Uppföljning av miljöhälsa

Folkhälsomyndigheten följer upp miljöhälsan i Sverige och rapporterar hur exponering och besvär av miljöfaktorer som inomhusmiljö, luftföroreningar, buller och solljus utvecklas.

Folkhälsomyndighetens uppföljning av miljöhälsa sker främst genom miljöhälsoenkäter. Nationella miljöhälsoenkäter som undersöker hur olika miljöfaktorer påverkar hälsan genom att fråga om miljörelaterade exponeringar, självrapporterade besvär och sjukdomar har genomförts vart fjärde år, varannan gång för vuxna och varannan gång för barn, sedan 1999. Resultaten har publicerats i miljöhälsorapporter som även innehållit aktuellt kunskapsläge inom området. Resultaten från miljöhälsoenkäterna finns även i databasen Folkhälsodata och i visualiseringsverktyget Folkhälsostudio.

Data från miljöhälsoenkäterna har använts som indikatorer för att följa upp de nationella miljömålen och som del i Sveriges internationella rapportering av miljöhälsa till WHO och Europeiska miljöbyrån (EEA) samt inom Agenda 2030. Resultaten har även använts av kommuner vid prioritering av arbetet med miljö- och hälsoskydd och samhällsplanering samt av län för att beskriva den regionala situationen i jämförelse med den nationella.

Miljöhälsoenkät 2019

Miljöhälsoenkät 2019 skickas under våren 2019 till 110 000 slumpmässigt utvalda vårdnadshavare som har barn i åldrarna 6-10 månader, 4 år och 12 år. Det är tredje gången som enkätundersökningen handlar om barn.

Folkhälsomyndigheten står bakom den nationella miljöhälsoenkäten. Statistiska centralbyrån (SCB) hanterar utskick, insamling och sammanställning av svar. Regionala och kommunala aktörer samt Naturvårdsverket har medfinansierat undersökningen i 19 län för att få tillgång till bättre regionala underlag.

Miljöhälsorapport 2017

Den senaste miljöhälsorapporten, Miljöhälsorapport 2017, är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18-84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär. Rapporten beskriver nuläget och belyser skillnader mellan grupper och förändringar jämfört med tidigare rapporter. Eftersom miljöförhållanden förändras och nya hälsorisker uppstår, har nya kapitel tillkommit som berör städer, grönstruktur, klimatförändring och hälsa.

Miljöhälsorapport 2017, liksom underlaget till rapporten (miljöhälsoenkät 2015), har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Det är den tredje miljöhälsorapporten om vuxna vilket gör den unik som källa till kunskap om den miljörelaterade hälsan hos befolkningen i Sverige, och hur den utvecklats över tid.

Miljöhälsorapporten vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommuner, länsstyrelser och landsting, men även till myndigheter och andra verksamma inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Rapporten kan användas som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men också vid beslut om åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå en jämlik hälsa, samt i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen, det övergripande folkhälsomålet och de globala hållbarhetsmålen.

Miljöhälsorapport 2017