Sammanställning av diagnostik i Sverige

Under 2015 skickades en webenkät till 26 av landets kliniska laboratorier med syftet att få en ökad kunskap om vilka diagnostiska metoder för upptäckt av Cryptosporidium som används i landet. Resultaten har analyserats för att se om olika analysstrategier eller metoder kan vara en bidragande orsak till att antalet anmälda fall/100 000 invånare mellan olika län skiljer sig så mycket åt.

Mikroskopi och PCR är båda vanligt förekommande metoder

Den vanligaste diagnostiska metoden i svenska laboratorier är fortfarande mikroskopi efter koncentration och färgning med modifierad Ziehl-Neelsen metod men flera laboratorier har nu också PCR uppsatt, oftast en multiplex-PCR där Cryptosporidium ingår bland andra agens som orsakar gastroenterit.

Screening oavsett begäran om cryptosporidiumdiagnostik

Landets laboratorier har också olika strategier för vilka prover som analyseras. En del laboratorier analyserar Cryptosporidium endast om det finns en specifik begäran från behandlade läkare medan andra har en bredare screening för parasiten. Resultaten visar att de laboratorier som screenar ett brett spektrum av fecesprover för Cryptosporidium med en känslig metod, oavsett begäran på remissen, rapporterar 3-5 gånger fler fall jämfört med övriga laboratorier. Screening på detta sätt utförs av ett fåtal av landets laboratorier och påverkar antal rapporterade fall/100 000 invånare.

Läs mer

Cryptosporidium infections in Sweden—understanding the regional differences in reported incidence

Sjukdomsstatistik