Förändringsprat

Förmågan att reflektera över det vi tänker, säger och gör innebär att vi har möjlighet att tala med oss själva. Forskning visar att vi påverkas av hur vi talar med oss själva och med andra om våra tankar och känslor inför en eventuell förändring. Ju mer vi talar om att vi vill, kan eller känner optimism inför en förändring eller ett åtagande, desto större är sannolikheten att vi skrider till handling. Den typen av prat kallas förändringsprat. Forskning visar även en korrelation mellan status quo-prat och ickeförändring vilket belyser vikten av att ha fokus på förändringsprat.

En stor utmaning för samtalsledare inom motiverande samtal är att lära sig att känna igen det som kallas förändringsprat, det vill säga alla de yttranden som rör sig mot målet och som är kopplade till det i nutid. Att locka fram och förstärka förändringsprat är centralt inom motiverande samtal. Samtalsledaren identifierar, förstärker och lockar strategiskt fram mer förändringsprat med riktade reflektioner, öppna frågor och genom att specifikt sammanfatta de yttranden som innehåller förändringsprat. Modellen nedan visar exempel på uttalanden som samtalsledaren lyssnar efter, så kallade verbala markörer. En av samtalsledarens uppgifter är att koppla förändringsprat till målet om inte personen själv gör det.

Exempel

Det här exemplet handlar om en person som vill dricka mindre:

Personen:

Jag bryr mig om min hälsa och behöver dessutom vara pigg på träningarna.

Samtalsledaren:

Du tycker att det är viktigt att vara seriös (ett inre värde) på träningen, och du har märkt att när du inte dricker alkohol (målet) presterar du bättre. Du har också märkt att du mår bättre (förändringsprat, skäl till förändring).

Exempel på öppna frågor som sannolikt leder till förändringsprat:

• Vad är det som gör att du tycker att det är viktigt att förändra detta?
• Om du bestämde dig, hur skulle du göra för att lyckas?
• Vilka erfarenheter kan du ha nytta av i detta läge?
• På vilket sätt skulle ditt liv förbättras om du genomförde detta?
• Vilka av dina egenskaper kan vara dig till hjälp i detta?
• Vad är det som gör att du skulle vilja prioritera detta nu?
• Vad har du redan gjort?

Ett motiverande samtal är ett personcentrerat samtal som guidar personen mot målet utan att skynda på eller forcera. När samtalet domineras av förändringsprat eller då personen berättar om redan provade eller tagna steg, bör samtalsledaren formulera frågor som har större fokus på aktiverande genom så kallade nyckelfrågor. Det är nu samtalsledaren provar att gå vidare från processen "framkalla" till processen planera. Naturligtvis fortsatt med den framkallande stilen som MI-andan innebär

Exempel på frågor som sannolikt leder till aktiverande förändringsprat:

• Vad skulle kunna vara ett första steg?
• Okej du har en del valmöjligheter, vad tror du att ett rimligt steg för dig är?
• Vad är du redo att göra?
• Vad är det första du kommer göra för att nå målet du vill nå?
• Vad tänker du göra nu?

Förändringsprat skulle även kunna översättas med uttryck som motivationsteman, önskan, förmåga, skäl och behov. När olika teman står i konflikt med varandra är det däremot ofta ett tecken på ambivalens hos personen:

• Jag kan men vill inte.
• Jag vill men kan inte.
• Jag ser att det finns goda skäl, men jag har inget behov av...
• Jag kan men ser inga skäl...

Det är en fördel om samtalsledaren kan locka fram förändringsprat utifrån flera olika vinklar under samtalets gång. Det underlättar när man vill stärka ett beslut och när man vill komma åt eventuell dold ambivalens, som annars kan bli ett hinder i förändringsprocessen.

Förändringspratet är ofta intrasslat i status quo-prat när personen överväger en förändring. Det är just det som utmärker ambivalensen. Personen upplever för- och nackdelar med den nuvarande situationen, samtidigt som personen upplever för- och nackdelar med en förändring. I dessa lägen är det viktigt att utforska, reflektera och ha fokus på förändringspratet.

Status quo-prat

Status quo-prat kan vara yttranden som ger uttryck för en vilja att inte göra något, en uttryckt oförmåga att förändra eller ett skäl till att inte göra något. Status quo-prat pekar på icke-förändring på samma sätt som förändringsprat pekar fram mot en förändring. Personen formulerar ofta ett sådant uttalande så att skälet till förändring kommer först: "Jag borde använda kondom jämt." Därefter kommer ett tydligt "men", och sist yttras status quo-pratet, skälet till att inte göra en förändring: "Det förstör så mycket i stunden." När samtalsledaren reflekterar detta är det klokt att byta plats på uttalandena, så att förändringspratet kommer sist i reflektionen, och byta ut men mot samtidigt som. Läs gärna mer om detta i avsnittet om reflektioner samt under punkt 3 nedan.

Personen:

Det är klart att jag borde använda kondom, men det är inte speciellt skönt, och jag vet inte om det liksom är värt det...

Samtalsledarens möjliga reflektioner:

• Du vill använda kondom. (Reflekterar förändringsprat.)
• Du vet att du borde använda kondom. (Reflekterar förändringsprat.)
• Du nämner att känslan kan påverkas samtidigt är du helt på det klara med vad borde göra, använda kondom. (dubbelsidig reflektion som avslutas med förändringspratet)
• Du tycker inte att det är lika skönt med kondom, samtidigt som du känner dig orolig för konsekvenserna om du inte använder den. (Dubbelsidig reflektion som syftar till mer utforskande.)

Hur kan personens eventuella respons låta på reflektionerna i listan ovan? Vilka tankar väcker det?