Många skolbarn upplever nedstämdhet, ångest, huvudvärk, sömnproblem och andra liknande inåtvända psykiska problem. Att ha sådana problem vid tidig ålder kan ge konsekvenser på kort och lång sikt. Det är därför angeläget att förstå vad som kan förebygga eller minska den här typen av problem.

Vi har kartlagt vad forskningen säger om skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland barn. Nedan presenteras några av resultaten från kartläggningen. Ytterligare information finns i rapporten Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn - en kartläggning av systematiska litteraturöversikter.

Vad menar vi med inåtvända psykiska problem

Problem som nedstämdhet, oro, ångest och sömnproblem kallas inåtvända psykiska problem. I kartläggningen inkluderade vi såväl lindriga som svårare inåtvända psykiska problem, och även sjukdomar som exempelvis depression och ångestsyndrom.

Att lära barn om psykisk hälsa kan minska psykiska problem

När skolan lär barn om psykisk hälsa och hur den kan hanteras, både sin egen och andras, minskar förekomsten av inåtvända psykiska problem bland barnen. De positiva effekterna kan ses på skolbarn i alla åldrar, såväl på lågstadiet och mellanstadiet som på högstadiet och gymnasiet. De kunskapshöjande insatserna är effektiva när de riktas till alla barn i en klass eller en skola. Detsamma gäller när insatserna riktas specifikt till barn som har särskild risk att utveckla psykiska problem.

Dock verkar effekterna av insatserna minska eller försvinna över tid. Det är därför intressant att undersöka om fortlöpande kunskapshöjande insatser om psykisk hälsa kan leda till mer hållbara effekter över tid.

Socialt stöd från lärarna och mobbning i skolan har betydelse för psykisk hälsa

Desto bättre stöd barnen får från sina lärare, desto mer minskar de inåtvända psykiska problemen. Ett gott socialt stöd från lärarna är därmed ett skydd mot sådana psykiska problem. Däremot ökar mobbning i skolan risken för inåtvända psykiska problem. Det innebär att inåtvända psykiska problem är vanligare bland barn som mobbas i skolan än bland de som inte mobbas.

Skolan kan alltså bidra till minskade inåtvända psykiska problem bland barn genom att se till att alla barn får det stöd de behöver från sina lärare, och genom att förhindra mobbning i skolan.

Samhörighet med skolan och skolprestationer kan också ha betydelse

Barn som upplever de har en bra samhörighet med skolan verkar ha färre inåtvända psykiska problem än barn som upplever sämre samhörighet med skolan. Hur barn presterar i skolan kan också ha betydelse. Inåtvända psykiska problem tycks vara vanligare hos barn med låga skolprestationer än hos andra barn.

Det tyder på att upplevd samhörighet med skolan kan vara ett skydd mot inåtvända psykiska problem, medan låga skolprestationer kan öka risken för sådana problem. Det är därför viktigt att skolan arbetar för att alla barn ska känna samhörighet med sin skola och att andelen barn med låga skolprestationer minimeras.

Kommande kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten

Tillsammans med Karolinska Institutet sammanställer vi kunskap om vilken betydelse fysisk aktivitet i skolan har för barns psykiska hälsa. Resultatet presenteras under våren 2020.

Vi ska även utvärdera implementering och effekter av en modell där socialtjänst, hälso- och sjukvård och elevhälsan samverkar i skolan kring tidiga insatser för barns psykiska hälsa. Arbetet görs tillsammans med Karolinska Institutet och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Dessa resultat presenteras i början av 2021.

Läs mer

Skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn
Insatser i skolan kan minska psykiska problem

Skolbaserad prevention kan minska suicidförsök och suicidtankar
Skola statistik
Förskolans påverkan på barns hälsa