innebär att verksamheten ska ha rutiner för att motverka att risker som kan innebära en olägenhet för människors hälsa och miljö uppstår.

Begreppet olägenhet för människors hälsa

Olägenhet för människors hälsa är störningar som kan påverka människors hälsa och välbefinnande. Dålig luftkvalitet och undermålig städning är faktorer som kan ge upphov till en olägenhet. Andra faktorer är till exempel buller och för hög eller låg temperatur i lokalerna. Olägenheter ska kunna kopplas till den fysiska miljön, det vill säga ha anknytning till någon form av användning av fast eller lös egendom.

De störningar som avses är sådana som inte är ringa och som inte är helt tillfälliga. En ringa störning är en sådan störning som bara påverkar någon enstaka person negativt, medan människor i allmänhet inte störs. I den bedömningen ska man ta hänsyn till personer som är något känsligare än normalt, till exempel allergiker.
En störning ska ha en viss varaktighet för att anses vara en olägenhet för människors hälsa. Antingen ska störningen pågå under en sammanhängande tid eller vara regelbundet eller oregelbundet återkommande. Bedömningen av om en störning ska omfattas av begreppet olägenhet ska göras utifrån medicinska eller hygieniska utgångspunkter, utan att man tar hänsyn till ekonomiska eller tekniska avvägningar.

Miljöbalkens allmänna hänsynsregler

Enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel ska alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet vidta de skyddsåtgärder och den försiktighet som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. För en skola kan det till exempel innebära att man säkerställer att inomhusmiljön i skolan är bra och inte påverkar elevernas hälsa negativt.

De allmänna hänsynsreglerna innehåller bland annat:

Bevisbörderegeln

Den innebär att det är den som driver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska visa att hänsynsreglerna följs. Det sker bland annat genom en fungerande egenkontroll. Skolor ska ha ett dokumenterat egenkontrollprogram med rutiner för att undvika att verksamheten medför olägenheter för människors hälsa och miljön.

Kunskapskravet

Kunskapskravet innebär att det är den som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som ska ha tillräcklig kunskap för att skydda människors hälsa och miljön. Verksamhetsutövaren för skolan, vanligtvis rektor, men även pedagoger och annan personal behöver ha den kunskap som behövs för att undvika att olägenhet för människors hälsa uppkommer. Även städpersonal behöver ha tillräcklig kunskap för att utföra städningen på rätt sätt.

Försiktighetsprincipen

Försiktighetsprincipen innehåller två delar:
Miljöbalkens försiktighetsprincip innebär att redan risken för negativ påverkan på människors hälsa och miljön gör att verksamhetsutövaren är skyldig att vidta åtgärder för att förhindra en störning. Om till exempel luften i en skollokal känns dålig eller städningen upplevs som bristfällig då är verksamhetsutövaren skyldig att vidta åtgärder för att undvika att elevernas hälsa påverkas negativt.

I yrkesmässig verksamhet ska bästa möjliga teknik användas för att förebygga skador och olägenheter. Tekniken måste vara industriellt möjlig att använda inom branschen i fråga, både tekniskt och ekonomiskt sett.

Produktvalsprincipen

Produktvalsprincipen innebär att alla ska undvika att sälja eller använda kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan vara skadliga för människor eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra mindre farliga produkter. I en skola kan det till exempel handla om att använda rätt städkemikalier.

Skälighetsregeln

Skälighetsregeln innebär att hänsynsreglerna ska tillämpas i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid skälighetsavvägningen ska nyttan av skyddsåtgärder jämföras med kostnaderna. Kraven som ställs ska vara miljömässigt motiverade utan att vara ekonomiskt orimliga. En avvägning får inte medföra att en miljökvalitetsnorm åsidosätts.
De allmänna hänsynsreglerna riktar sig främst till verksamhetsutövaren och den som vidtar en åtgärd. De ska även tillämpas av tillsynsmyndigheten vid tillsyn och vid anmälningar. Redan vid anmälan ska tillsynsmyndigheten bedöma om verksamheten kan antas uppfylla miljöbalkens krav.

Varför städa?

