Toxocara – en ”svensk” orsak till eosinofili som i regel är självläkande

18-09-12: Toxocarainfektion är en relativt okänd zoonos i Sverige. Infektion med Toxocara ger som regel lindriga symtom och är oftast självläkande, men är bra att känna till då det är en av få inhemska parasiter som kan ligga bakom eosinofili. Till Folkhälsomyndigheten inkom nyligen ett serumprov från en fyraårig pojke utan matlust och med allmän sjukdomskänsla samt eosinofili. Vid benmärgsundersökning sågs inga tecken till malignitet. I serumprovet påvisades hög nivå av antikroppar mot Toxocara. Han hade ingen reseanamnes.

Toxocara, en globalt förekommande inälvsparasit hos djur

Toxocara är en spolmask hos hund, räv och katt. Släktet Toxocara omfattar flera arter varav Toxocara canis och Toxocara cati, är de mest kända. Den vuxna spolmasken finns i djurets tarm där honan lägger ägg som sedan utsöndras i djurets avföring. Djur smittas transplacentärt, via modersmjölken, genom att äta infekterade gnagare eller från maskägg i omgivningen. Ägg som kommer ut i djurets avföring behöver några veckor för att mogna innan de blir infektiösa, och vanligt umgänge med hund och katt anses utgöra låg risk för smitta. Ägg som via feces sprids i omgivningen kan överleva i flera år, även vid kalla vintrar. Toxocara finns troligen över hela värden, högst förekomst ses i våta tropiska områden, men parasiten kan även påvisas i alla industrialiserade länder.

Toxocarainfektion – en lindrig zoonos som i regel är självläkande

Smitta till människa är vanligast hos barn, som sannolikt får äggen i munnen vid lek med jord och sand. När maskens ägg kommer ner i tarmen, kläcks en mikroskopisk larv som penetrerar tarmväggen och förs med cirkulationen till olika organ i bröst och buk. Toxocaralarven kan inte utvecklas vidare i människokroppen och ger en i regel självläkande lokal reaktion i det organ som drabbas. Tillståndet kallas visceral larva migrans. De flesta som smittas får ingen eller lindriga, övergående symtom och smitta sker inte vidare från människa till människa. Infektion med Toxocara kan undantagsvis orsaka allvarlig sjukdom och då ge symtom från det organ som drabbats samt eosinofili. Graden av symtom och dess allvarlighet beror på mängden larver och vilka organ som drabbas.

Varierande symtombild men association med luftvägarna är vanligast

Luftvägssymtom med torrhosta och väsningar samt lungröntgenfynd är den vanligaste manifestationen. Även magsmärtor, andra magsymtom och feber är en vanlig symtombild. Komplicerade fall med infektion i ögat (okulär larva migrans), i centrala nervsystemet och med affektion av hjärtmuskulatur förekommer men är mycket sällsynta. Personer med lindriga symtom behöver ingen behandling emedan allvarliga fall behandlas med antiparasitära läkemedel som albendazol, ofta i kombination med kortikosteroider. Vid ögoninfektioner kan kirurgi och laserbehandling vara aktuellt.

Kan vara en orsak till eosinofili trots avsaknad av reseanamnes

Toxocarainfektion utgör ett av få undantag där eosinofili hos svenska patienter är orsakad av parasitinfektion trots att patienten saknar reseanamnes. Normal nivå av eosinofiler utesluter dock inte en Toxocarainfektion. Aktuella data avseende förekomsten av Toxocarainfektion hos människor i Sverige saknas. I en studie från 1989 påvisades en seroprevalens på 7 % hos svenska friska unga vuxna (1) vilket är i nivå med flera andra europeiska undersökningar. I en dansk studie från 2001 var seroprevalensen 5,4 % hos män och 2,1 % hos kvinnor i alla åldrar. I studier från Stockholm respektive Oslo under 1980-talet kunde Toxocara-ägg påvisas i en tredjedel av undersökta sandlådor. Statens veterinärmedicinska anstalt uppskattar att 5-15 % av utekatter och 3 % av hundar i Sverige har Toxocara.

Diagnostik vid Folkhälsomyndigheten

Vid Folkhälsomyndigheten analyseras toxocara-antikroppar i serum med en ELISA-metod. Analysresultatet svaras ut som ett index vilket är OD-värde prov/OD-värde cut off, så en index på 1 eller högre är ett positivt resultat. Sensitiviteten uppskattas vara kring 90 %. Korsreaktioner mot andra parasiter förekommer, men är inte ett stort problem. Dock kvarstår antikropparna i flera år, vilket medför att fynd av antikroppar inte är liktydigt med aktuell infektion. Påvisande av antikroppar är i de flesta fall den enda diagnostiska möjligheten då mikroskopi och PCR kräver att man får med de mikroskopiska larverna i materialet som undersöks. Undersökning av human avföring har ingen funktion då Toxocara inte kan utveckla sig till vuxen mask i människor och inte utsöndrar ägg i human avföring.

Läs mer

Sjukdomsinformation om spolmaskinfektion

Toxocara spp, antikroppsbestämning i serum med ELISA

Referens

Ljungström I, van Knapen F. An Epidemiological and Serological Study of Toxocara Infection in Sweden. Scand J Infect Dis (1989) 21: 87-93.