Vad är ebola?

Ebola tillhör en grupp sjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Dessa är allvarliga virusinfektioner som drabbar alla kroppens organ och bland annat leder till att kroppens förmåga att stoppa blödningar inte fungerar. Det leder till att personen snabbt blir allvarligt sjuk, kräver omfattande vård och att patienterna blöder från alla delar av kroppen. Dödligheten är mycket hög.

Läs mer om ebolainfektion

Informationsblad – Bra att veta om ebola (PDF-dokument, 60 kB)

Informationsblad på engelska – Key facts on Ebola (PDF-dokument, 67 kB)

Informationsblad på franska – Bon à savoir sur la maladie à virus Ebola (PDF-dokument, 68 kB)

Hur smittar ebola mellan människor?

Smittan är inte luftburen och sprids inte ute i samhället vid vanliga sociala kontakter eller från personer som är smittade men inte fått symtom. Ebola smittar genom kontakt med kroppsvätskor som till exempel blod, diarré och kräk från person som har sjukdomen och har utvecklat allvarliga symtom. Sjukdomen smittar vid nära kontakt med sjuka personer vanligen när de vårdas i hemmet eller på sjukhus utan att skyddsåtgärder finns på plats. Viruset smittar genom kontakt med slemhinnor som mun och öga. Viruset kan inte ta sig genom hel, oskadad hud. En annan situation när smittan sker är när man hanterar avlidna personer, så som traditionella begravningsceremonier där man har fysisk kontakt med den döda kroppen och inte vidtar nödvändiga skyddsåtgärder.

Hur smittar ebola mellan vilda djur och människor?

I den afrikanska naturen finns viruset mellan utbrotten hos flyghundar, en typ av fladdermus. Apor och andra djur kan smittas av fladdermöss och på så sätt bära på viruset, men de blir snabbt sjuka på samma sätt som människor. Människor tycks vanligen smittas när de hanterar kött från vilda djur till exempel schimpans, gorilla och skogsantilop. Apor verkar vara den vanligaste smittkällan mellan djur och människa.

Kan ebola smitta via avloppsvattnet?

WHO rekommenderar ingen särskild behandling av avföring och urin från ebolainfekterade patienter, utan detta kan spolas ut direkt i avloppet utan vidare behandling. För en svårt sjuk patient som vårdas på sjukhus (sängliggande, i behov av mer omfattande vård eller intensivvård) bör avföring och urin samlas upp och skickas till destruktion, om det har hamnat utanför avloppet. Hantering och överlämnande av avfall ska följa nationella föreskrifter från Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket samt Miljöbalken och ska ske enligt på förhand uppgjorda rutiner för att undvika hälsorisker.
Enligt WHO:s riskbedömning är det alltså mycket låg risk för smittöverföring av ebolavirus till människor via avloppsvattnet, inklusive personer som arbetar med avloppsvatten. WHO rekommenderar inga extra skyddsåtgärder utöver ordinarie personlig skyddsutrustning vid arbete i avloppsystem och vid reningsverk. Personer som i sitt arbete kan komma i direkt kontakt med avloppsvatten skall använda sedvanlig personlig skyddsutrustning för att skydda mot smitta från sjukdomsframkallande mikroorganismer som kan förekomma i avloppsvatten.

Hur har utbrottet som pågår nu utvecklats?

Utbrottet har pågått åtminstone sedan årsskiftet 2013-14 och uppmärksammades i mars 2014. Det startade i gränstrakterna mellan Guinea, Sierra Leone och Liberia och har sedan spritts i de tre länderna och även i viss utsträckning nått större städer. Trots stora insatser från nationella hälsovårdsmyndigheter, WHO, MSF och andra organisationer har man denna gång haft stora besvär med att kontrollera utbrottet. Nya fall har dykt upp hela tiden.

Läs mer om utbrottet av ebola i Västafrika 2014 

Hur är risken för ytterligare spridning?

Risken för fortsatt spridning i Västafrika är tyvärr ganska stor. Utifrån den information som finns verkar man inte ha effektiva motåtgärder på plats och därmed kommer sjukdomen troligen att spridas vidare.

Risken för andra delar av världen gäller i första hand enstaka resenärer som smittats i Västafrika och sen rest till ett annat land innan de blev sjuka. Den risken är liten utifrån erfarenheter och utifrån de som drabbats under epidemin men finns. Risken är förstås större i länder med stort resande till regionen som till exempel Storbritannien men liten i Sverige med få resenärer. Men det är en risk som är viktigt att ha en beredskap för så att personerna kan omhändertas snabbt få rätt vård och för att förhindra smittspridning.

Kan ebolaviruset förändras och bli luftburet?

Det finns inget som tyder på att ebolaviruset skulle kunna bli luftburet. De infektionssjukdomar vi känner till och har följt under det senaste seklet har aldrig förändrats och börjat smitta på ett helt nytt sätt. Ebolaviruset förökar sig dessutom i blodcellerna. Att det plötsligt skulle börja föröka sig i de övre luftvägarna och därmed öka risken för luftsmitta är osannolikt.

Vad finns det för risker när någon kommer hem från länder där spridning av ebola förekommer?