Ändamålet med städning är att minska en rad föroreningar från inomhusmiljön. Damm kan innehålla många olika ämnen som kan påverka människors hälsa negativt. Mögel, kvalster, bakterier och virus, pollen, pälsdjursallergen, hudflagor, fibrer från textilier, partiklar från tvättmedel med mera. En stor del av de pälsdjursallergen som finns i en skola för barnen med sig i sina kläder. Det är därför bra om skolan har ordningsregler för att motverka att eleverna får med sig allergen från pälsdjur i kläderna. Även olika kemiska ämnen som kan vara negativa för hälsan kan finnas bundna till dammpartiklarna. Det kan t ex. finnas hormonstörande ämnen som mjukgörare i plaster och flamskyddsmedel från elektronik och textilier. Både det luftburna dammet och det som finns på golv, hyllor, armaturer m.m. har betydelse för luftkvaliteten. Luftburet damm som inte ventileras bort deponeras på ytor i lokalen och kan virvlas upp och bli inandningsbart igen vid aktiviteter i rummet.

Bristfällig städning kan bidra till kliande ögon, irriterade slemhinnor och allmän trötthet. Personer med astma, allergi och annan överkänslighet kan få förvärrade besvär i lokaler med dålig städning. Det är troligtvis även så att dammiga skolmiljöer kan ge upphov till allergier, rinit (allergisnuva) och astma. Även risken att drabbas av infektioner påverkas av faktorer som damm och dålig luftkvalitet.
En välstädad miljö har också betydelse för smittspridningen. Speciellt städning och rengöring av toaletter, hygienutrymmen, dusch- och omklädningsrum är viktigt för att bryta möjliga smittvägar. Även ytor som man tar i ofta – tagytor, såsom dörrhandtag, kranar, dörrposter och lysknappar bör rengöras. I samband med kräksjuka och diarré har man funnit en ökad mängd tarmbakterier även på golv och bordsytor. Vid utbrott av sjukdom på en skola kan det vara bra om skolan kontaktar smittskyddsenheten hos Landstinget för att diskutera en eventuellt utökad städning och rengöring av skolans lokaler.

Lokalens städbarhet

Lokalens planering

För att få en lättstädad lokal bör detta planeras, gärna redan på ritbordet. Golvytor ska normalt kunna rengöras med långskaftade moppar eller städmaskiner. Prång och vinklar bör undvikas. Elkablar bör dras bakom lister och toaletter och handfat bör vara vägghängda, hörn och vinklar bör vara avrundade, allt för att städningen ska göras enklare.

Smuts ska hindras att komma in i byggnaden. Därför är det viktigt att utforma entréer för att stänga smutsen ute. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner: en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av vatten. Utanför dörren bör det alltså finnas ett avskrapningsgaller, innanför dörrarna en gummilamellmatta, turfmatta eller liknade och innerst en textilmatta för uppsugning. Man bör kunna ta två till tre steg på textilmattan som suger upp vatten.

Material, ytskikt

Lokalens ytskikt bör vara så släta och enkla att rengöra som möjligt. Ytskikt på golv, bänkar bord och hyllor med mera ska kunna tåla daglig rengöring utan att försämras. Städningen underlättas i en byggnad om antalet golvmaterial begränsas då olika golv kan kräva olika städteknik. Till exempel är linoleumgolv känsliga för vatten och bör torrmoppas med en syntetisk mopp, en lätt fuktad mopp kan användas för att ta bort fläckar på golvet. Linoleumgolv ska inte våtmoppas. Verksamhetsutövaren bör ha kunskap om golvtillverkarens anvisningar om vilka rengöringsmetoder som är lämpliga. Ytskikt av textil på till exempel bullerabsorbenter, anslagstavlor, väggar med mera bör undvikas eftersom dessa samlar damm och är svåra att rengöra. Väggar av tegel och horisontellt liggande panel är också dammsamlande och bör undvikas. Rutiner för rengöring av dammsamlande ytor bör finnas i städschema och i skolans egenkontrollprogram.

