Förekomst av sex mot ersättning och sexuellt riskbeteende

Det saknas svenska systematiska undersökningar kring erfarenhet av sex mot ersättning. Det konstaterades i den senaste nationella omfattningskartläggningen som genomfördes av Länsstyrelsen i Stockholm 2015. I de befolkningsstudier som gjorts under de senaste 20 åren ligger andelen vuxna män som uppger att de någon gång gett ersättning för sex är mellan 8 och 13 procent. Runt en procent av männen svarar att de gett ersättning för sex under det senaste året. Mindre än en procent av både män och kvinnor uppger att de fått ersättning för sex. Studier i subgrupper av befolkningen visar att sex mot ersättning är vanligare bland exempelvis hbt-personer och unga. Få studier innehåller frågor om både förekomst av sex mot ersättning och sexuellt riskbeteende och jämförelser mellan studier som gjorts med olika metoder låter sig sällan göras.

En epidemiologisk undersökning vid Linköpings universitet visar att 8 av 10 män som gett ersättning för sex uppgav att senaste sexköpet skedde utomlands. 80 procent hade använt kondom vid senaste tillfället och ca 60 procent av männen och 70 procent av kvinnorna som fått ersättning för sex hade någon gång hivtestat sig (jämfört med ca 30 procent respektive 50 procent bland dem som inte fått ersättning för sex). Även fördjupade studier bland subgrupper av hbt-personer som fått ersättning för sex visar att dessa i högre grad testat sig för hiv och STI än övriga studiedeltagare. Omvänt är det många av dem som gett ersättning för sex som aldrig testat sig. Detta trots att oskyddat sex är vanligare bland dem som haft sex mot ersättning än övriga.

Lagstiftning på området

1999 kriminaliserade Sverige köp, och försök till köp, av sexuella tjänster och lagen om förbud mot köp av sexuella tjänster trädde ikraft (Brottsbalken 6 kap. 11 §). Lagen kom till som en följd av Kvinnofridsutredningen (1995/60). Utgångspunkten var att män vanligtvis köper och kvinnor vanligtvis säljer sex. Säljaren betraktades som den svagare parten. Från att prostitution som företeelse genom historien varit tätt förknippat med "prostituerade kvinnor" förflyttades politikens fokus till efterfrågan, det vill säga "sexköpande män". Lagstiftningen är dock könsneutral och utgångspunkten är att både kvinnor och män kan sälja och köpa sex.

En utvärdering har gjorts av lagen (SOU 2010:49) med syftet att undersöka hur kriminalisering fungerar i praktiken och vilken betydelse kriminaliseringen har haft på förekomsten av prostitution och människohandel för sexuella ändamål i Sverige. Utvärderingen visade att förbudet mot köp av sexuella tjänster har haft avsedd effekt och är ett viktigt instrument för att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel.

Nationellt arbete

Folkhälsomyndigheten samverkar med Länsstyrelsen Stockholm i ett nätverk för samordning av det nationella arbetet för att motverka prostitution och människohandel för sexuella och andra ändamål. Folkhälsomyndighetens fokus i samverkan gällande sex mot ersättning är förebyggande avseende sexuell hälsa och smittskydd för målgrupperna i enlighet med den nationella strategin.

Förbättringsområden i preventionsarbetet

  • Kunskapen om smittrisker och smittvägar behöver förbättras hos personer som har sex mot ersättning. Män som har många sexualpartners har oftare än andra män erfarenhet av att ge ersättning för sex. De har också oftare erfarenhet av STI vilket tyder på sexuellt riskbeteende.
  • Ökad smittrisk vid sex mot ersättning utomlands bör uppmärksammas av aktörer inom hälso- och sjukvården och ideella organisationer.
  • Preventörer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och ideella organisationer behöver kunna kommunicera kring sex mot ersättning i mötet med målgrupper såsom unga hbt-personer.
  • Personalgrupper som arbetar förebyggande med preventionsgrupper med hög förekomst av hiv, exempelvis män som har sex med män och personer med injektionsmissbruk, behöver metoder för att nå och arbeta med målgrupperna.
  • Befolkningsundersökningar och andra studier behöver omfatta frågor om förekomst av sex mot ersättning och sexuellt riskbeteende. Vid studiedesign och enkätkonstruktion bör jämförbarhet med andra undersökningar eftersträvas.