Varför ska vi kraftsamla kring arbetet med social hållbarhet?

Sverige står i likhet med flera länder i världen inför stora påfrestningar inom ekonomi, miljö och det sociala området. En åldrande befolkning, migration, urbanisering, utflyttning från glesbygden och skillnader i hälsa mellan olika grupper innebär stora utmaningar för samhället. Den sociala hållbarheten utgör tillsammans med den ekonomiska och miljömässiga dimensionen en helhet i arbetet med hållbar utveckling. Det är därför viktigt att arbeta mer aktivt med den sociala hållbarheten för att ta sig an dagens och morgondagens utmaningar – inte minst för att förverkliga FN:s hållbarhetsmål (Agenda 2030).

Vad innebär social hållbarhet för oss?

Social hållbarhet är av avgörande betydelse för det demokratiska samhället och är helt nödvändig ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Ett socialt hållbart samhälle tål påfrestningar, är anpassningsbart och förändringsbenäget (resilient). Ett jämställt och jämlikt samhälle där människor lever ett gott liv med god hälsa, utan orättfärdiga skillnader. Ett samhälle med hög tolerans där människors lika värde står i centrum, vilket kräver att människor känner tillit och förtroende till varandra och är delaktiga i samhällsutvecklingen.

För att social hållbarhet ska bli relevant bör det tydligare definieras och omsättas i praktiken utifrån de behov och förutsättningar som kan finnas på lokal, regional respektive nationell nivå samt utifrån det uppdrag som olika organisationer kan ha oavsett om de sker i offentlig, privat eller ideell regi. Kommuner, landsting/regioner och staten bär alla, genom sina offentliga åtaganden ett stort ansvar för samhällsutvecklingen. Näringslivet, civilsamhällets organisationer och akademin har också viktiga roller.

En förutsättning för social hållbarhet är att det råder en samsyn kring vad ett välfärdssamhälle ska erbjuda och att det som erbjuds:

  • tillgodoser alla människors grundläggande behov och att de mänskliga rättigheterna säkerställs i praktiken
  • bidrar till att alla människor är inkluderade – oavsett kön, utbildnings- och inkomstnivå, social status, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, bostadsort, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck, ålder och funktionsnedsättning
  • anpassas och utformas utifrån de grupper som har störst behov.

Detta vill vi åstadkomma

Mötesplats social hållbarhet (MSH) är ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte som bidrar till att utveckla samhället på ett socialt hållbart sätt genom minskade skillnader i hälsa och att människors grundläggande behov och rättigheter tillgodoses.

Detta sker genom att

  • öka kunskapen om social hållbarhet, vilka åtgärder som behöver vidtas, hur de kan omsättas i praktiken och hur åtgärderna och utvecklingen kan följas upp och utvärderas
  • öka kunskapen om olika sociala hållbarhetsfrågor (exempelvis folkhälsa, jämställdhet, mänskliga rättigheter, jämlikhet, social sammanhållning), hur de hänger ihop samt hur lärandet mellan de olika frågorna kan stärkas.
  • bidra till att samverkan för social hållbarhet stärks inom den offentliga sektorn och med civilsamhällets organisationer, näringslivet och akademin
  • identifiera kommande behov och utmaningar inom social hållbarhet och därigenom medverka till att åtgärder och strategier för att hantera dessa utvecklas.

För att utveckla samhället på ett socialt hållbart sätt behöver olika samhällsaktörer medverka och samverka. Aktiviteterna i MSH är därför öppna för förtroendevalda, tjänstepersoner och andra verksamma inom kommun, landsting, stat, näringsliv, civilsamhällets organisationer och akademin. Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarar gemensamt för mötesplatsen.