Gula febern – apor fungerar som sentinel

Gula febern är en vektorburen zoonos, som orsakas av ett virus ur flavivirusgruppen. Viruset överförs till människa via myggor (framför allt Aedes-släktet). Förutom människa fungerar vissa apor som reservoar. Apor fungerar även som s.k. sentinel (engelska för vaktpost), det vill säga om man finner döda apor i endemiskt område, kan man misstänka att de drabbats av gula febern och får då en varning innan infektionen drabbar människor.

Varierande symtombild och två till sex dygns inkubationstid

Inkubationstiden är två till sex dygn. Uppemot hälften av alla som smittas får inga eller endast milda symtom såsom övergående feber. Vid mer påtaglig sjukdom inträder en första fas med kraftig feber och kroppssmärtor som kan avklinga spontant efter cirka 3 dagar. Vid allvarlig sjukdom återkommer febern inom ett dygn, åtföljd av påverkan på inre organ som lever, magtarmkanal och njurar med gulsot, slemhinneblödningar och minskande urinmängder. Dödligheten vid svår sjukdom är hög, 20–50 procent.

Diagnostik med PCR och serologi

På Folkhälsomyndigheten utförs påvisning av nukleinsyra i serum eller plasma med PCR, för diagnos tidigt i sjukdomsförloppet (vid symtomdebut inom tre till fyra dygn). Om patienten söker senare med symtom och epidemiologi som talar för gula febern, kan serologisk analys av antikroppar ge en diagnos om det i två tidsmässigt separerade prov påvisas mer än en fyrfaldig titerstegring eller ett skifte från negativt till positivt fynd, en så kallad serokonvertering. Men även ett enstaka serum med höga titrar av IgG och IgM stöder en kliniskt ställd diagnos.

Tidigare vaccination eller infektion med flavivirus försvårar den serologiska diagnostiken

Antikroppar mot gula febernvirus kan korsreagera med andra flavivirus vilket vid serologisk undersökning kan ge ett falskt positivt svar. Det är därför viktigt att tidigare känd infektion/vaccination med exempelvis TBE-, dengue-, west nile- eller japansk B-encefalit-virus uppges i samband med provtagning, då antikroppar från dessa infektioner kan påverka diagnostiken för gula febern. Vid misstanke om korsreaktivitet utförs neutralisationstest, vilket ger en större säkerhet i diagnosen och ingår i WHOs laboratoriekriterier för konfirmerat fall vid förekomst av korsreaktivitet.

Hos immunsupprimerade individer finns ibland behov av att undersöka eventuell kvarstående immunitet mot gula febern inför en möjlig resa och även i sådana fall är ett neutralisationstest värdefullt.

Inget botemedel men effektivt vaccin

Det finns ett vaccin mot gula febern. Det består av ett levande, försvagat virus och kan ges från och med nio månaders ålder med ett livslångt skydd. Det ska inte ges till personer med nedsatt immunförsvar eller till personer med allvarliga allergier mot ägg, kyckling eller gelatin. För vissa grupper såsom gravida kvinnor och personer över 60 år rekommenderas inte vaccination om denna inte är absolut nödvändig.

Gula febern är en karantänssjukdom och vissa länder har krav på vaccination före inresa, särskilt om man kommer resande från "infekterade områden". Eftersom det inte finns något läkemedel mot orsakande virus får behandling rikta sig mot symtomen. Gula febern är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och omfattas även av WHO:s internationella hälsoreglemente (IHR).

Läs mer

ECDC: Yellow fever

WHO: Factsheets Yellow fever

WHO: Emergencies preparedness, response