Samhällets syn på sexualiteten påverkar till exempel om homo- eller bisexuella, transpersoner eller människor med funktionsnedsättning utsätts för fördomar och diskriminering – med ohälsa som följd. Ett rättighets- och normkritiskt perspektiv behövs som stöd för ett förhållningssätt i det dagliga arbetet. Perspektiven innefattar till exempel genus, sexualitet, ålder och mångkultur.

Mäns och kvinnors livsvillkor påverkas av samhällets formella och informella strukturer och jämställdhetsfrågor måste vara en integrerad del av folkhälsoarbetet för sexualitet och reproduktiv hälsa. Människor med funktionshinder är i högre grad än andra utsatta för normer som kan leda till en sämre sexuell och reproduktiv hälsa. Detsamma gäller även för en del människor med annan etnisk bakgrund.

Att förebygga hälsorisker förknippade med sexuellt beteende handlar förutom att stärka individens egen identitet och självkänsla också om saklig sexualkunskap och ökad förmåga att hantera relationer till andra människor. Det preventiva arbetet bör ta fasta på det friska och det positiva utan att för den skull negligera hälsoriskerna. Samhället måste värna områden som sex- och samlevnadsundervisning, familjeplanering och mödrahälsovård.

För att förebygga sexuellt överförda infektioner och sexuellt risktagande kan motiverande samtal (MI) vara effektivt. Det finns vetenskapligt stöd för de utbildningsinsatser, inom MI, som har genomförts i Sverige under de senaste åren. Dessa utbildningsinsatser har hittills fokuserat på rådgivande situationer inom områden som; tobak, alkohol och fysisk aktivitet, men börjar nu utvecklas till att även omfatta frågor som berör sexualitet och sexuellt risktagande.

Inom området sexuell och reproduktiv hälsa bedrivs arbete för att utveckla och sprida kunskap om evidensbaserade metoder och insatser för att arbeta för en trygg och säker sexualitet och god reproduktiv hälsa. I arbetet ingår också att analysera, vidareutveckla och sammanställa vetenskaplig litteratur kring indikatorer och bestämningsfaktorer för sexuell och reproduktiv hälsa. För närvarande följs utvecklingen av oskyddat sex, tillgång till tidig abortdiagnos, samt sexuellt våld och tvång.

Folkhälsomyndigheten är en av fem myndigheter med strategiskt ansvar för att säkerställa lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning och, könsidentitet och könsuttryck. Detta uppdrag kommer också att ingå i arbetet med att utveckla och följa upp bestämningsfaktorer och indikatorer för att kunna följa hälsoutvecklingen över tid.