Inredning

Skåp med luckor är att föredra framför öppna hyllor som samlar betydligt mer damm och som dessutom är svåra att rengöra. Bäst är skåp som går från golv till tak för att undvika horisontella ytor och springor under skåpen där dammet kan deponeras. Ju färre saker, stolar och bord med mera som finns i en lokal ju enklare och effektivare blir städningen. Ett övermöblerat rum gör att det blir svårstädat. I hygienutrymmen och toaletter bör inredningen vara så slät och lätt att rengöra som möjligt. Installationer och inredning bör monteras på vägg. Textila mattor och heltäckningsmattor bör undvikas i skolor. En nyinlagd heltäckningsmatta kan i början ha en dammsamlande effekt som gör att mängden uppvirvlat damm minskar. Med tiden kommer dock heltäckningsmattan samla allt mer föroreningar och allergiframkallande ämnen som är svåra att avlägsna. Heltäckningsmattor kan även vara en grogrund för kvalster och andra mikroorganismer. Verksamhetsutövaren ska följa leverantörens anvisningar vid rengöring av textila mattor och heltäckningsmattor. Textila mattor och textila golv kan enbart accepteras i miljöer med måttlig nedsmutsning och där verksamhetsutövaren är beredd på att utföra frekvent och grundlig rengöring. Även andra textilier som stoppade möbler, bullerabsorbenter med textila ytor och anslagstavlor med textila ytor bör undvikas i skolor. Rutiner för regelbunden rengöring av textilier bör finnas i skolans egenkontrollprogram. I Folkhälsomyndighetens allmänna råd om FoHMFS 2014:19 om städning finns rekommendationer gällande frekvenser för städning av lokaler och inredning. Lokaler som används stadigvarande, som till exempel klassrum, grupprum och korridorer bör städas dagligen.

Åtkomlighet

Golvytor bör vara åtkomliga för städmaskiner eller långskaftade handredskap med syntetiska moppar. Mycket möbler och saker i rummet försvårar städningen. Smuts och damm ska kunna avlägsnas på ett enkelt sätt. Därför är det viktigt att rensa ut saker och möbler som inte är nödvändiga i lokalerna. För att underlätta städning i klassrum kan till exempel stolarna hängas upp på bänkarna efter skoldagens slut.

Förvaring av städutrustning

Städutrustning som förvaras i skolan bör förvaras i en speciell städskrubb. En städskrubb är ett utrymme med generellt sämre luftkvalitet, mer smuts och mer bakterier än lokalen utanför. En städskrubb bör därför vara frånluftsventilerad så att inte dålig luft/lukt kan sprida sig till lokalen utanför. I städskrubbar bör även finnas rinnande varmt och kallt vatten och en utslagsvask. Om städskrubben används för torkning av moppar bör det finnas en upphängningsanordning för torkning av golvmoppar där. Om nytvättade och därmed fuktiga moppar lagras svalt och används inom ett par dagar behöver de inte torkas. Det bör finnas rutiner för städning av städskrubbar i skolans egenkontrollprogram. Används städmaskiner kan det behövas ett speciellt frånluftsventilerat utrymme där städmaskinen / batteriet kan laddas. Vid uppladdning av batterier genereras vätgas som behöver ventileras bort. Används underhållsfria batterier behövs ingen speciell ventilation vid laddning.

Städfrekvens – städbehov

Daglig städning

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:19 om städning bör städning av klassrum och övriga lokaler i skolan ske dagligen. Dessa övriga lokaler kan vara uppehållsrum, grupprum, korridorer, fritidslokaler, gymnastiklokaler, omklädningsrum, duschrum. Forskning har visat att frekvensen av städning är av större vikt än hur noggrant städningen utförs. Naturligtvis uppnås bäst städeffekt om frekvens och noggrannhet är hög. I omklädningsrum och duschrum bör golven rengöras dagligen. Toaletter och hygienutrymmen bör städas minst en gång per dag, mer ofta om belastningen är hög. Finns stoppade möbler, textila mattor med mera bör dessa dammsugas dagligen för att motverka att damm och allergen från pälsdjur samt pollen ackumuleras.

Rengöring av gymnastikredskap

Det är lämpligt att anpassa rengöringen av gymnastikredskap till hur mycket de används. Finns det synlig smuts på redskapen rengörs de för sällan. Det är viktigt att det inte glöms bort utan att det finns rutiner i skolans egenkontroll för rengöring av gymnastikredskap. Att rengöra gymnastikmattor och redskap varje månad kan vara lämpligt om de används ofta.

Storstädning

Enligt Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning bör storstädning ske återkommande. Det kan vara lämpligt att utföra storstädning två till tre gånger per år beroende på vilken belastning skolan utsätts för. Det är lämpligt att storstädning utförs under loven då skolan är stängd. Vissa moment av städningen kan även utföras löpande under året. Vid en storstädning görs en grundlig städning och rengöring av golven. Golv av linoleum, plast och sten kan behöva ytbehandlas med till exempel vax eller polish. Generellt bör golvtillverkarens rekommendationer för vård av golv följas. Textila mattor djuprengörs på platsen eller skickas på tvätt. Gardiner tvättas eller byts ut till nya rena. Möbler med stoppad klädsel rengörs, avtagbar klädsel tvättas. Dammtorkning av ytor på hög höjd utförs, till exempel på översidor av skåp och hyllor, belysningsarmaturer, ventilationsrör, till- och frånluftsdon för ventilation med mera. Bokhyllor och andra hyllor rengörs grundligt. I städschemat bör det finnas rutiner för hur och när storstädning inklusive städning på hög höjd ska utföras i skolans lokaler, som klassrum, uppehållsrum, korridorer, fritidslokaler, omklädningsrum, duschrum, gymnastiksalar, toaletter.

