Följer utvecklingen i preventionsgruppen

Folkhälsomyndighetens epidemiologiska övervakning visar att antalet fall av klamydia, de senaste åren, legat på en hög men jämn nivå. Antalet fall av gonorré har ökat de senaste åren. Sammantaget är detta indikatorer på att många unga har ett högt sexuellt risktagande, det vill säga oskyddat sex med ny/tillfällig partner.

Statistik över klamydia

Statistik över gonorré

Folkhälsomyndigheten följer utvecklingen inom gruppen unga och unga vuxna 15-29 år genom studier kring kunskap, attityd och beteende (KAB) och uppföljning av hälsans bestämningsfaktorer inom SRHR-området. Dessutom görs fördjupningsstudier inom forskning och utveckling (FoU).

Den senaste studien "Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige" (UngKAB15) visar att förutsättningarna till god sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland unga är ojämlika och ojämställda. Tjejer och unga som inte vill kategorisera sig utifrån kön upplever kränkningar, diskriminering, sex mot ens vilja och sexuella övergrepp. Tjejer och killar tar också olika stort ansvar för preventivmedel, preventivmetoder och testning av sexuellt överförda infektioner. Därutöver nås de olika utsträckning av samhällets förebyggande insatser så som exempelvis ungdomsmottagningarnas arbete.
Ojämlika och ojämställda förhållanden bidrar till skillnader i tillgång och tillgänglighet till hälsofrämjande insatser, och det försvårar ett framgångsrikt arbete med att förebygga sexuellt överförda infektioner, oönskade graviditeter, sex mot någons vilja, sexuella övergrepp och sex mot ersättning. Det försvårar också främjandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter bland alla unga. Sammantaget visar studien på nationella, regionala och lokala utvecklingsbehov.

UngKAB 15 

Ungdomsbarometern är en internetbaserad enkätundersökning som på genomförs på regelbunden basis. Den senaste undersökningen genomfördes under hösten 2014 och frågorna om sexualitet besvarades av 3165 personer i åldrarna 15–24 år som uppgivit att de haft samlag.

Läs rapporten ungdomar och sexualitet 2014/15 i samarbete med ungdomsbarometern

Riskutsatta och risktagande unga

Generella insatser på samhällsnivå, som exempelvis ungdomsmottagningar och undervisning om jämställdhet, sexualitet och relationer i skolan, behöver kompletteras med insatser som når riskutsatta och risktagande unga. Grupper som särskilt behöver nås med riktade förebyggande och främjande insatser rörande sexuell hälsa är; hbtq-personer, unga män, unga inom social omsorgsvård, unga som missbrukar samt nyanlända migranter. Det förebyggande arbetet bör leda till ökad självkänsla, stärkt självinsikt och ökad förmåga att göra medvetna och ansvarstagande val som rör den egna hälsan och sexualiteten. Arbetet bör skapa förutsättningar och handlingsutrymme för ungas sexuella välbefinnande oavsett, ålder, kön, könstillhörighet, etnicitet, religionstillhörighet, sexuell identitet eller funktionsnedsättning.

Förbättringsområden och viktiga perspektiv

Alla aktörer som arbetar med hälsofrämjande insatser ska göra det utifrån ett kunskapsbaserat och normmedvetet arbetssätt. De metoder som används ska så långt det är möjligt vara kvalitetssäkrade. Det är också viktigt att öka kunskapen bland unga om hur det är att leva med hiv idag. Kunskapen om att det i dag går att leva ett långt och friskt liv samt lever i relationer och få barn behöver nå alla unga. Läs mer om att leva med hiv idag på hividag.se.

Skolan (inräknat elevhälsan), ungdomsmottagningarna, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten är centrala arenor som behöver vidareutveckla det främjande och förebyggande arbetet inom sexuell och reproduktiv hälsa och hivprevention. Arbetet skulle sannolikt vara mer framgångsrikt om det nådde fler killar och om de kände att insatserna var angelägna och motiverade utifrån deras behov. Läs mer om skolans sex- och samlevnadsundervisning på Skolverkets webbplats.

Verksamheterna inom kommuner, landsting och civilsamhälle behöver systematiskt analysera sina insatser, strategier och mål samt göra kontinuerliga uppföljningar som visar områdets utveckling över tid i relation till jämlikhet i hälsa. Utvecklingsarbetet bör utgå från normkritiska och intersektionella perspektiv.