Folkhälsomyndigheten publicerar en snabb litteraturöversikt, en så kallad rapid review, baserad på sammanlagt 14 studier som undersöker hur den psykiska hälsan i befolkningen har påverkats av covid-19-pandemin och av samhällets smittskyddsåtgärder. Studierna är genomförda i början av pandemin (mars–april 2020) och i länder som har haft hårdare restriktioner än Sverige med exempelvis nedstängningar.

De sammantagna resultaten pekar mot att det psykiska välbefinnandet har minskat under pandemin i de länder där studierna har genomförts, medan självrapporterade psykiska besvär tycks ha ökat. Det verkar vidare finnas ett samband mellan psykiska besvär och att själv ha varit sjuk, eller att ha en närstående eller bekant som varit sjuk i covid-19.

Information om covid-19 som upplevs som tillförlitlig och tillräcklig skyddar mot symtom på ångest, depression och posttraumatisk stress, enligt sammanställningen. Däremot kan både informationsöverflöd och brist på tillförlitlig information bidra till stress och symtom på ångest och depression.

Litteraturöversikten ska ses som en lägesbild av forskningen inom området under pandemins första månader, men några säkra slutsatser om det samlade kunskapsläget kan ännu inte dras. Folkhälsomyndigheten följer kunskapsutvecklingen fortlöpande och resultaten kommer att uppdateras i takt med att ny forskning publiceras.

I Sverige visar en undersökning från maj 2020 att den självrapporterade psykiska hälsan var oförändrad jämfört med tidigare. Det är möjligt att befolkningens psykiska hälsa har påverkats mindre här än i länder som haft striktare restriktioner, men kommande undersökningar får ge större klarhet i den frågan.

I den kommande nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor (HLV) planerar Folkhälsomyndigheten att ställa frågor om psykisk hälsa med koppling till pandemin i Sverige.

Läs mer

Påverkar covid-19-pandemin befolkningens psykiska hälsa?

Kategori: Nyhet