Det uppkommer många frågor om risker för personer som vistats i de länder där spridning av ebola förekommer och om det innebär någon risk för deras omgivning när de återvänder hem. Risken att vara smittad vid hemkomsten beror helt på vad man gjort under vistelsen i Västafrika. I Rekommendation för handläggning av misstänkta fall av ebola beskrivs hur risker bedöms men sammanfattningsvis så är risken väldigt liten om man inte har haft kontakt med sjuka personer eller sjukvården i de länder där utbrott pågår.

Läs mer om risker vid hemresa från länder där spridning av ebola förekommer (PDF-dokument, 126 kB)

Vad ska man göra om någon som varit i Västafrika får feber efter hemkomst?

Feber efter vistelse i Västafrika kan orsakas av många olika infektionssjukdomar, bland annat malaria. Har du vistats i Västafrika där ebolaepidemin pågår och får feber inom 21 dagar ska du genast ringa 1177 Vårdguiden för råd på telefonnummer 1177. Det är viktigt att inte söka hjälp på akutmottagning eller annan vårdinrättning på grund av smittorisken.

Hur är Sveriges beredskap för att ta hand om misstänkta fall?

Sverige har byggt en beredskap för denna typ av sjukdomar sedan 1990-talet. På de cirka 25 infektionsklinikerna i landet finns kunskap om sjukdomen och planer för hur misstänkta fall ska hanteras och vid några sjukhus finns också speciella lokaler och tränad personal för att vårda patienter under kortare eller längre tid. På infektionskliniken på Universitetssjukhuset i Linköping finns en speciell högisoleringsenhet med möjlighet att vårda ebolapatienter under längre tid. Man har i Linköping tillgång till en speciellt anpassad ambulans och kan även hämta patienter med flygplan från övriga delar av landet. På Folkhälsomyndigheten finns ett säkerhetslaboratorium med dygnet-runt-beredskap för att snabbt och säkert ställa diagnos på prover från misstänkta patienter. Socialstyrelsen har utfärdat nationella rekommendationer för handläggning av misstänkta fall av ebola som delgivits alla landets smittskyddsläkare och infektionskliniker.

Läs Socialstyrelsens rekommendationer till hälso- och sjukvården [LÄNK BORTTAGEN]

Finns risk för fall av ebola i Sverige?

Risken att någon ebolasmittad person skulle komma till Sverige är mycket låg, enligt en riskbedömning som Folkhälsomyndigheten har gjort på uppdrag av Socialstyrelsen. Slutsatsen är baserad på uppgifter om antalet resenärer och migranter från de drabbade länderna, och på förekomsten av sjukdomen där. Om en smittad person trots allt skulle komma till Sverige bedöms risken för vidare smittspridning vara låg, förutsatt att nödvändiga skydds- och försiktighetsåtgärder vidtas tidigt. Detsamma gäller för en eventuell planerad transport av ebolasmittad person till Sverige.

Om en smittad person skulle komma till Sverige under inkubationstiden, det vill säga innan sjukdomen har börjat visa symtom, och sedan insjukna i Sverige, bedöms risken för smittspridning till allmänheten vara låg. Under inkubationstiden smittar man inte. Det är endast när man blivit sjuk som det föreligger en smittrisk, vid direktkontakt med kroppsvätskor. Anhöriga och sjukvårdspersonal som inte har använt skyddsutrustning har i ett sådant läge en måttligt ökad risk, men inga andra grupper i samhället.

Inkubationstiden för ebola är 2–21 dagar.

Kan smitta komma till Sverige via importerade produkter?

Risken för smittöverföring av ebolavirus via exempelvis varor som fraktas från Västafrika till Sverige bedöms som obefintlig. Studier har visat att viruset inaktiveras vid intorkning i rumstemperatur på ytor som glas, plast och metall. Det är dessutom ytterst osannolikt att kroppsvätskor från en person med smittsam ebolafeber skulle hamna på gods avsett för export.

Vilket ansvar har Folkhälsomyndigheten vid ett ebolautbrott?

Folkhälsomyndigheten ansvarar för att följa utvecklingen av utbrottet och informera andra myndigheter och hälso-sjukvården. Folkhälsomyndigheten stöder andra myndigheter i deras hantering av situationen. Myndigheten gör även bedömningar av risker och av hur utbrottet kan utvecklas.

Om misstänkta fall skulle upptäckas genomförs analys av prover för att ställa diagnos på laboratorier vid Folkhälsomyndigheten, och stöd kan ges till Sveriges smittskyddsenheters hantering som rör bland annat smittspårning, riskbedömningar och kommunikation.

Vilka råd finns om resor till de drabbade länderna i Västafrika?

I Sverige är det UD som ger råd om resor och UD avråder från resor till Guinea, Liberia och Sierra Leone. UD avråder inte på grund av risken för att bli smittad av ebola utan för att epidemin har inneburit att säkerhetsläget i landet har försämrats.
På internationell nivå är det WHO som ger råd om resor och där bedömer man inte heller att ebolaepidemin innebär att man ska avstå från resande. WHO ger inga råd om säkerhetssituationens betydelse för risker med resande.