Städmetoder

Torrmoppning

Det är viktigt att dammet inte virvlas upp när man använder torra metoder för städning. Syntetiska moppar (mirakelmoppar) har god förmåga att binda damm och är därför lämpliga för den dagliga städningen av golv. Syntetiska trasor är bra för dammtorkning av andra ytor. För att fungera som avsett måste mopparna bytas ofta och tvättas efter användning.

Fuktmoppning

Fuktmoppning bör ske med lätt fuktad syntetmopp (mirakelmopp) men behöver inte utföras dagligen. I skollokaler är det lämpligt att fuktmoppa golven minst en gång per vecka, vid hård nedsmutsning mer ofta.

Våttorkning

Våttorkning rekommenderas inte som daglig städning av golv. Speciellt linoleumgolv är känsliga för våta städmetoder. De avger illaluktande emissioner som kan vara irriterande på slemhinnor och ögon. Dessutom påverkar vatten linoleumgolvens livslängd negativt. Vatten kan också stanna kvar under lister och trösklar och ge upphov till fukt- och mögelskador.

Rengöring av tagytor

Ytor som man tar på ofta – tagytor, som lysknappar, vattenkranar, dörrhandtag behöver rengöras dagligen för att ta bort synlig smuts. Speciellt viktigt är det i influensatider och vid utbrott av sjukdom på skolan.

Dammsugning av textila material

Dammsugare måste ha ett effektivt filter för att hindra att partiklar tillförs lokalen med utblåsningsluften från dammsugaren. Vanliga filter är till exempel hepa eller ulpa som finns i de flesta nyare dammsugare idag. Vid rengöring av stoppade möbler, textila mattor och textila golv - om sådana finns, bör dammsugare användas. Vid dammsugning av textila mattor och textila golv/heltäckningsmattor är det lämpligt att ett borstvalsmunstycke används för att dammsugningen ska vara effektiv.

Rengöringsmedel

I miljöbalkens allmänna hänsynsregler finns produktvalsprincipen. Den innebär att alla ska undvika att använda kemiska produkter som kan vara skadliga för människor eller miljön, om produkterna kan ersättas med andra mindre farliga produkter. De rengöringsmedel som används vid städning och rengöring i skolan ska vara effektiva och så lite skadliga för människors hälsa och miljön som möjligt.
Vid den regelbundna städningen i skolan behöver man använda endast ett fåtal rengöringsmedel beroende på vad som ska rengöras. Generellt bör produkter med tillsatser av parfym inte användas i skolans lokaler då de kan vara irriterande på slemhinnor i luftvägar och ögon och förvärra symtomen för dem som har astma och allergi eller i övrigt är känsliga för dofter.

Det är viktigt att rätt rengöringsmedel används till rätt ytskikt för att rengöringen ska vara effektiv och inte påverka materialet negativt. I skolans egenkontrollprogram och i städschemat bör det framgå vilka rengöringsmedel som ska användas till vad. Det är viktigt att de som utför städningen har kunskap om vilket rengöringsmedel som ska användas var.
Produkter som klassas som hälsofarliga ska vara uppmärkta av leverantören och det ska finnas ett säkerhetsdatablad enligt krav från Kemikalieinspektionen. Rengöringsmedel som klassas som hälsofarliga bör förvaras så att elever eller personal inte kan komma åt dem.

Upphandling av städning

Vid upphandling av städning till en skola är det viktigt att städningen som upphandlas är tillräckligt omfattande. Städresultatet beror på den tid för städning som upphandlats, vilka städmetoder som används samt kvaliteten på den utförda städningen. Det är därför viktigt att Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:19 om städning används som grund vid upphandlingen för att tillräcklig omfattande städning upphandlas.

För att kunna göra en bra upphandling måste det finnas tillräcklig beställarkompetens inom städning. Det är lämpligt att den/de personerna har en generell städkompetens och att det finns en utvecklad städpolicy. Det är vanligt att använda kvalitetsnivåer för städningen enligt standard SS 62 78 01:2006 - Nordiska Städstandarden, INSTA 800.

