Mässling är en mycket smittsam virussjukdom som ger hög feber, hosta och utslag. I ungefär 20 procent av fallen leder infektionen till en eller fler komplikationer. De vanligaste komplikationerna är öroninflammation och lunginflammation. I sällsynta fall kan mässling leda till hjärninflammation. Komplikationerna är vanligast hos barn yngre än 5 år samt vuxna över 20 år.

I Sverige ingår vaccination mot mässling i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn sedan 1970-talet och sedan 1982 med två doser. Vaccinationstäckningen är mycket hög och ligger kring 97 procent. Enstaka mässlingsfall inträffar dock varje år genom att personer utan skydd smittas utomlands och kan sprida sjukdomen vidare inom Sverige.

Skyddad mot mässling?

De som är födda före 1960 har oftast haft mässling som barn och har därmed fått livslång immunitet. De som har blivit vaccinerade med två doser kan också räkna med livslångt skydd mot sjukdomen.

Personer födda mellan 1960 och 1980 kan behöva vaccineras eller komplettera sitt skydd mot mässling, om man inte har haft sjukdomen eller inte blivit vaccinerade med två doser. Även bland barn och unga vuxna födda på 1980-talet och senare finns det personer som saknar fullgott skydd.

Läs mer

Frågor och svar om mässling

Rekommendationer för vaccination

Hur kan man få reda på vilka vaccinationer man fick som barn?

Tabell 1. Vem riskerar att bli smittad av mässling?

Den som inte haft mässling eller blivit vaccinerad kan få mässling.

Figur som visar sannolik immunitet mot mässling i olika åldrar

Tabell 2. Sannolikhet för genomgången mässling respektive vaccination mot mässling utifrån födelseår, för personer uppvuxna i Sverige

FödelseårHaft mässling?Vaccination erbjuden?
Före 1960 I stort sett alla har haft mässling Nej
1960-1969 Nästan alla har haft mässling Personer födda i slutet av 1960-talet kan ha erbjudits vaccination i förskoleåldern om de inte redan hade haft mässling.
1970-1974 Många har haft mässling En del har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått minst en dos vaccin mot mässling.
1975-1980 En avtagande andel har haft mässling Nästan alla har vaccinerats med mässlingsvaccin under andra levnadsåret. De flesta har även vaccinerats med en dos MPR-vaccin i skolan. Majoriteten har alltså fått två doser vaccin mot mässling.
1981 och senare De flesta har inte haft mässling Nästan alla har fått två doser MPR-vaccin.

Tabell 3. Stöd för bedömning av sannolik immunitet mot mässling eller röda hund bland personer födda i Sverige under olika perioder och uppvuxna i landet


Före 1960

1960-talet
Födelseår
1970-1980

1981-2001

Från 2002
De flesta är immuna mot mässling efter genomgången infektion, många är immuna mot röda hund. Varierande immunitet, ett flertal kan vara icke-immuna
Flickor födda från 1963 har oftast fått en dos vaccin mot röda hund i skolan (på-börjades 1974.)
De flesta barn har fått 1 dos MPR i skolan vid 12 år.
En del har även fått 1 dos mässlings-vaccin under småbarnsåren (påbörjades under 1970-talet men med varierande genomslag).
De allra flesta barn har fått 2 doser MPR (infördes år 1982).
Dos 1 gavs vid 18 månader, dos 2 vid ca 12 år.
De allra flesta barn har fått 2 doser MPR.
Dos 1 ges vid 12-18 månader, dos 2 vid 6-8 års ålder.
Från 2006 ska barn upp till 18 år erbjudas kompletterande doser om de inte tidigare vaccinerats enligt programmet dvs. med 2 doser MPR.
Kategori: Nyhet