Undersökningen är baserad på ett nationellt urval av 11-, 13-, och 15-åringar i Sverige som burit aktivitetsmätare under en vecka och dessutom fyllt i en enkät. Arbetet är en delundersökning i den nationella undersökning Skolbarns hälsovanor från skolåret 2017/2018.
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa hos skolbarn
LyssnaSkolbarn som är fysiskt aktiva är mer tillfreds med livet och har mindre psykiska besvär. Det visar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport om sambandet mellan skolbarns fysiska aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.
Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa
De flesta skolbarn i Sverige mår bra, men allt fler rapporterar psykiska besvär, en del uppger låg livstillfredsställelse och merparten rör sig för lite. Sådana problem är vanligare bland flickor än pojkar och vanligast bland de med sämre socioekonomiska förutsättningar. I en tidigare rapport visar vi att fysiskt aktiva skolbarn känner sig mindre stressade av skolarbetet och har bättre allmän hälsa (se Barn och ungas rörelsemönster). Nu har vi även undersökt sambandet mellan skolbarns fysiska aktivitet och deras psykiska hälsa.
Här presenteras de nya resultaten. Ytterligare information finns i rapporten nedan:
-
Skolbarn som är fysiskt aktiva rapporterar bättre psykisk hälsa
Publicerad:I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.
Om undersökningen
Fysiskt aktiva skolbarn är mer tillfreds med livet
Resultaten visar att fysisk aktivitet är tydligt kopplad till rapporterat livstillfredsställelse: ju mer fysiskt aktiva skolbarnen var på måttlig eller hög ansträngningsnivå, desto högre skattade de sin tillfredsställelse med livet.
Fysiskt aktiva skolbarn har mindre psykiska besvär
Resultaten visar att fysisk aktivitet också kan kopplas till förekomsten av psykiska besvär. Ju mer fysiskt aktiva skolbarnen var på måttlig eller hög ansträngningsnivå, desto färre antal psykiska besvär rapporterade de. Likaså, ju längre tid de var fysiskt aktiva på denna ansträngningsnivå, desto mer sällan rapporterade de att de känt sig nere, irriterade eller på dåligt humör, varit nervösa eller att de hade haft svårt att somna.
Viktigt att främja fysisk aktivitet
Det går inte att avgöra vad som är orsak och verkan bakom sambanden, men det finns flera tänkbara förklaringar till att fysisk aktivitet kan leda till psykiskt välbefinnande och mindre psykiska besvär. Fysisk aktivitet verkar till exempel kunna ge förhöjda nivåer av serotonin, kortisol och endorfin, vilket i sin tur skulle kunna förbättra det psykiska måendet. En annan hypotes är att fysisk aktivitet kan bidra till bättre sömn, vilket i förlängningen också kan ha gynnsam effekt på den psykiska hälsan. Resultaten tyder således på att fysisk aktivitet är betydelsefullt för skolbarns psykiska hälsa. Därmed är det viktigt att arbeta aktivt för att ge alla barn förutsättningar för att vara fysiskt aktiva och uppleva rörelseglädje, oberoende av kön och socioekonomisk bakgrund. Skolan är en viktig arena för ett sådant arbete.