Låga skolprestationer tycks öka risken för psykisk ohälsa bland unga, och skolprestationerna har försämrats under perioden 1995–2012. Skolstressen är dessutom utbredd bland eleverna. Detta kan ses som indikatorer på att skolan som helhet fungerar sämre. Sammanfattningsvis har brister i skolans funktion troligen bidragit till ökningen av psykosomatiska symtom bland barn och unga. Folkhälsomyndighetens slutsats är att den svenska skolan behöver stärkas. Såväl Kommissionen för jämlik hälsa som Skolkommissionen har lyft fram förslag som syftar till att skapa en god lärandemiljö i skolan, höjda kunskapsresultat och ett likvärdigt utbildningssystem. Genom att stärka barns och ungas skolresultat ges de bättre framtida möjligheter på arbetsmarknaden och förutsättningar för en god hälsa.

Försämrade skolprestationer

Vår sammanställning av den vetenskapliga litteraturen indikerar att låga skoprestationer ökar risken för psykisk ohälsa bland unga. Enligt Pisa-undersökningen har läsförmåga, matematisk förmåga och kunskaper i naturvetenskap försämrats bland svenska elever i årskurs 9 under perioden 2000–2012. Undersökningen TIMMS visar liknande resultat för elever i årskurs 8 under perioden 1995–2011.

Sedan 2015 har dock resultaten i båda undersökningar förbättrats något.
Även andelen 20-åringar som fullföljt två eller tre års gymnasium har minskat under perioden 1990–2016.

Skillnaderna mellan skolorna i Sverige har ökar, vilket riskerar att ge en mindre likvärdig skola. Det fria skolvalet har sannolikt lett till en ökad skolsegregation.

Resultaten i Pisa och TIMSS 1995–2015, svenska grundskoleelevers genomsnittliga poäng

Resultaten i Pisa och TIMSS 1995–2015, svenska grundskoleelevers genomsnittliga poäng. Källa: Skolverket och OECDResultaten i Pisa och TIMSS 1995–2015, svenska grundskoleelevers genomsnittliga poäng. Källa: Skolverket och OECD

Utbredd skolstress

Analyser från Skolbarns hälsovanor visar att det finns ett samband mellan att känna sig stressad av skolarbetet och psykosomatiska symtom. Andelen 13- och 15-åringar som uppger att de är ganska eller mycket stressade har varierat över tid. 2014 uppgick andelen ganska eller mycket stressade till 49 procent bland flickorna och 29 procent bland pojkarna.

Mer om orsakerna till ökningen av psykisk ohälsa bland unga

Vi har undersökt fler områden än de som nämns på den här webbsidan, både vad gäller skolan och andra faktorer. Mer information finns i rapporten Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga?. Läs även Kommissionen för jämlik hälsas och Skolkommissionens åtgärdsförslag för skolan.