WHO:s arbete med miljö och hälsa

Den sjätte ministerkonferensen inom ramen för FN:s europeiska process för miljö och hälsa hölls i Ostrava, Tjeckien 2017. Folkhälsomyndigheten är tillsammans med Naturvårdsverket fokalpunkter för Sverige och representerar hälso- miljösektorn. En arbetsgrupp bestående av fokalpunkter från 53 länder ansvarar för att genomföra och utvärdera arbetet inom processen.

Processens sekretariat finns vid WHOs European Centre on Environment and Health i Bonn, och samarbetar nära med FN:s ekonomiska kommission för Europa, UNECE, och FN:s miljöprogram, UNEP. Det förutsätts att de internationella grupperingarna kompletteras av nationella strukturer för att säkerställa att de åtaganden som processen och Ostravadeklarationen medför genomförs i varje medlemsland.

WHO: European Environment and Health Process (EHP)

Åtaganden inom Miljöhälsoprocessen

Som en del av processen har ett antal ministerkonferenser organiserats (1989,1994, 1999, 2004, 2010 och 2017) där hälso- och miljöministrar har bjudits in. Konferenserna har bland annat utmynnat i ministerdeklarationer. I Parmadeklarationen 2010 låg fokus på genomförandet av planen för barns miljö och hälsa "Children's Environment and Health Action Plan for Europe" (CEHAPE) som man antog i Budapest 2004.

Ostravadeklarationen som antogs den 15 juni 2017 har förhandlats fram med hjälp av inspel från medlemmar och andra berörda. Ministerdeklarationen har två bilagor; ett för att vägleda länderna i framtagande och genomförande av åtgärder och ett som beskriver hur miljö- och hälsoprocessen ska styras institutionellt.

Sju prioriteringsområden identifieras:

  1. Luftkvalitet
  2. Vatten, sanitet och hygien
  3. Kemikalier
  4. Avfallshantering och förorenade områden
  5. Klimatförändringar och klimatanpassning
  6. Hållbara städer och mobilitet
  7. Miljömässigt hållbar sjukvård

Förutom att fortsätta arbetet med tidigare åtaganden så åtog sig länderna att till 2018 ta fram en nationell portfölj för de åtgärder som landet avser att genomföra inom ramen för miljöhälsoprocessen. För Sveriges del har behov och förslag till åtgärder identifierats och sammanställts i en rapport som lämnats till regeringen, se länk nedan. I det vidare arbetet har Folkhälsomyndigheten tillsammans med Naturvårdsverket även anordnat årliga workshops med experter inom de prioriterade områdena, för att diskutera utvecklingen, identifiera behov och föreslå åtgärder.

Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling

Health in Climate Change (HIC)

Arbetsgruppen Health in Climate Change (HIC) är en del av WHO:s miljöhälsoprocess. Gruppen bildades 2012 och syftar till att underlätta dialogen och kommunikationen mellan medlemsstaterna och andra intressenter om frågor som rör klimatförändring och hälsa samt att bidra till effektiva åtgärder i ländernas nationella portföljer. Folkhälsomyndigheten representerar Sverige i arbetsgruppen som träffas årligen.

WHO: Working Group on Health in Climate Change (HIC) of the Environment and Health Process (EHP)

Indikatorer för miljö och hälsa

För att kunna följa utvecklingen för ländernas åtaganden inom miljöhälsoprocessen använder sig WHO av indikatorer som tagits from inom Agenda 2030. Dessa handlar både om effekterna av styrmedel på miljö och hälsa, samt om mätbara miljöfaktorer som luftföroreningar och förekomst av giftiga ämnen i miljön och i människa. Därmed innefattar WHO:s definition av hälsa både de miljömål och de folkhälsomål vi idag har i Sverige.