Hiv blev möjligt att diagnostisera på 1980-talet. I Sverige lever knappt 7000 personer med infektionen, varav cirka 160 är barn eller ungdomar under 18 år. De senaste 10 åren har ca 450 fall av hiv anmälts i Sverige varje år.

Folkhälsomyndigheten stödjer det förebyggande arbetet genom att regelbundet genomföra studier för att ta fram aktuell kunskap och genom att stödja utbildningsinsatser. I arbetet samverkar Folkhälsomyndigheten med civila samhällets organisationer som arbetar med och för personer som lever med hiv, i syfte att förbättra situationen för personer som lever med hiv och deras närstående.

Risk för diskriminering och stigma för personer som lever med hiv

Personer som lever med hiv i Sverige förväntas idag leva lika länge som personer som inte har hiv. Infektionen går inte att bota men det finns effektiv medicinsk behandling som för flertalet bidrar till omätbara virusnivåer vilket minimerar risken att överföra hiv till andra. Smittskyddsinstitutet publicerade hösten 2013 i samarbete med Referensgruppen för Antiviral terapi (RAV) ett kunskapsunderlag kring effektiv behandling och den minimala risken att överföra hiv, läs sammanfattning av dokumentet här. Kunskapen om vikten av tidig testning och därmed tillgång till effektiv behandling, är avgörande för att personer som lever med hiv ska kunna leva ett långt liv.

I mars 2018 publicerades en uppföljning av kunskapsunderlaget, och kring de förhållningsregler som läkare meddelar personer som lever med hiv, i form av två enkätundersökningar. Läs rapporten över dessa undersökning här.

Alla som diagnosticeras med en hivinfektion följs enligt en fastställd rutin som är enhetlig i hela Sverige. Behandlingen är kostnadsfri och följs i ett kvalitetsregister (Inf Care HIV). Psykosocialt stöd ska erbjudas den som bär på en hivinfektion. Det finns också möjlighet för den som lever med hiv och även för närstående att få stöd från olika ideella organisationer runt om i Sverige.

Utöver det nationella arbetet och samordningen ska Sverige upprätthålla det internationella samarbetet och följa upp deklarationer och andra överenskommelser som rör hiv och aids. Hösten 2016 var Sverige ett av de första länderna i världen som uppnådde målet 90-90-90 som satts av UNAIDS fram till år 2020. Talen står för att 90 procent av de som bär på hiv ska känna till sin hivinfektion, att 90 procent av dem som känner till sin status får behandling och att 90 procent av dem som får behandling ska ha omätbara virusnivåer i blodet.

Studier visar att allmänhetens attityder till hiv och de som lever med infektionen har förbättrats. Även om kunskapen om hiv generellt har blivit bättre riskerar de som lever med hiv att få ett negativt bemötande som många gånger bottnar i okunskap, rädsla och fördomar. Det är därför viktigt att kunskapen om hur det är att leva med hiv ökar. Läs mer om hur det är att leva med hiv idag på Hividag.se eller på webbplatsen som vänder sig till personal inom hälso- och sjukvården.

Diskriminering av personer med hivinfektion faller under diskrimineringslagstiftningen och kan anmälas till Diskrimineringsombudsmannen.

Publikationer

Att leva med hiv i Sverige. En rapport som baserar sig på den första stora studien om att leva med hiv i Sverige (publicerad 2015).

Hiv i Sverige – kunskaper, attityder och beteenden. En rapport om återkommande studier om allmänhetens kunskap, attityder och beteenden vad gäller hiv.

Smittsamhet vid behandlad hivinfektion

Tillämpning av smittskyddslagens förhållningsregler vid hivinfektion