Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan år 2004. Trots det så finns det fortfarande stora skillnader mellan kön, utbildningsnivåer och socioekonomiska grupper. Det är vanligare att män rapporterar att de har en god hälsa än att kvinnor gör det. Andelen som uppger att de har god hälsa ökar med högre utbildningsnivå.

Vissa levnadsvanor har förbättrats sedan år 2004, andra inte. Resultaten visar att andelen män med riskkonsumtion av alkohol har minskat och att det framför allt är unga män som har minskat sitt riskfyllda drickande. Därutöver är det färre som röker dagligen. Men resultaten visar också att antalet personer med fetma har ökat i Sverige och i dag är ungefär varannan svensk överviktig/fet och var sjunde svensk fet.

Resultatfiler för levnadsvanor, fysisk respektive psykisk hälsa, vårdkontakter, tandhälsa och sociala relationer redovisas i excelformat under respektive ämnesområde till vänster.

photos.com

Snabbfakta om enkäten

  • Varje år består det nationella urvalet av 20 000 personer i åldrarna 16–84 år. Landsting/regioner erbjuds att delta med ytterligare urval för respektive län/region. 2015 bestod det totala urvalet av ca 100 000 personer, varav ungefär hälften svarade.
  • Det nationella urvalet är obundet och slumpmässigt.
  • Frågeformuläret omfattar 73 frågor och kompletteras med folkbokföringsuppgifter från SCB.
  • Resultatet viktas så att det kan visas för hela populationen.
  • En bortfallsanalys genomfördes 2009.

Vill du veta mer?

Fakta om nationella folkhälsoenkäten (PDF, 57 kB) beskriver kortfattat syfte, urval, formulär, frågor, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting/regioner som deltagit och vid vilka år.

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter innehåller beskrivningar av tillvägagångssätt, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet med mera.

Rapporten Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten innehåller en kvalitetsgranskning av de frågor som används i enkäten samt förklarar indexeringar och beräkningar av resultaten.

Vad betyder bortfallet för resultaten? (PDF, 386 kB) beskriver och jämför svarsmönster för de som besvarat enkäten och de som inte besvarat enkäten. Bortfallsanalysen gjordes 2009 och visar att de som avstår från att besvara enkäten inte tycks ha ett avvikande svarsmönster i jämförelse med de som besvarat den.