Miljöns effekter på människors hälsa är i många fall förskjutna i tid, relativt diffusa och/eller beroende av ett flertal faktorer. Detta gör det svårt att använda hälsoregisterdata för att följa miljöhälsa och istället används oftast indirekta mått. Det kan t.ex. vara tillståndet för en miljöfaktor som vi vet har negativa hälsoeffekter eller biologiska mätdata för att undersöka halter av vissa ämnen i kroppen.

Nationella miljöhälsoenkäter som kopplar hälsoutfall till en miljöfaktor genom att fråga om självrapporterade besvär och exponeringar har genomförts i samarbete med Institutet för Miljömedicin vid Karolinska Institutet och Arbets- och miljömedicin vid Stockholms läns landsting vart fjärde år sedan 1999. Enkäterna har omväxlande varit inriktade på barn och vuxna och resultaten har publicerats i miljöhälsorapporter som även innehållit den senaste forskningen på området.

Data från miljöhälsoenkäterna används också som indikatorer för att följa upp de nationella miljömålen och målområde 5 inom folkhälsopolitiken, som del i Sveriges internationella rapportering av miljöhälsa till WHO och Europeiska miljöbyrån (EEA), av kommuner vid prioritering av arbetet med miljö- och hälsoskydd och samhällsplanering samt av län för att beskriva den regionala situationen i jämförelse med den nationella.

Miljöhälsorapport 2017

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18-84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär. Rapporten beskriver nuläget och belyser skillnader mellan grupper och förändringar jämfört med tidigare rapporter. Eftersom miljöförhållanden förändras och nya hälsorisker uppstår, har nya kapitel tillkommit som berör städer, grönstruktur, klimatförändring och hälsa.

Miljöhälsorapport 2017, liksom underlaget till rapporten (miljöhälsoenkät 2015), har tagits fram av Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten. Det är den tredje miljöhälsorapporten om vuxna vilket gör den unik som källa till kunskap om den miljörelaterade hälsan hos befolkningen i Sverige, och hur den utvecklats över tid.

Miljöhälsorapporten vänder sig i första hand till handläggare och beslutsfattare i kommuner, länsstyrelser och landsting, men även till myndigheter och andra verksamma inom miljö- och hälsoskyddsområdet. Rapporten kan användas som ett underlag i planeringen av den kommunala tillsynen enligt miljöbalken, men också vid beslut om åtgärder och prioriteringar för att förebygga ohälsa och uppnå en jämlik hälsa, samt i arbetet med de nationella miljökvalitetsmålen, det övergripande folkhälsomålet och de globala hållbarhetsmålen.

Miljöhälsorapport 2017

Tidigare miljöhälsorapporter

Miljöhälsorapport 2013

Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013

Miljöhälsorapport 2009

Environmental Health Report 2009 - Extended summary

Miljöhälsorapport 2005

Miljöns inverkan på barns hälsa - Miljöhälsorapport 2005 i sammandrag

Environmental Health Report 2005 - Extended summary

Miljöhälsorapport 2001

Environmental Health Report 2001