Standarden definierar ett antal olika begrepp och normer för kvalitetsuppföljning inom städning. Målet med standarden är att ge både kund och leverantör en gemensam referensram som kan användas för att skriva specifikationer och anbudsförfrågningar, avtala om städtjänsters omfattning samt avgöra om en levererad städtjänst uppfyller uppsatta krav.
Standarden definierar fyra typer av städning, vilka går under benämningen objektgrupper. Dessa fyra är; golv, väggar, tak och inventarier. För varje typ av objektgrupp i en lokal, eller del av en lokal, kan en viss kvalitetsnivå anges. En kvalitetsnivå beskriver gränser för mängden orenheter som är tillåtna på en viss yta efter slutförd städning, uppdelade i lätt- respektive svårtillgängliga ytor.
Systemet kan användas på flera olika sätt:

  • För kontroll av uppnådd städkvalitet.
  • För utvärdering av nedsmutsning och/eller återsmutsning.
  • Som krav i samband med att utföra, beställa och/eller erbjuda en städtjänst.
  • För att bedöma vilken städaktivitet som är lämplig för att uppnå en given kvalitetsnivå.
  • För att konstatera uppnådd kvalitetsnivå i förhållande till städinsatsen.

Den kvalitetsnivå i standarden som upphandlas bör följa de rekommendationer som Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:19 ger om städning. Städuppdraget kan även beskrivas med traditionell beskrivning med städinstruktioner, även här ska städrådets rekommendationer följas. Beställaren bör ha rätt kompetens för att kunna upprätta ett förfrågningsunderlag, rätt kompetens för att utvärdera städanbud och rätt kompetens för kontroll och uppföljning av städentreprenaden.

Bedömning av städning

Det finns ett antal mätmetoder för att mäta mängden damm på ytor och i luft. Man kan även mäta andelen allergiframkallande ämnen som finns i damm. Dessa mätmetoder är inte lämpliga för rutinkontroller - som vid tillsyn av skolor, utan används framför allt i olika forskningsprojekt.

I tillsynen bör man utgå från Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning. Frekvensen för städning bör anpassas till den belastning som lokalerna utsätts för av elever, personal och verksamhet.

Tillsynen av städningen bygger huvudsakligen på systemtillsyn, det vill säga kontroll av vilka rutiner för städning som finns i verksamhetsutövarens egenkontroll. Hur och hur ofta man städar lokalerna i skolan. Enligt Folkhälsomyndighetens Allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet (FoHMFS 2014:19) bör lokaler i skolor, förskolor, fritidslokaler, gymnastiksalar med mera städas dagligen. För att avgöra om städningen är tillfredsställande bör även lokalerna inspekteras. Inspektionen kan endast ge en allmän bild av hur städningen fungerar och om rutinerna följs: Är städrutinerna tillräckligt omfattande och bra och är städfrekvensen tillräckligt hög? Inför inspektionen är det därför bra att begära in städschemat för att få en bild av vilken städning som utförs i skolan.

Man kan tala med personal och elever om hur de upplever städning och förekomst av damm. Om det finns ett allergiombud på skolan är det bra att höra vad hon/han anser om städningen. Vid arbetsmiljöronder kan klagomål ha uppmärksammats som är viktiga att känna till vid inspektionen. Man kan även tala med elever som har astma och allergi om vad de anser om städningen, om de upplever att de får medicinera mer i skolan än när de är hemma. Att kontakta elevrådet kan också ge information om klagomål gällande inomhusmiljön.

Inspektion av skollokaler gällande städning

Vid inspektion av lokalerna kan man till exempel titta efter:

