Det är andra och tredje gången Italien drabbas av inhemsk chikungunya. Första inhemska utbrottet rapporterades 2007 då fler än 200 fall verifierades i nordöstra delarna av landet (provinsen Ravenna i regionen Emilia-Romagna). Utbrottet 2007 var det första utbrottet av inhemsk chikungunya i Europa. Samtliga inhemska utbrott i Europa har varit av övergående karaktär och bedöms ha uppkommit till följd av importerade indexfall. Specifik information om de nu aktuella utbrotten i Italien finns tillgänglig på ECDC och WHOs webbplatser.

Chikungunya vanligt i tropiska och subtropiska områden

Chikungunya, som orsakas av ett RNA virus tillhörande gruppen alphavirus, sprids med myggor. Sjukdomen, som beskrevs första gången 1952 vid ett utbrott i Tanzania, är vanligt förekommande i tropiska och subtropiska områden i Afrika, Sydostasien och på Indiska kontinenten. I slutet av 2013 kunde inhemsk chikungunya för första gången påvisas i Karibien. Därefter har en snabb spridning skett till flertalet länder i Central- och Sydamerika. Den nu stora ökningen av antalet fall beror framför allt på ett omfattande utbrott i Brasilien PAHO reports 37,000 new chikungunya cases in the Americas.

Långvarig ledvärk

De initiala symtomen vid chikungunya påminner om de som ses vid infektion med dengue- och zikavirus. Inom två veckor försvinner den akuta fasen och de flesta tillfrisknar helt. En del personer drabbas av långdragna invalidiserande ledvärksbesvär som kan kvarstå i flera månader varför diagnosen kan vara bra att beakta även vid reumatiska utredningar. Ofta krävs laboratoriediagnostik för att utreda vilket virus som orsakat symtomen (se Diagnostikaktuellt nr 17).

PCR- diagnostik och serologi

Genom PCR-diagnostik för påvisning av virus-RNA kan infektion i tidigt skede påvisas. Serologiska tester (ELISA och indirekt immunfluorescens-test) finns tillgängliga vid behov av diagnostik efter den akuta fasen. För ytterligare information om symtom och diagnostik se Smittsamma sjukdomar, och Analyskatalogen.