Internationella migrationsdagen instiftades av FN år 2000. Konflikter, våld, naturkatastrofer och brist på mänskliga rättigheter bidrar till en ökande migration i världen. Sedan mitten av 2000-talet har hälsoaspekterna kopplade till frågor om migration lyfts alltmer både internationellt och nationellt här i Sverige.

– I uppföljningssystemet Folkhälsans utveckling kan vi tydligt se att personer som har migrerat till Sverige från länder utanför Europa har de sämsta förutsättningarna för en god hälsa i jämförelse med övriga grupper, säger Fatima Azerkan, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Migration är en viktig så kallad bestämningsfaktor för hälsa och ingår i arbetet med jämlik hälsa i Sverige. WHO har betonat vikten av att fokusera på rätten till hälsa, jämlikhet i hälsa, förebyggande och främjande hälsoinsatser och tillgång till hälso- och sjukvård för alla människor.

Folkhälsomyndigheten följer befolkningens hälsa och bestämningsfaktorer för hälsa i den nationella uppföljningen Folkhälsans utveckling. Myndigheten deltar också i Joint Action on Health Equity Europe, som är en del av EU:s hälsoprogram. Syftet med det treåriga projektet är att förbättra hälsan och välbefinnandet för alla europeiska invånare, att öka jämlikheten i hälsa och att särskilt fokusera på sårbara grupper och personer som har migrerat.

Arbetet med migrantgruppers och sårbara gruppers hälsa betonas också i de globala målen i Agenda 2030, som antogs av världens ledare 2015. Målen ska bidra till en socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbar utveckling och vara uppnådda till år 2030 i världens alla länder. Agendan tydliggör även att ingen ska lämnas på efterkälken.

– Därför är det viktigt att inkludera flyktingar och personer som har migrerat i genomförandet av Agenda 2030, säger Fatima Azerkan.

De globala målen i schematisk form

Läs mer

FN:s information om internationella migrationsdagen (engelska)

WHO:s rapport om hälsan bland flyktingar och migranter i Europaregionen (engelska)

Om Folkhälsomyndigheten

Kategori: Nyhet