  • Om det finns dörrmattor vid entréer. Smuts ska hindras att komma in i byggnaden. En bra utformning är att dela in entrén i tre zoner: en zon för avskrapning av smuts från skorna, en zon för avtorkning och en matta för uppsugning av vatten.
  • Dammskikt och fläckar på golv, damm under möbler eller bakom dörrar. Dammet samlas oftast där luften står stilla. Finns det dammskikt på hyllor och andra horisontella ytor? Om det finns damm och fläckar vittnar det om bristfällig städning. Att stryka med handen över horisontella ytor och hyllor ger en bild av hur väl dessa ytor rengörs. Golv och hyllor och andra horisontella ytor bör moppas och torkas av dagligen. Om det görs hinner inte dammet samlas nämnvärt.
  • Lokaler med mycket möbler och saker. Dessa lokaler är svårstädade och tar därmed längre tid att städa. Här samlas mer damm än i lokaler med mindre möbler. Kan man ta bort möbler ur lokalen?
  • Om det finns mycket stoppade möbler i lokalerna? Finns rutiner för rengöring av dessa? Daglig dammsugning av dessa bör ske. Kan stoppade möbler tas bort eller bytas ut mot möbler utan textil stoppning?
  • Textil inredning som textila bullerabsorbenter på väggar eller hängande från tak, textila anslagstavlor, textila mattor, heltäckningsmattor. Textil inredning bör generellt undvikas i skolor. Textila bullerabsorbenter bör bytas ut mot absorbenter utan textil yta. Platt monterade textila absorbenter i tak kan dock användas. Finns rengöringsrutiner för textil inredning i skolans egenkontrollprogram?
  • Väggar med grov struktur, tegelväggar, horisontellt liggande panel. Finns det damm samlat här? Städrutiner för väggar med grov struktur bör finnas i städschemat.
  • Linoleumgolv som mjölar, ett vitt pulver på golvet som fastnar under skosulorna eller på handflatan om man stryker över golvet, vittnar om felaktigt underhåll och användande av polish på golvet. Vilka städrutiner finns för linoleumgolv? Generellt gäller att golvvård bör utföras enligt golvleverantörens anvisningar.
  • Om golven är hela och därmed lättstädade eller finns det trasiga delar eller sprickor i golvmattan? Trasiga golvmattor bör åtgärdas. Slitna parkettgolv bör slipas och lackeras. Finns rutiner för underhåll av golv, väggar med mera?
  • Luktar det illa i toaletter/hygienlokaler? Urinlukt? Finns ingrodd smuts? Det vittnar om dålig daglig städning. Är det lättstädat, är golvmattan uppvikt mot väggen för att underlätta städning? Om det är klinkergolv, hur städas detta? Enbart våttorkning är inte tillräcklig rengöring i toalettrum. Rengöringsmedel bör användas. Används separata moppar för varje toalettrum? Står det i städrutinerna?
  • Hålls kakel och klinker i duschrum rena? Finns Ingrodd smuts, svartmögel? Hur ser avloppsbrunnar ut? Ingrodd smuts? Används rengöringsmedel på golven i duschrum och omklädningsrum? Finns specifika rutiner för städ av duschrum och omklädningsrum?
  • Gymnastikredskap och gymnastikmattor. Finns ingrodd smuts? Städas utrymmet där redskap och mattor förvaras? Finns rutiner i egenkontrollprogrammet för rengöring av redskap och städning av förvaringsrum för redskap?
  • Hur städskrubbar ser ut? Är det rent? Luktar det rent? Torkas moppar och trasor här? Finns det i så fall lämpliga torkmöjligheter för moppar? Finns utslagsvask? Är städskrubbarna frånluftsventilerade?
  • Tagytor som lysknappar, vattenkranar, dörrhandtag. Finns ingrodd smuts? Finns rutiner för rengöring av tagytor?

Skolans egenkontrollprogram för städning

I en skolas egenkontrollprogram gällande städning bör det finnas skriftliga rutiner för att fortlöpande kontrollera att lokalerna hålls välstädade och i gott skick för att undvika att olägenhet för människors hälsa uppstår. I skolans egenkontrollprogram är det lämpligt om det finns uppgifter om:

  • Fördelningen av det organisatoriska ansvaret för städningen på skolan.
  • Vilken omfattning städningen ska ha (daglig städning, höghöjdstädning, storstädning m.m.).
  • Hur ofta städning ska ske.
  • Vad som ska städas.
  • Rengöringsrutiner gällande gymnastikredskap.
  • Rengöringsrutiner gällande tagytor, t ex. lysknappar, dörrhandtag.
  • Rutiner för utökad städning vid utbrott av smitta.
  • Vem som utför städningen, vem städar var och när? Om personal på skolan ansvarar för viss städning ska det stå i egenkontrollprogrammet.
  • Vilka städmetoder och städkemikalier som ska användas och var, på vilka ytor, de ska användas.
  • Hur uppföljning av städresultat ska ske, både från städbolag och från skolans sida.
  • Hur klagomål på städningen hanteras.
  • Skriftliga rutiner för hur verksamhetsutövaren undersöker och bedömer risker med städmetoder och städkemikalier.
  • Skriftliga rutiner för upphandling av städning.
  • Rutiner för hur städavtalet kan sägas upp om städningen utförs bristfälligt.
  • Med mera...